Studien syftar till att undersöka hur lärare idag ser på läromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av läromedel samt eventuella implikationer på undervisningen i gymnasieskolan inom ämnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhållanden har Kvalitativa intervjuer genomförts med åtta lärare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att läroboken fortfarande har en stark ställning som det ledande läromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, läromedlens innehåll, individuella föreställningar samt elevens behov och förutsättningar har betydelse för lärarens val av läromedel. Läromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrån de styrdokument som föreligger.

Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes? och privatroll ser ut. Vidare är syftet att ta reda på hur våld och hot hindrar utförandet av en framgångsrik vaktroll. Metoden vi har använt oss av var semistrukturerade Kvalitativa intervjuer med åtta ordningsvakter. Studiens resultat tyder på att yrkes? och privatlivet utgör två separata sfärer.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om och hur fyra pedagoger arbetar för att stimulera barns språkutveckling i en mångkulturell förskoleklass. Vi ville även se hur pedagogerna tänker när de väljer ut skönlitteratur för de tvåspråkiga barnen. Vi valde att använda oss av Kvalitativa intervjuer och observationer som metod där vi följde fyra pedagogers arbetssätt i två parallella förskoleklasser, kallade för A och B. Vi observerade sammanlagt 12 timmar. Totalt genomförde vi följaktligen fyra intervjuer och pedagogerna blev intervjuade en i taget.

Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att n? sina m?l. Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som behandlingsmetod f?r vuxna. Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes genom Kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier och nio underkategorier.

Syftet med vår studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhåller sig till lärande för hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av Kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollärarna har ett gemensamt förhållningssätt mot lärande för hållbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. Lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp och pedagogerna är överens om att det krävs kunskap och fortbildning för att på ett konstruktivt sätt kunna arbeta för ett lärande för hållbar utveckling..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes Kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade.

 En dockvrå är ett rum i förskolan som ofta är inrett med saker som finns i våra hem, till exempel spis, bord och stolar, husgeråd, dockor och vagnar. Vi har under vår utbildning förstått att utformningen i förskolan är av stor betydelse för barns utveckling och lärande och då blivit nyfikna på hur dockvrån passar in i detta. Dockvrån är ett rum som har funnits sedan vi själva var små och vi har lagt märke till att innehållet inte har förändrats nämnvärt.Syftet som vi har med denna studie är att genom intervjuer undersöka vad personal på förskolan har för attityder till dockvrån utifrån ett genusperspektiv.För att få en djupare förståelse har vi även utgått från fyra frågeställningar. För att ta reda på vilka attityder som pedagogerna har om dockvrån i olika förskolor har vi använt oss av semistrukturerade Kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer har vi gjort på fyra verksamma pedagoger i två olika förskolor i Mellansverige.

Hur påverkades bilförsäljarnas motivation under finanskrisen 2008-2009 och hur försökte ledningen för företagen förbättra deras motivation? Hur förändrades de monetära belöningarna under denna period för bilförsäljarna och hur påverkade det deras prestation? Hur förändrades bilhandlarnas möjlighet att ge belöningar under finanskrisen och vilka konsekvenser fick det för företaget?Syftet med förestående uppsats är att ge en bild av hur finanskrisen 2008-2009 drabbade bilhandelsbranschen när det kom till möjligheten för motivationshöjande åtgärder för personalen. Vidare vill vi undersöka hur medarbetarnas motivation påverkades av den finansiella kris som drabbade branschen. Vi vill även undersöka hur försäljningscheferna på företagen arbetade med personalens motivation under perioden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt att använda kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med säljare och försäljningschefer inom bilhandeln i Kalmar kommun.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts.Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör när det gäller relationen mellan litteratur- och språkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andraspråk B. Det material som vi analyserar bygger på åtta Kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklärare vid två gymnasieskolor i sydvästra Skåne. Resultatet som vi kommit fram till är att endast ett fåtal av våra lärarinformanter integrerar litteratur- och språkhistoria. Vår slutsats är att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lärarnas elevorienterade synsätt styr hur lärarna väljer att arbeta..

Denna studie kommer undersöka hur en destination arbetar med att hantera säsongsvariationer. Tidigare forskning betraktar säsongsvariationer som ett problematiskt ämne där lösningen inte är enkel, trots den relativa mängden uppmärksamhet ämnet har medfört i litteraturen. Undersökningen bygger på en analys av Kvalitativa intervjuer som betonar intervjupersonernas olika inställningar. Syftet med denna studie är att studera hur en destination arbetar med säsongsvariationer. Med Kalmar som ett exempel vill vi studera destinationsutvecklingen samt vilka aspekter som betonas i den..

Smartboard är en modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på en skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet shoppingturism. Skribenterna valde att utifrån sex stycken Kvalitativa intervjuer kartlägga de faktorer som bidrar till att resenärer åker på en shoppingresa. Därutöver undersökte skribenterna även om shoppingturism kan kopplas samman med upplevelseturism samt om respondenterna anser att shoppingresandet kan ha någon påverkan på en destination. Metoden som skribenterna har använt sig av är en kvalitativ intervjustudie där intervjumanualen var halvstrukturerad. För att tolka de resultat som framkommit under samtliga intervjuer har skribenterna använt sig av tidigare forskning samt diverse teoretiska analysverktyg.

Uppsatsen syfte är att söka klargöra hur stor betydelse charterbolagens varumärken har för konsumenten vid valet av charterbolag. Jag har använt mig av teorier rörande varumärkets betydelse ur ett konsumentperspektiv, konsumentbeteende samt marknadskommunikation som sedan applicerats på empirin. Empirin består av sju Kvalitativa intervjuer varav tre varit personliga intervjuer och de resterande fyra har varit telefonintervjuer. Slutsatsen är att varumärket inte är av överordnad betydelse för mina respondenter vid valet av charterbolag. Respondenternas varumärkeskännedom om de största aktörerna är, med vissa undantag, god.

Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra innehållet på musiklektionerna i skolans första år. Vi har även undersökt om lärarna anser sig leva upp till styrdokumentens krav. Arbetet bygger på litteraturstudier, ostrukturerade observationer och Kvalitativa intervjuer i fyra olika F-2 klasser. Vi har belyst vad eleverna får göra under musiklektionerna och resultatet visar att musikundervisningen mestadels består av sång och rörelse. Vidare visar resultatet att lärarna anser att deras lektioner uppnår styrdokumentens krav, men att de känner sig i behov av kompetensutveckling.