Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3.

Det är allmänt känt att företag, privatpersoner och föreningar ofta använder sig av kalkylprogram som Microsoft Excel för lagring av information på en mängd olika sätt som applikationen inte är tänkt för. Många förlitar sig för mycket på egenutvecklade informationssystem i Excel trots att fel lätt uppstår, fel som ofta medför stora kostnader för företag. Svårigheten kan i många fall sägas vara att veta när Excel inte längre räcker till. Syftet med denna studie har därmed varit att försöka ge praktikerna kunskap om vad ett kvalitativt informationssystem är. Denna kunskap är sedan tänkt stödja praktikerna i förståelsen för och beslutstagandet om när ett kalkylsystem inte är kvalitativt och därmed bör bytas ut.

Efterfrågan på kycklingkött ökar i världen och det leder till en ökad produktion. Sojamjöl som är det vanligaste proteinfodermedlet till bland annat fjäderfä har blivit dyrare de senaste åren och även ifrågasatts ur ett miljöperspektiv på grund av regnskogsavverkningen i Amazonas. Alternativa proteinfodermedel efterfrågas därför. Denna litteraturstudie har samlat publicerade artiklar om larver som ett alternativt högvärdigt proteinfodermedel. Husflugans larver har i torkad form en proteinhalt på 50-60 % och bättre aminosyrasammansättning än sojamjöl.

BAKGRUND Den här studien fokuserar på studenternas syn och uppfattningar av självständigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över själva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. Därefter beskrivs olika teorier som bas för självständigt agerande. Vidare redogörs vad lärostilarna djupinlärning och ytinlärning som kunskapssyn handlar om, och även den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation väcks till ett intresse att lära.

Detta examensarbete handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar för att stärka barnens/elevernas inflytande i förskolan till årskurs 2. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom semistrukturerade intervjuer. Vi valde respondenter som arbetar inom förskolan och skolan. Resultatet visade att pedagogerna inte arbetar aktivt och medvetet med elevinflytande, vilket våra läroplaner ger stort utrymme för. Via analysen kom vi fram till att Lpfö 98 och Lpo 94 uttrycker stort utrymme för elevinflytande vilket pedagogerna inte utnyttjar i sitt pedagogiska arbete.

I vår uppsats har vi kartlagt hur mycket mjölk som hälls ut under fem sammanhängande lunchtillfällen i en skolrestaurang. Genom samtal med eleverna har vi kartlagt även vissa orsaker till att mjölksvinn förekommer, detta ur elevernas perspektiv. Vi diskuterar förekommande svinn ur ekonomiska-, miljömässiga-, etiska- och pedagogiska perspektiv.Syftet med vår uppsats är att mäta mjölksvinnets omfattning och orsaker på en låg- och mellanstadieskola i en mindre stad i Sverige. Genom att göra en fallstudie har vi kunnat samla in både kvantitativt- och kvalitativt material. Vi har genom den kvantitativa mätningen mätt hur stor volym mjölk som slängs vid varje lunchtillfälle under en vecka i skolrestaurangen.

Venösa blodprov med hjälp av vacutainersystem tas dagligen inom sjukvården. Det är viktigt att dessa prover tas på rätt sätt både för den diagnos patienten eventuellt får och den eventuella behandlingen. Tidigare undersökning har gjorts på undersköterskor men ingen har gjorts på sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans rutiner vid venös blodprovtagning såg ut. Studien utfördes på sjuksköterskor på några avdelningar på Universitetssjukhuset i Malmö.

Genetik är ett erkänt komplicerat ämne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svårt att ta till sig den oerhörda mängd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga problemområden i genetikundervisningen på gymnasiet sett utifrån ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillräckliga kunskaper eller har universitetslärarna för höga förhoppningar om studenternas ingångskunskaper? En genetikkurs på universitetet blev föremål för min studie där jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökte frågan.

Syftet med detta arbete är att undersöka varför elever väljer att arbeta i grupp, då de har möjlighet att välja arbetsform, vad de har för uppfattning om samarbete, samt hur eleverna organiserar arbetet inom grupperna. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör grupparbete som metod, undersökningar i och om grupparbete, samt utvecklings- och motivationsteorier. Den empiriska undersökningen består av intervjuer av 10 elever i en klass och observationer av 2 klasser vid några tillfällen då de arbetat i grupp. Intervjuer och observationer har sedan analyserats ur ett Kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löptext. Resultatet tyder på att eleverna väljer grupparbete av anledningar som kan ses ur olika perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frågeställningar är hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att få och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som påverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinära ansats. I resultatet såg jag att ett större fokus på processkvaliteten behöver läggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förståelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en långsiktig och hållbar utveckling..

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen är ett rum på förskolan som inte används så aktivt, mer än till på- och avklädning. För att få en klar bild av användandet av hallen, gjorde jag en enkätundersökning med pedagoger på tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag även observationer på en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsätt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrån vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkäten.

Vårt syfte med denna undersökning var att beskriva lärares uppfattningar om skönlitteratur som ett kvalitativt läromedel. För att komma fram till svaret på denna frågeställning började vi med att behandla aktuell forskning i ämnet. Vidare intervjuade vi fem lärare för grundskolans mellanår utifrån följande frågeställningar: I vilken utsträckning används skönlitteratur i undervisningen? Hur används skönlitteraturen i undervisningen? På vilket sätt berikas eleverna enligt lärarna av att skönlitteratur används som läromedel? Vår undersökning visar att lärarna uppfattar och använder skönlitteratur som ett av flera relevanta läromedel i sin undervisning. Alla informanter poängterade vikten av att väcka och motivera elevernas läsintresse med anledning av att läsande elever uppvisar bättre färdigheter i samtliga skolämnen.

Tidigare studier visar att svenska elever har svårt för generaliseringar och förståelsen av variabelbegreppet inom matematiken och forskare menar att detta kan utvecklas vid arbete med talföljder. Flera studier har undersökt elevers uppfattningar av aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, men i stort sett saknas forskning om elevers uppfattningar av geometriska talföljder.Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar geometriska talföljder. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka kvalitativt skilda strategier elever använder när de behandlar geometriska talföljder, vad som utmärker dessa, samt hur de behandlar generalisering av denna slags talföljd.Utifrån ett förtest utvaldes åtta elever till kvalitativa intervjuer, där eleverna fick resonera kring fyra geometriska talföljder och givna generellla uttryck. De elevstrategier som framkom under intervjuerna resulterade i fem kvalitativt skilda huvudkategorier, med underkategorier. Elevers resonemang kring generaliseringar meningskategoriserades och visade att eleverna allmänt hade svårigheter med detta.

SammanfattningDenna undersökning behandlade en del av kommunikationen mellan ledare ochmedarbetare, avseende utvecklingssamtal på arbetsplatser. Syftet med undersökningenvar att försöka uppmärksamma en av de faktorer som kan ha en inverka på utfallet av ettutvecklingssamtal, denna faktor var possible selves. Tidigare forskning visade på attutvecklingssamtalet spelade en viktig roll i våra arbetsliv och privatliv. Den tidigareforskningen om possible selves uppmärksammade att detta begrepp är komplext ochanvändbart i många olika livssituationer. Vi valde att angripa detta ämne genom enkvalitativ metod där vi använde ett kvalitativt instrument, Possible Selves StatementTest.