Uppsatsen redogör för tre svenska klÀdföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs förestÀllningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lÀmnar. De tre klÀdföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagslÀget finns det inga lagkrav pÄ hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, dÀremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras pÄ frivilliga miljöredovisningar i syfte att sÀkerstÀlla ett visst mÄtt av kvalitet.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero pÄ och hur en organisation kan gÄ tillvÀga för att lösa problem som uppstÄr pÄ grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvÀrvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och pÄ sÄ sÀtt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrÄn en deduktiv forskningsprocess anvÀndes genom att stÀlla upp pÄstÄenden utifrÄn teorin som prövades pÄ empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀt.Slutsats: Brister som uppstÄr i kommunikationen har en verkan pÄ hela organisationens finansiella och prestationsmÀssiga resultat. Genom att lÀgga beslag pÄ kommunikationen kan en förvÀrvsorganisation bli mer framgÄngsrik..

Revisionskvalitet har kommit att bli ett brett forskningsomrÄde genom tiderna och Àr fortfarande aktuellt dÄ det Àn idag inte rÄder enighet i vad revisionskvalitet egentligen Àr eller hur det ska mÀtas. Eftersom kvalitet Àr ett svÄrdefinierat begrepp och uppfattas olika av olika individer bidrog det till vÄr frÄgestÀllning; Vad anser revisionsklienterna att revisionskvalitet Àr? DÄ det rÄder oenighet och att uppfattningen om revisionskvalitet skiljer sig Ät var syftet med denna studie att studera vad revisionsklienterna hos EY, PwC, Grant Thornton och KPMG i VÀsterbotten anser att revisionskvalitet Àr. Vidare avsÄg vi att jÀmföra ifall revisionsklienternas uppfattning skiljer sig mot vad revisorer pÄ de ovan nÀmnda revisionsbyrÄerna anser att kvalitet Àr och om det Àven förekommer skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar. VÄr studie byggdes upp utifrÄn 13 hypoteser som besvarades med hjÀlp av en enkÀtundersökning.

Den 1:a januari 2008 blev LÀrarhögskolan i Stockholm, pÄ grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat LÀrarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lÀrosÀte ansÄgs ge förbÀttrad kvalitet. Forskning har visat att det Àr mycket svÄrt att hantera den starkt negativa pÄverkan samgÄenden kan ha pÄ anstÀllda, sÄsom personalomsÀttning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anstÀlldas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lÀrosÀte undersöka attityder till och upplevelser kring samgÄendet med avseende pÄ kulturella och statusmÀssiga aspekter.

Vid val av standardsystem, till exempel nÀtverksoperativsystem, Àr det viktigt att gÄ systematiskt tillvÀga. Detta beror dels pÄ att det Àr av avgörande vikt att standardsystemet verkligen stödjer verksamheten pÄ bÀsta sÀtt. Vidare Àr det ofta av den inskaffande organisationens intresse att man vÀljer det bÀsta möjliga standardsystemet pÄ marknaden. Denna uppsats förklarar övergripande ett strukturerat sÀtt att gÄ tillvÀga för att vÀlja standardsystem till sin organisation. Vi har Àven gjort tvÄ fallstudier hos organisationer som nyligen gÄtt igenom en valprocess resulterande i att ett nytt nÀtverksoperativsystem införskaffats.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Benchmarking is an established method of working which is often used in order to develop the quality of the organization. However, almost 70% of the organizations with benchmarking fail due to the lack of planning and structuring of the benchmarking exercise. Maintenance sections in the paper and pulp industry are one of those who have decided to conduct benchmarking. Therefore, the purpose of this study is to gain knowledge of how the maintenance sections in the paper and pulp industry deliberately structure and plan to use benchmarking as a driving force for quality development in the maintenance sections.The study is a hermeneutic case study. Telephone interviews and document analysis have been used as data acquisition methods.The results show that there is a lack of both planning and structuring in the benchmarking process, and lack of management commitment for quality improvements within industrial maintenance.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y stÀller krav pÄ kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrÄgar Àr envÀgs- eller tvÄvÀgskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav pÄ kommunikation Àr nÄgonting som efterfrÄgas av medarbetarna i Generation Y nÀr det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgÄngspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som anvÀnts för insamling av empirisk data har varit enkÀtundersökning och personlig intervju, vilka frÀmst utgÄtt ifrÄn medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvÄvÀgskommunikation med sin chef, bÄde nÀr det gÀller det dagliga arbetet och nÀr det gÀller organisationens lÄngsiktiga arbete..

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta Àmne har sin grund i att kunskapsöverföring idag Àr en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar Àven hur organisationer genom anvÀndning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att fÄ en förstÄelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa tvÄ kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för överföring av kunskap genom frÀmst tre faktorer, de sjÀlvstyrande enheterna, dess tvÀrfunktionalitet samt hur agila metoder pÄverkar organisationskulturen.

Vi hör idag mycket om hur skola, vÄrd och hemvÄrd inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del vÀljer att sÀga att New Public Management, en ny styrreform som svept över vÀrldens offentliga organisationer, Àr anledningen. I denna uppsats Àr syftet att undersöka en kommunal hemvÄrdsorganisation i Sverige som genomgÄtt ett antal förÀndringar som pÄverkat mÄnga delar av verksamheten. Genom att uppmÀrksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter sÄsom strÀvan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förÀndringen pÄverkat organisationen, och om den skapat nÄgra utmaningar. Studien bygger pÄ Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1].

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och pÄverkansarbete mot allmÀnheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, gÄr tillvÀga för att pÄverka ett politiskt beslut eller skapa uppmÀrksamhet för sina frÄgor. Jag ville ocksÄ se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, RÀdda Barnen, LÀkare utan GrÀnser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.Organisationerna pÄpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville pÄverka politiska beslut.

Det finns mÄnga studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte nÄr de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av vÀrlden kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har Àr 400 gram som mÄnga lÀnder sÀger sig anvÀnda. Man tror att ett lÄgt intag av frukt och grönt kan pÄverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pÄgÄr flera olika projekt i vÀrlden , mÄnga av dessa projekt har som mÄl att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att pÄverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och mÄnga kommuner har Àven gratis frukt till eleverna ofta frÀmst Äk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda pÄ om barn och ungdomar förÀndrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.