ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Syftet med studien Àr att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar nÀr de arbetar med den interaktiva tavlan pÄ förskolan. Vidare sÀtts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer. Studiens frÄgestÀllningar: - Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut pÄ förskolan? - PÄ vilka sÀtt interagerar barnen med varandra nÀr de arbetar med den interaktiva tavlan? - Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan? - Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken? I studien anvÀnde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer dÀr jag sjÀlv inte var delaktig i det som hÀnde. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer dÄ mina frÄgestÀllningar syftar till att fÄ en djupare förstÄelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag Àven en kvalitativ intervju med en av de förskollÀrare som arbetar pÄ den aktuella avdelningen för att fÄ med pedagogernas tankar. Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person Ät gÄngen, den som har pennan i sin hand.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsÀttning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var ocksÄ att se om det fanns nÄgon skillnad i lÀrarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsÀttning. Metoden som anvÀnts för att ge svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnder sig av bÄde formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker pÄ mÄnga olika sÀtt.

Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnliga informanter. Syfte med studien Àr att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, sjÀlva beskriver egna och andras krav pÄ att ÄtergÄ till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .

OmvÄrdnad ? SjÀlvstÀndigt arbete I VOM080 VT 2008.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur Àldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nÀra och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort pÄ omrÄdet dÀr de tvÄ sfÀrerna samverkar har mestadels utgÄtt ifrÄn antingen ett lÀrarperspektiv eller ett förÀldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv pÄ samverkan mellan dessa sfÀrer Àr, i jÀmförelse med de andra tvÄ nÀmnda perspektiven, sÀllsynt. Studier som Àr gjorda ur ett elevperspektiv visar att nÀr dessa sfÀrer nÀrmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att vÀrna om sin integritet och för att stÀrka sin autonomi.

SammanfattningGenom kvalitativa intervjuer har sex förskolebarn medverkat i den hÀr undersökningen, de har svarat pÄ frÄgor angÄende djurlivet vid havsstranden. Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av hur och vad barn tar till sig, av utforskande aktiviteter och den Àmneskunskap som gavs under en temadag pÄ vÀstkusten. Barnen gav mÄnga intressanta svar, och resultatet visade motsatsen av vad tidigare undersökningar visat. Inblicken av förskolebarns kunskapsslukande och inspirerande fart av att lÀra och ta till sig har med den hÀr undersökningen ökat markant..

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Sammanslagningar och förvÀrv (S&F) Àr ett strategiskt val som mÄnga företag genomför för att skapa tillvÀxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgÄng till nya marknader. Det Àr inte alla sammanslagningar som blir lyckade pÄ grund av olika faktorer, den faktor som studien Àmnar studera Àr kultur aspektens pÄverkan. Syftet med denna studie Àr att ur ett företagsekonomiskt perspektiv fÄ förstÄelse för hur kulturella aspekter pÄverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande ÄtgÀrder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har anvÀnts för att skapa förstÄelse och analysera hur kulturella aspekter kan pÄverka integrationen och utgÄngen av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som anvÀnts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element dÀr teorierna var bristfÀlliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom omrÄdet.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka danslÀrares förhÄllningssÀtt till Àmnesövergripande arbete i dansundervisningen. Jag ska ta reda pÄ om danslÀrare arbetar Àmnesövergripande pÄ dansundervisningen och Àven hur de arbetar Àmnesövergripande. Varför anvÀnder danslÀrarna detta arbetssÀtt och vilka för- och nackdelar finns med att arbeta Àmnesövergripande? För att ta reda pÄ detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med danslÀrare frÄn olika grundskolor och gymnasium, tvÄ lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet, tvÄ frÄn högstadiet och tvÄ gymnasielÀrare. Enligt lÀroplanen för grundskolan och gymnasiet ska lÀrare integrera andra Àmnen i sin undervisning för att skapa en helhetsförstÄelse för eleverna.

Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.

Med förskoleklassen i centrum Àr syftet att fÄ utökade kunskaper kring matematiksvÄrigheter samt vilken betydelse sjÀlvkÀnslan kan ha för matematiklÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer byggt pÄ Diamant samt en observation med materialet The Bears kopplat till testet. Tidigare studier tillsammans med vÄr empiriska undersökning visar att matematikkunskap och sjÀlvkÀnsla har ett samband och att de bÄda kan pÄverkas av undervisningens upplÀgg. I studien framkommer det att diagnoser och observationer samt lÀrarens roll Àr betydelsefulla pedagogiska redskap, bÄde för sjÀlvkÀnsla och matematikkunskaper..

Antalet mÀnniskor som drabbas av smittsamma sjukdomar som HIV/AIDS, MRSA och Hepatit C Àr ett vÀxande problem över hela vÀrlden, bara i Sverige lever idag omkring 59 000 med nÄgon av de ovan nÀmnda sjukdomarna, av dem stÄr Hepatit C för den största delen som utgör nÀrmare 85 %. Personer med smittsamma sjukdomar förekommer i hela samhÀllet och kan finnas inom alla avdelningar pÄ sjukhus eller vÄrdcentraler. Till följd av okunskap och rÀdsla kan mÄnga som lever med en smittsam sjukdom uppleva sig stigmatiserade och bli dÄligt bemötta av familj, vÀnner och vÄrdpersonal. Det kan resultera i att de kÀnner sig isolerade frÄn gemenskap som kan orsaka ett stort lidande. Syftet Àr att undersöka patientens upplevelse av att leva med en smittsam sjukdom.

Uppsatsens syfte Àr att göra en jÀmförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vÄr empiriska undersökning anvÀnder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i skolans lÀgre Äldrar arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningen pÄ de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog pÄ vardera skolan och observerat lÀs- och skrivundervisningen i tre dagar pÄ varje skola..

Syftet med studien Àr att beskriva pedagogens konstruktion av genus hos elever i grundskolans Ärskurs 5 inom skolÀmnet idrott och hÀlsa. Studiens syfte utmynnade i tre forskningsfrÄgor; Hur organiserar pedagogen undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa med val av lektionsinnehÄll och arbetsmetoder ur ett genusperspektiv? Hur gestaltar pedagogen undervisningen verbalt och fysiskt genom attityd, kroppssprÄk, sprÄk och dialog ur ett genusperspektiv? Hur medveten Àr pedagogen om sin delaktighet i elevers konstruktion av genus? Studien genomfördes pÄ fyra skolor i Norrbotten, med fyra verksamma pedagoger i skolÀmnet idrott och hÀlsa. För att uppnÄ det jag Àmnade studera anvÀnde jag mig av tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, semistrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer. Det empiriska underlaget analyserades och tolkades genom menings-koncentrering med det sociokulturella- och genusperspektivet som teoretisk utgÄngspunkt.