Innan studiens start gav vi, tvÄ lÀrarstudenter, tvÄ skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förÀndringsarbete. Efter betÀnketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser pÄ utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhÀva möjligheter och hinder inom skolutveckling som Àr i interaktion med utomstÄende aktörer, i form av bland annat lÀrarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som pÄverkar en skolas personals instÀllning. Dessutom Àmnade arbetet skapa vidare förutsÀttningar för ett framÄtstrÀvande samarbete mellan skolan och övriga tÀnkbara aktörer.UtifrÄn kvantitativa enkÀter, som genomfördes pÄ den valda gymnasieskolan, kunde vi faststÀlla den allmÀnna instÀllningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstÄende aktörer.

Denna studie behandlar Àmnet forskningsanvÀndning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring Àmnet.De frÄgestÀllningar som styrt arbetet Àr vilka strategier för forskningsanvÀndning som kan urskiljas samt hur det kan pÄverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrÄn begrÀnsningar i frÄga om tid och relevans för Àmnet.De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjÀnsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltsÄ inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrÄn de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gÀller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssÀtt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhÀllsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession anvÀnts. I studien har Àven en genomgÄng av tidigare forskning pÄ omrÄdet genomförts och dess slutsatser har Àven anvÀnts i analysdelen.

Denna studie hade som avsikt att undersöka om att fÄ en diagnos Àr en fördel eller en nackdel för individen. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa intervjun som stöd för en undersökning. Sammanlagt genomfördes Ätta intervjuer med fyra ungdomar och deras förÀldrar, om hur diagnosbeskedet pÄverkat dem, familjen, kamrater och skolgÄng. Resultatet pekar pÄ att en diagnos innebÀr en fördel p.g.a. att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjÀlp i skolan, samt medför positiva förÀndringar i familjen och bland kamrater..

Syftet Àr att göra en inventering av mÄlgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger pÄ empiri som samlades in genom reseberÀttelser under tvÄ veckors fÀltstudier. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. UtifrÄn reseberÀttelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrÄgar Àr: kultur, autenticitet, natur, gÀstfrihet, rekreation, bekvÀmlighet, litteratur, mat och vin, shopping och Àventyr..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Den tÀtortsnÀra skogen har stor betydelse för mÀnniskorna i dess nÀromrÄde. Eftersom UmeÄ har som mÄl att expandera till 200 000 invÄnare Är 2020 kommer trycket pÄ de tÀtortsnÀra skogarna att öka. Med ökat tryck kommer ofta ökade konflikter, eftersom mÄnga intresseomrÄden ska samsas. Den hÀr studien fokuserar pÄ grupperna skidÄkare och hundÀgare i det tÀtortsnÀra skogsomrÄdet Stadsliden i UmeÄ. Hur relationen ser ut mellan dem och om det förkommer nÄgon friktion eller konflikt mellan grupperna.

Bakgrund: Stroke Àr en cerebrovaskulÀr sjukdom, en skada i hjÀrnans blodkÀrl. Skadan kan förorsakas av antingen en blodpropp eller en blödning. Symtomen nÀr nÄgon drabbats av en stroke Àr ansiktsförlamning, kroppsförlamning och att sprÄket kan bli otydligt. Tiden Àr en viktig faktor nÀr nÄgon drabbats av stroke, dÀr en snabbt insatt behandling minskar risken för att fÄ bestÄende hjÀrnskador. Att drabbas av en stroke Àr en högst individuell upplevelse och ett nytt liv med rörelsehinder, talsvÄrigheter eller förÀndrad personlighet kan uppstÄ.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av hur vardagen har förÀndrats efter att ha drabbats av en stroke.Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baseras helt pÄ vetenskapliga och kvalitativa artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smÀrta, hos Àldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att skatta/bedöma smÀrta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/sÀrdrag man anvÀnder sig av vid smÀrtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de Àr erkÀnda och hade ett relativt stort utbud pÄ relevanta artiklar inom Àmnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie dÀr resultatet baseras pÄ vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur elever pÄ en specifik (icke namngiven) medelstor skola kan uppleva betygen. Med utgÄngspunkt i en tidigare studie undersöks det hur eleverna anser att faktorerna uppförande, relationen till lÀraren och kön pÄverkar deras betyg. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av sju elever. I resultatet framkommer en bild av hur eleverna ser pÄ inkorrekta betygsfaktorer. Resultatet visar pÄ nÄgra anledningar till varför eleverna pÄ skolan tror att lÀrarna sÀtter betyg pÄ otillÄtna grunder..

Sammanfattning Hansen, Gabrielle & Jomaa, Sarah. (2008). JÀmstÀlldhet i lÀroböcker. En granskning av text och bild i lÀroböcker för gymnasieskolan. (The gender equality in textbooks.

Studien undersöker förÀldrars tankar om kvalitet i förskolan. Metod: Kvalitativa intervjuer. Resultat: Vi fann att de flesta förÀldrar upplever processerna i förskolan som den största bÀraren av kvalitet. FörÀldrarna uttalade sig bÄde för och emot förskolans genuspedagogiska uppdrag. Flertalet hade inte ens hört talas om att förskolan har ett sÄdant uppdrag..

Denna studies syfte Àr att försöka förstÄ och diskutera den digitala mobbningen utifrÄn det mediasamhÀlle vi befinner oss i. FrÄgestÀllningarna som Àr grunden för studien Àr: Hur kan vi förstÄ digital mobbning? Hur kan denna förstÄelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad sÀger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tÀnka pÄ i samband med Internet? Studien bygger pÄ kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda pÄ tvÄ olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkÀter som delades ut i tre klasser i Är sex. Den kvalitativa undersökningen bygger pÄ intervjuer med tvÄ pedagoger knutna till dessa klasser.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrÄn var och ens förutsÀttningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en alternativ del som innefattar vÄr arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vÀgen till vÄr arbetsform, vad eleverna och lÀrarna gav för respons samt vÄrt resonemang kring resultatet. FrÄgestÀllningarna har varit: Vilka faktorer pÄverkar planeringen av en arbetsform? Hur pÄverkar vÄr processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad Àr en lÀrorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som anvÀnds i skolorna idag samt av relevant litteratur.

Uppsatsen behandlar de skolreformer som genomfördes under 1990-talet. Det görs utifrÄn frÄgestÀllningen vad kommunaliseringen, friskolereformen och övergÄngen till mÄlstyrningen betytt för den enskilde lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag. KÀllmaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem lÀrare frÄn samma skolkommun har bidragit med sina olika yrkesberÀttelser med fokus pÄ vad reformerna betytt för dem personligen. Resultatet visar att lÀrarna söker efter en god samstÀmmighet mellan deras inre övertygelse och faktiska arbetssituation..