Syftet med min undersökning är att ta reda på vad två lärare och deras elever som går i gymnasiet anser om lärare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsätt på den goda relationen, hur den etableras, vilken påverkan en dålig/god relation kan ha på eleverna respektive lärarna och hur relationen påverkar elevers läroprocess. Resultatet diskuteras därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrågor valde jag både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna känna sig respekterade och att de får sina röster hörda. Det framgick även att de egenskaper som eleverna ansåg vara viktiga för dem, upplevde de som goda.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger arbetar med i särskolan ur såväl rektors och specialpedagogers perspektiv. Syftet är också att belysa hur de nya kraven om behörighet påverkar pedagogerna i en kommun i södra Sverige där det erbjuds särskola från skolår ett till och med gymnasienivå. Jag valde att göra en totalundersökning i en kommun som erbjuder särskola från skolår ett till och med gymnasium. Metoden jag valde för att insamla min empiri var både genom enkätundersökning och genom halvstrukturerade intervjuer. En enkät delades ut till samtliga pedagoger verksamma i särskolan från skolår ett till och med gymnasium. Därtill kompetterades empirin med intervjuer med de rektorer som har särskola i sin verksamhet.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lärares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, Allmänna utbildningsområdet 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad som motiverar lärare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbetar och samarbetar för att öka känslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, främst från forna Jugoslavien. I uppsatsen får lärare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det område de är verksamma. För att få kunskap kring ämnet, väljer man att arbeta utifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fält och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhället och social integration präglar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

Berättande har genom alla tider varit en del av människans sätt att kommunicera information, åsikter, värderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berättarsituationens innehåll, i syfte att förstå vad som händer mellan lyssnare och berättare sett ur den erfarne berättarens perspektiv, varför man blir fångad av en berättelse, vad som underlättar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berättarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berättare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet visade att berättarsituationens dragningskraft består i ett möte mellan de inblandade och berättelsen, att berättande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berättandet frammanar.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv erhålla djupareförståelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smågrupper, hur konflikterpåverkar sammanhållningen och vad det är som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick från ett kvalitativt förhållningssätt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av två grupper med fem medlemmar irespektive grupp där hälften är män och hälften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvänskapsgrupper inte är av ondo och kan vara utvecklande för både gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhållning grupperna har visar på att konflikter inte är en storfaktor för gruppens välmående.

Syfte: I november år 2010 avskaffas revisionsplikten i Sverige för mindre företag. Med den utgångspunkten grundar sig studien i att studera och identifiera de nya förutsättningarna på revisionsmarknaden efter att revisionsplikten avskaffats.Metod: Uppsatsen är inriktad i ett Kvalitativt perspektiv. Empirin som samlats in via personliga intervjuer utgår från teori om revisionspliktens avskaffande, från Europanivå till den svenska lagen, för att sedan mynna ut i en analys och en slutsats.Resultat & slutsats: Undersökningen påvisar att såväl större som mindre revisionsbyråer har haft kundförluster, men bara i enstaka fall och har inte påverkat byråerna i någon större utsträckning. Studien är för tidigt ute för att se någon radikal förändring. .

Det är inte enbart den sjuke som blir delaktig och påverkas i samband med ett insjuknande i cancer, utan även de anhöriga blir drabbas. Forskningen är inriktad på patienternas upplevelse av cancer, både ur ett kvantitativt och Kvalitativt perspektiv. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av information när en närstående har cancer. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: Att informationen orsakar rädsla och oro men ger stöd, Att vilja förstå det som sägs och skrivs, Att själv söka kunskap om cancer, Önskan att alltid få vara med, Att vårdpersonalen avsatte tid och förklarade.

Jehovas vittnen är idag den största sekten i Sverige men mycket lite forskning har inriktat sig på denna grupp. Syftet med uppsatsen är undersöka hur före detta medlemmar av Jehovas vittnen ser på sitt tidigare medlemskap och engagemang i organisationen. Ett flertal teoretiska perspektiv presenteras för att belysa medlemskapets komplexitet. Utifrån en kvalitativt reflexiv metod har åtta före detta medlemmar med olika bakgrund intervjuats om sitt tidigare medlemskap. De berättar om ett medlemskap som erbjuder gemenskap och mening, men som kräver lydnad och underordning.

Denna undersökning är en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anställdes förutsättningar och inställning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet.Tidigare forskning inom området har huvudsakligen gjorts ur ett Kvalitativt perspektiv och därför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats där arbetstagaren står i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanställda inom två av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkätundersökning. Dessa två förvaltningar är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen.I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen. Teorin utgör även grunden för utformningen av enkätfrågorna. Den teoretiska referensramen fokuserar på inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance.Det finns ett flertal faktorer som påverkar den interna rörligheten, dock påverkar den anställdes situation i vilken utsträckning faktorerna påverkar arbetstagarens inställning samt förutsättningar till den interna rörligheten.

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen är ett rum på förskolan som inte används så aktivt, mer än till på- och avklädning. För att få en klar bild av användandet av hallen, gjorde jag en enkätundersökning med pedagoger på tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag även observationer på en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsätt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrån vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkäten.

Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av lärares uppfattningar av samspelet som pågår i klassrummet mellan lärare och elev. Ansatsen som används är inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebär att man försöker beskriva människors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgått ifrån fenomenografin beror på att vi frångått dess grunder i databearbetningen då vi stött på svårigheter. Metoden som använts för datainsamlingen är intervju av halvstrukturerad art.

Palliativ vård i livets slutskede omfattar vården av vårdtagare med obotbar, symtomgivande sjukdom. Palliativ vård inkluderar all omvårdnad så att inte vårdtagarna lider den sista tiden av sin aliv. Som vårdgivare i den palliativa vården måste det finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för vårdtagaren. Enligt vårdtagarna är en av de allra viktigaste egenskaperna hos vårdgivaren att kunna lyssna. Upplevelsen av att någon bryr sig om vårdtagarna betyder mycket.

Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.

Unified Protocol är en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad på empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. Frågeställningen var om det fanns skillnader vid jämförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter såg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, två män och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.