Organisationer stÀlls inför förÀndringar kontinuerligt, dÀr förÀndringar i de flesta fall orsakar nÄgon form av negativ instÀllning. FörÀndring stÀller samtidigt krav pÄ anpassning och lÀrande. Utan lÀrande sker ingen förÀndring. I samband med införandet av K3-regelverket Är 2014 stÀlldes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förÀndring, vilka var starkt ifrÄgasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer Àndrat sin instÀllning gentemot dessa tvÄ administrativa regelförÀndringar efter implementering och huruvida lÀrande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

Idag skiftar industrin sitt fokus frÄn att producera fysiska produkter till att utveckla tjÀnster. En ökande konkurrens pÄ marknaden gör att företag mÄste anvÀnda effektiva utvecklingsprocesser för att snabbt lansera tjÀnster av hög kvalitet. TjÀnster definieras ofta utifrÄn deras immateriella karaktÀr vilket komplicerar mÀtning av kvalitet. För att bestÀmma kvalitet kan fysiska produkter kontrolleras mot en kravspecifikation genom att testas och mÀtas. TjÀnster dÀremot utgÄr ifrÄn hur vÀl de uppfyller kundernas och anvÀndarnas behov.

Under de senaste decennierna har managamentidéerna som sammanfattas i New Public Management, fÄtt ett allt starkare fÀste inom den offentliga sektorn. Detta har möjliggjort skapandet av hybridorganisationer. Hybridorgansationer Àr, i denna uppsats, definierat som organisationer som befinner sig i spektret mellan offentlig och privat sektor. Detta spektrum Àr  i  denna  uppsats  benÀmnt  som  offentlighetsgraden.  Organisationer  med  en  högre offentlighetsgrad  kÀnnetecknas  av  egenskaper  som  oftast  associeras  till  den  offentliga sektorn  medan  organisationer  med  en  lÀgre  offentlighetsgrad  frÀmst  kÀnnetecknas  av egenskaper  frÄn  den  privata  sektorn.  UtifrÄn  teorin  har  interna  och  externa  faktorer identifierats och anvÀnts för att klassificera en hybridorganisations offentlighetsgrad. New Public Management tillÀt organisationer inom den offentliga sektorn att decentralisera de byrÄkratiska    och    hierarkiska    strukturerna,    vilket    möjliggjorde    utvecklandet    av entreprenörskap inom denna sektor.Uppsatsens syfte Àr att förklara hur hybridorganisationens offentlighetsgrad pÄverkar dess entreprenörskap.

SamhÀllets krav pÄ att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i vÀrlden med miljöledningssystem i olika former, dÀr standarden ISO 14000 Àr den frÀmsta. DÄ kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, Àr en vanlig lösning att ta hjÀlp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis lÄg motivationsnivÄ och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie Àr att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som Àr tÀnkt att anvÀndas av miljökonsulter.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer anvÀnder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de anvÀnder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÄ vi ansÄg detta vara en lÀmplig ansats med tanke pÄ de mÄnga ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. TvÄ personliga intervjuer har genomförts med respondenter frÄn Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhÄllit har sammanstÀllts och jÀmförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler sÄsom tilltron till egna förmÄgan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade betrÀffande mÀnniskors instÀllning till förÀndringar i organisationer. I en enkÀtstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv instÀllning till förÀndringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning instÀllningen till förÀndringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan pÄ instÀllningen till förÀndringar Àn ledarskap.

Deltagardemokratiskt utövande kan ta sin form pÄ olika sÀtt och begreppet Àr dÀrför mÄngfacetterat. Globaliseringen har gjort att intresset för deltagande pÄ lokal och regional nivÄ vuxit. SÄ har Àven den deltagardemokratiska debatten. Den dominerande debatten tenderar att fokusera pÄ hur deltagardemokrati utövas i vÀstvÀrlden. Med detta enkelspÄriga fokus, finns det risk, menar vi, att andra lÀnders deltagardemokratiska former utesluts.För att pÄvisa denna exkludering, anvÀnds empiri frÄn tvÄ fall i tredje vÀrlden dÀr deltagardemokratiska inslag införts, Porto Alegre och Kerala.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Regeringen förordar och Svensk NÀringsliv föresprÄkar om mÄngfald och nolldiskriminering pÄ arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mÄngfald, dÀr kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfÀrg, utan individuellt förmÄga att prestera.MÄnga företag har redan tagit en stor del av denna förÀndring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tÄg medvetet steg att förÀndra Àr Skanska som Àr en av de aktörerna inom byggbranschen.För sjÀlva företaget sÄdan övergÄng innebÀr förÀndringar inom organisationen, snarare sagt förÀndringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur vÀl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mÄl Àr teman för den hÀr undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstÄ effekterna av företagets övergÄng frÄn en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som Àr mÄngfald och heterogen..

FörÀndringar Àr ett aktuellt Àmne som dagens organisationer ofta stÀlls inför i olika sammanhang. Denna uppsats behandlar Àmnet förÀndringsmotstÄnd och undersökningen Àr gjord utifrÄn ett ledningsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ ledningens strategier för hur organisationen kan bemöta och kringgÄ förÀndringsmotstÄnd. Vi har genomfört personliga intervjuer med sex aktörer pÄ ledningsnivÄ i tre organisationer. Undersökningen har syftat till att beskriva hur ledningen upptÀcker motstÄnd vid förÀndringar, hur ledningen upplever olika bakomliggande faktorer till motstÄnd samt hur och varför ledningen hanterar motstÄnd vid en förÀndring.

Det vanligaste ekonomiska styrmedlet Àr budgetering, budgetering anvÀnds i alla branscher oavsett hur stor den externa osÀkerheten Àr. Den hÀr studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osÀker miljö, dÀr vÄrt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de tvÄ högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur organisationerna i de tvÄ högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingÄr Àven att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osÀkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osÀkerhetsfaktorer. I studien har anvÀnts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.

SammanfattningDetta Àr en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mÄngfald i organisationer. HÀr ligger fokus pÄ politiker och chefstjÀnstemÀn i kulturnÀmnd/förvaltning i tvÄ medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mÄngfald. Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjÀnstemÀn dels bidra till att öka förstÄelsen av begreppet etnisk mÄngfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mÄngfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar pÄ den induktiva metoden och nÀrmare bestÀmt den Grundade teorin.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.