Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio Kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi..

InledningOrganisationer inom den offentliga och privata sektorn gör dagligen informationsuttag genom att använda olika datorbaserade verktyg för att kunna fatta bättre beslut genom det beslutsunderlag som tas fram. Dessa system används på olika nivåer i en organisation.ProblemdiskussionKomplexiteten och intensiteten på marknaden är inga nya fenomen i dagens affärsmiljö då det ställer höga krav på beslutsfattarna. Därav finns det ett behov bland beslutsfattare att använda ett datorbaserat verktyg för att svara upp mot de höga kraven som ställs.SyfteDenna studie utvärderar analys- och rapporteringsverktyget QlikView och hur införandet av detta system i Jönköpings kommun påverkar första linjens chefer inom två av kommunens förvaltningar. Olika nyttoeffekter kommer att identifieras och utvärderas för att förstå vilket mervärde QlikView kan ge beslutsfattarna.MetodKvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att utvärdera faktorer i samband med införandet av QlikView. Dessa metoder har använts för att få en så rättvisande bild som möjligt av verkligheten.

Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighetmed de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En avIASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagetssituation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att denskulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera ivilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiskahändelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del påintervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker.

Det här är en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bästa rapporteringen men blir allt färre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad värld. Uppsatsens syfte är att få bättre kännedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands själva ser på sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förändrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort Kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.Resultatet av de Kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större självständighet i nyhetsvärdering, högre textmässig kvalitet och personligt berättande är några exempel.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om thailändska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien är intervjuer om äldre thailändska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gått i svensk skola mellan 6 till 12 månader har observerats i skolan. Referensramen är en jämförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhällsförhållanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen är interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

I Stockholm stad får föräldrar till barn på fritidshem årligen fylla i en så kallad brukarenkät. Denna består av ett antal påståenden som föräldrarna får ta ställning till. Påståendena har att göra med allt ifrån pedagogik, barnets utveckling, trygghet och säkerhet. Resultatet av enkäterna publiceras sedan på Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet är att allmänheten ska kunna få veta hur pass nöjda föräldrarna är med verksamheten.Jag vill med hjälp av Kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger påverkas av dessa enkäter i sitt arbetsliv.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskolor arbetar med att skapa miljömedvetenhet hos barnen samt om förskolor arbetar med källsortering och återanvändning tillsammans med barnen. Undersökningen är baserad på Kvalitativa intervjuer med nio pedagoger från tre förskolor. Resultatet visar att det finns både teoretiska och praktiska aktiviteter förskolorna använder sig av för att skapa miljömedvetenhet hos barnen och att källsortering är någonting som förekommer vid vissa förskolor. Alla tre förskolorna återanvänder material i verksamheten.  .

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrån ett specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta på specialpedagogens roll i skolutvecklingen. Utifrån detta syfte ställs frågorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och specialpedagog i skolutvecklingsfrågor samt vilken roll har specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebär att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats är att få förståelse.

Syftet med min undersökning är att genomföra en pilotstudie om svensklärares attityder till sitt ämne och se om dessa påverkas av skolform. Jag har genomfört 4 Kvalitativa intervjuer på tre gymnasieskolor varav en är offentlig och de övriga två fristående. Genom att jämföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristående gymnasieskolan har jag försökt svara på frågeställningen: Finns det hos svensklärare attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar på frågeställningen visar sig kunna tolkas på två sätt, beroende på vilka faktorer som läggs i begreppet attityder till sitt ämne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet så blir svaret på frågeställningen negativt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem- och elvaåringars vardagsföreställningar kring nedbrytning, kompost och miljöutmärkelsen Grön Flagg, för att vi i vår lärarprofession ska kunna hjälpa barn att utveckla en förståelse för materias kretslopp. Examensarbetet syftar också till att undersöka om det finns kopplingar mellan skolornas aktiva miljöarbete och de föreställningar som studiens barn har. Undersökningen genomfördes med hjälp av Kvalitativa intervjuer och observationer. Tolv barn och fyra lärare deltog i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att barnen har en del vardagsföreställningar gällande både nedbrytning, kompost och Grön Flagg.

Syftet med examensarbetet har varit att genomföra en jämförande analys mellan några religionslärares syn på sitt ämne och dess utformning i Sverige och England - vilket är bidrag till forskning om hur lärare ser på sitt undervisningsämne som är ett relativt outforskat fält. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare, två i vardera land. Frågeställningarna berörde syftet med religionsundervisningen, begrepp mångkultur och integration, kristendomens roll, upplägg av ämnet och motivet till detta såväl skillnader och likheter mellan de svenska och de engelska lärarna synsätt. Resultatet utifrån syftet och frågeställningarna var att lärarna ansåg att förståelse och andlig utveckling är de främsta syftena med ämnet, där den andliga utvecklingen är mer framträdande hos de engelska lärarna. Lärarna ansåg att ämnet hade en betydande roll att spela i fråga om integration och det mångkulturella samhället.

Mitt syfte med den här studien är att beskriva och ge en förståelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och vad det innebär för arbetet i barngruppen. Studien är genomförd med hjälp av Kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollärarna har stora kunskapsskillnader vad gäller hållbar utveckling, även intresse och engagemang varierar bland förskollärarna. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp som förskollärarna tolkar och förstår på olika sätt.

Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill säga elever i årskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels närmare på vilken syn på lärande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden såg ut, i förhållande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11. Vi har valt att genomföra Kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under både intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som använts har transkriberats för att öka trovärdigheten för vårt arbete. I resultatet har vi kommit fram till att det går att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lärande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att läraren har en stöttande och igångsättande roll.

En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten åt deras klienters företag och under dessa granskningar förväntas revisorn följa god redovisningssed för att boksluten ska ge ett rättvisande resultat. Aktuella händelser tyder på att revisorn riskerar att frångå god redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jäv. När jäv sker sätter revisorn sin egen vinning framför intressenterna som påverkas negativt av ett felaktigt bokslut. Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jävsituationen uppstår, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt Revisorsnämnden arbetar för att motverka att jäv uppstår. För att svara på första delen av forskningsfrågan har vi utfört en kvantitativ enkätundersökning med 156 respondenter.

Syfte: Att med hjälp av teorier och olika metoder komma fram med förbättringsförslag till produkten ippi så att den kan bli mer användbar för personer med utvecklingsstörning.Metod: I detta examensarbete användes kvalitativa metoder såsom: intervjuer, workshop, litteraturstudier och analys av produkten.Slutsats: Det framkom i slutet av studien att ljud, färger och bilder är viktiga aspekter vid utveckling av ippi, och som både personalen från verksamheten och FoU i Sörmland skulle uppskatta i ippi..