Kombinationen konst och ekonomi har fÄtt stor uppmÀrksamhet och dessa Àmnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med Àmnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnÀrlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnÀrliga mÄl utan att det konstnÀrliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnÀrliga organisationer profilerar sig pÄ konstmarknaden med hÀnsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet Àr att se hur dessa verksamheter vÀljer att kommunicera ut sin identitet till omvÀrlden och vilka kommunikativa verktyg de anvÀnder sig av.Studien baserades pÄ intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser pÄ tre konstnÀrliga organisationer i Stockholm.

Traditionellt har förÀndringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förÀndringsprojekt anlita bÄde en projektledare och en eller flera förÀndringsledare.Forskare har under det senaste decenniet stÀllt frÄgor om vem som egentligen bör leda förÀndringsprocesser och vem som har rÀtt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förÀndringsprojekt och att förÀndringsledaren har en eller flera viktiga roller i förÀndringsprocessen.Det finns inte nÄgon tydlig bild av hur projektledare och förÀndringsledare i interna förÀndringsprojekt kompletterar varandra. I den hÀr studien stÀller vi oss frÄgan varför organisationer vÀljer att anlita bÄde en projektledare och en förÀndringsledare. För att fÄ svar pÄ den övergripande frÄgan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förÀndringsledaren förvÀntas utföra samt vilka kompetenser som förvÀntas finnas hos projektledaren respektive förÀndringsledaren.För studien har vi tillÀmpat en kvalitativ metod.

MÄnga organisationer har ett behov av bemanning hela dygnet alla dagar i veckan. Personal vid sÄdana organisationer organiseras i arbetslag som enligt ett arbetsschema löser av varandra under dygnets gÄng. Beroende pÄ hur dessa arbetsscheman utformas kan de fÄ en negativ inverkan pÄ personalens hÀlsa. Den hÀr rapporten handlar om utvecklandet av en algoritm som genererar arbetsscheman med ergonomiska riktlinjer, det vill sÀga arbetsscheman som utformats pÄ ett sÄdant sÀtt att negativa effekter pÄ personalens hÀlsa undviks. Algoritmen som utvecklas baseras pÄ optimeringsalgoritmen Squeaky Wheel Optimization.

Bakgrund: Äldre blir allt friskare, vilket gör att de lever lĂ€ngre. Ålderdom Ă€r inte lĂ€ngre i symbios med sjukdom och död, utan med frihet och lycka. DĂ„ fler blir Ă€ldre i samtid ökar antalet pensionsavgĂ„ngar i takt med att fler blir Ă€ldre och riskerar att skapa stora kompetensglapp i organisationer. DĂ€rför har senaste tidens debatter speglat diskussioner kring möjligheter att arbete lĂ€ngre dĂ„ gĂ„rdagens yrkesliv speglar dagens pensionsĂ„lder.  Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att öka förstĂ„elsen för organisationers syn pĂ„ kompetens samt för vilka metoder och strategier som anvĂ€nds vid kompetensöverföring.

Det blir allt vanligare att företag vÀljer att anvÀnda mobila applikationer för att underlÀtta beslutstödshanteringen utanför kontoret. Dessa applikationer Àr sÄ kallade mobilt business intelligence lösningar  som Àr starka verktyg för att kunna fatta beslut oavsett vart anstÀllda befinner sig. I och med att mobilt business intelligence (MBI) börjar bli allt vanligare bland företag idag sÄ Àr det vÀldigt anvÀndbart att kÀnna till faktorer som gör det lÀttare att nÄ framgÄng med MBI. Idag finns det vÀldigt lite forskning kring framgÄngsfaktorer för att lyckas med MBI lösningar. DÀrför har denna studie behandlat ett par framgÄngsfaktorer inom omrÄdet system innehÄll och kvalitet för att ta reda pÄ hur kritiska vissa befintliga faktorer egentligen Àr för att lyckas med MBI lösningar i dagens företag.Resultatet visade sig att vissa av framgÄngsfaktorerna sÄ som stöd för interaktiva konferenser var mindre betydelsefulla jÀmförelse med andra framgÄngsfaktorer för att nÄ framgÄng med MBI.

SAMMANFATTNINGUnder de senaste Ären har tjÀnstekvalitet blivit allt viktigare för kunder. Positivt bekrÀftad kvalitet dÀr förvÀntningarna i viss mÄn övertrÀffas, kan göra att kunderna Àr mer intresserade av att bevara relationen med tjÀnsteföretag. Detta resulterar till att kunder talar vÀl om företaget. En framgÄngsrik organisation försÀkrar att varje medarbetare Àr delaktig i arbetet med att förbÀttra kvalitet. Denna uppsats Àr en undersökning pÄ hur ledningen pÄ HSB Centrala VÀrmland i Karlstad ser pÄ tjÀnstekvalitet.

LÀrande Àr nödvÀndigt för att organisationer ska kunna utvecklas och förbÀttras. Tidigare forskning har studerat organisatoriskt lÀrande ur flera olika aspekter, bland annat som ett utvecklingsinriktat respektive anpassningsinriktat lÀrande. Syftet med denna studie Àr att beskriva de mekanismer som pÄverkar lÀrandet i en organisation. Den organisationen som studerats Àr en hemtjÀnstgrupp som börjat arbeta enligt Vanguardmetoden. Datainsamlingen skedde med intervjuer, totalt intervjuades elva personer i hemtjÀnstgruppen.

Kvalitet Àr nÄgot som blir allt viktigare för bÄde företag och dess kunder. DÀrför bör företag stÀndigt utveckla och förbÀttra sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta examensarbete Àr just att undersöka hur kvalitetsarbetet pÄ ett tjÀnsteföretag fungerar samt hur detta arbete kan förbÀttras och utvecklas.Studien genomfördes pÄ GÀvle Energi som Àr ett medelstort energibolag i GÀvle regionen med en omsÀttning pÄ 1 miljard SEK. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra anstÀllda pÄ GÀvle Energi och pÄ en enkÀtundersökning som skickades ut till alla anstÀllda pÄ företaget.GÀvle Energi har vÀldigt höga ambitioner med sitt kvalitetsarbete och överlag fungerar det bra. Det finns ocksÄ en del förbÀttringspotential frÀmst inom kommunikation.

AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjÀnstsföretag som etablerat sig pÄ marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen Àr konsumtion, individualisering och allmÀn vÀlfÀrd. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr informanterna har gett oss en berÀttelse hur de som anstÀllda eller som chefer för hemtjÀnst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse kring hur den privata hemtjÀnsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig pÄ marknaden. Genom att till viss del ocksÄ undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förstÄelse över hur denna pÄverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta nÀrmare pÄ hur man konkurerar med varandra i mÀnniskovÄrdande organisationer.Litteratur som anvÀnds Àr Baumans teorier kring vÀlfÀrdsstaten och konsumtion.

Bakgrund och problem: De senaste 20 Ären har offentliga organisationer genomgÄtt stora förÀndringar. MÄnga idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattÀmne i media. Andra har blivit populÀra hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. MÄlstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var dÄ olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förÀndringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. NÄgra exempel pÄ dessa Àr bestÀllar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.

Denna studie har som syfte att beskriva en lĂ€rares tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som Ă€r relaterade till skriftlig sprĂ„kfĂ€rdighet i spanska, samt att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om detta tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. I den hĂ€r studien anvĂ€nds uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingĂ„r bĂ„de lĂ€rarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som lĂ€raren sĂ€tter igĂ„ng och som ska hjĂ€lpa eleverna att utveckla en förstĂ„else för dessa.Undersökningen bygger pĂ„ en fallstudie i vilken olika kĂ€llor har anvĂ€nts: intervjuer med lĂ€raren och fyra elever, enkĂ€t, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rĂ€ttade uppgifter.Resultatet visar att lĂ€raren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven pĂ„ ett likadant sĂ€tt. För att tydliggöra kunskapskraven anvĂ€nder lĂ€raren flera olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, frĂ€mst utsagor om kvalitet och exempel pĂ„ korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet anvĂ€nder lĂ€raren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken pĂ„ kvalitet dessa innebĂ€r i en text. Återkopplingen till eleverna Ă€r ocksĂ„ ett tillfĂ€lle för att tydliggöra kunskapskraven.Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta rĂ„d om hur en text kan bli bĂ€ttre, samt att fĂ„ exempel pĂ„ bra och mindre bra texter.BĂ„de lĂ€raren och eleverna Ă€r tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen..

The purpose of this study was to examine and describe how politicians and directors of care define and experience quality in aged care facilities. Further on we wanted to compare on which fundamental principles the participants base their opinion about quality and how they work with quality. To reach our aim we conducted five interviews with politicians and directors of care. The results show that it is hard to determine quality in an unambiguous and objective way. Quality in aged care appears to be about relations and encounters amongst people.

Old people's life situation when receiving municipal help and care in theirlast period of life is sparsely investigated from their own perspective. Thepurpose of this study was focused on the thoughts of the aged people andtheir personal experiences on what quality is within the geriatric care. Inthis qualitative study, 10 elderly people aged 75-90 years wereinterviewed from 3 different nursing homes within Solna Municipality.Qualitative interviews, with the emphasis on their present life situationespecially what brought about a good life, were performed. The interviewswere analysed using qualitative content analysis. The implication of theterm ?meaningful existence? is individual and differs from person toperson.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa den konflikt som finns mellan riskkapitalbolagens vinstintresse och dess pÄverkan pÄ kvalitet inom vÀlfÀrden.Metod: En kvalitativ forskningsansats som baseras pÄ data frÄn fem intervjuer. Respondenterna representerar riskkapitalbolag pÄ olika sÀtt och frÄgor om riskkapitalbolag inom vÀlfÀrdsmarknaden besvaras. Intervjuerna kompletteras med sekundÀrdata som frÀmst bestÄr av nyhetsartiklar som berör Àmnet.    Teori: Beskriver riskkapitalmarknaden och vÀlfÀrdsmarknadens funktion och hur den pÄverkas av den fria konkurrensutsÀttningen. Det beskrivs hur informationsasymmetrier kan vara ett problem inom vÀlfÀrden dÄ sÀljaren kan utnyttja köparens kunskapsunderlÀge.

I en allt starkare och pÄtagligare konkurrens Àr det viktigt för organisationer att fÄ tillgÄng till vÀsentlig och korrekt information. SÄledes ligger det en stor vikt vid att kunna urskilja sanningshalten i informationen för att de ska kunna ta vÀl underbyggda beslut. Av den orsaken har allt fler organisationer börjat implementera en enhet som samlar in, analyserar och sprider informationen. Denna enhet brukar betecknas som omvÀrldsbevakningsfunktion eller Business Intelligencefunktion. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att se i vilken utstrÀckning konkurrensutsatta organisationer uppfyller kriterierna i vÄr teoretiska syntes för en vÀl fungerande omvÀrldsbevakningsfunktion.