Den finansiella sektorn i lÀnderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillÀmpade för banker Ànda sedan 1988, och blev dÄ uppkallat Basel I. Detta beror till stor del pÄ konsekvenserna frÄn de finansiella kriser som samhÀllet erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande frÄn banker har lett till att hela vÀrldsekonomin satts i turbulens. Vid kommande Ärsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga lÀnder som tillhör G-20 dÀr bland annat Sverige ingÄr. I denna uppsats har vi dÀrför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker Àr att möta det kommande regelverket, dÄ med fokus pÄ deras kapitalanskaffning.

Företagen i dag existerar i en turbulent och snabbt förÀnderlig omvÀrldsmiljö. Det innebÀr att de mÄste vara flexibla för att vara konkurrenskraftiga och skapa lÄngsiktig lönsamhet. De finansiella nyckeltalen mÄste kompletteras med icke-finansiella. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ett tjÀnsteföretag kan anvÀnda sig av ett balanserat styrkort. Undersökningen baserar sig pÄ en fallstudie i FöreningsSparbanken, Norra regionen.

Bakgrund och problem: IAS 40 ger inga klara anvisningar om hur fastighetsbolag skallredovisa sina förvaltningsfastigheters vÀrdeförÀndringar som uppkommer vid vÀrdering tillverkligt vÀrde. Detta har lett till att fastighetsbolagen har tvingats göra egna tolkningar ochposten vÀrdeförÀndringar har i resultatrÀkningarna Är 2006 redovisats pÄ olika stÀllen. VÄrfrÄgestÀllning Àr: Hur har fastighetsbolagen kommit fram till sina vÀrdeförÀndringar och hurredovisas dessa i resultatrÀkningen?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att redovisa för hur fastighetsbolag som tillÀmpar IAS 40 redovisarsina vÀrdeförÀndringar samt hur de faststÀller förvaltningsfastigheternas verkliga vÀrde.Vidare Àr syftet att belysa de olikheter som finns i fastighetsbolagens resultatrÀkningar.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ de börsnoterade fastighetsbolag som tillÀmparIAS 40 samt de fastighetsbolag som Àr noterade pÄ den inofficiella listan First North och somfrivilligt anvÀnder IAS 40 och verkligt vÀrde i sin redovisning.Metod: Uppsatsen bestÄr av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Vi började vÄrstudie genom att göra en kvantitativ undersökning genom att studera de 15 börsnoteradefastighetsbolagen Ärsredovisningar frÄn Är 2006.

Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rÄdande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssÀtt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av fenomenologi och Grundad teori. UtgÄngspunkten i vÄrt teoretiska perspektiv Àr tvÄ studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framvÀxten av regleringar. Studierna Àr vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Studiens syfte Àr att med en explorativ ansats studera mellanchefens möjligheter till balans och god hÀlsa i relation till arbetets krav. Mellanchefens situation med krav och roller lyfts fram för att belysa vilka möjligheter de har att uppnÄ hÀlsa i sitt arbete. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta mellanchefer med sjuksköterskebakgrund pÄ samma regionsjukhus. Resultatet visar att genom att uppfylla bestÀmda externa och interna förutsÀttningar har mellancheferna möjlighet att nÄ balans och god hÀlsa..

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen för hur det fungerar att ha en förÀlder som god man utifrÄn den enskildes perspektiv. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för syftet rörde hur relationen pÄverkades av att förÀldern var god man, hur personen upplever sitt beroende av förÀldern och fördelar och nackdelar med förÀldern som god man. I studien anvÀndes socialkonstruktionismen som visar pÄ omgivningens betydelse, interpersonell makt och integreringsteorin. Fem kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Till intervjuerna anvÀndes en temainriktad intervjuguide för att underlÀtta.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt naturen och mÀnniskans förhÄllande till den skildras i Nils Holgerssons underbara resa och om dessa skildringar av naturen kan tolkas som kommentarer till aktuella frÄgor och samhÀllsförÀndringar i bokens samtid.Följande frÄgestÀllningar undersöks: Hur beskrivs naturen ? vilka roller och egenskaper tillskrivs den? Hur beskrivs djuren ? vilka roller och egenskaper tillskrivs de? Samt hur skildras och kommenteras mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön ? vilket ansvar har mÀnniskan för naturen/djuren?.

Rubrik        Vinst nu eller senare? ? En studie hur företag intÀktsredovisar sin entreprenadverksamhetProblem      IntÀktsredovisning Àr ett av de mest problematiska omrÄden som normsÀttare och praktiker har att handskas med idag. Detta beror pÄ mÄnga anledningar, men framförallt rÄder det en ovisshet för hur intÀktsredovisningen ska gÄ till. IASB har utvecklat standarderna IAS 18 IntÀkter samt en specialiserad intÀktsredovisning via IAS 11 Entreprenadavtal, som vÀgledning för företagen. Kraven som finns i dagens regelverk Àr dock komplexa och relativt öppet formulerade.

NÀr man bakar ett surdegs bröd Àr det viktigt att hÄlla degens egenskaper konstanta sÄ att de inte Àndras frÄn dag till dag. Detta gÄr att underlÀtta genom att anvÀnda sig av en starterkultur. Beroende pÄ vilken kultur man anvÀnder sig av fÄr degen dess unika egenskaper. Man kan till exempel anvÀnda sig av en bakteriocinproducerande bakteriekultur som stabiliserar degen.I detta examensarbete försöktes tillvÀxten av Lactobacillus gasseri 42 att optimeras. L.

Det Àr viktigt att vÀgarna hÄller sÄ lÀnge som möjligt. En faktor som har en pÄverkan i asfaltens lÄngvarighet Àr bitumen. NÀr bitumenet förÄldras försÀmras dess egenskaper som ökar risken att skador uppstÄr pÄ asfalten. Med hjÀlp av olika tillsatser kan bitumenets egenskaper förbÀttras. En av dessa egenskaper Àr bitumenÄldring.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgĂ„ngar har pĂ„ senare tid kommit att öka. Det beror mycket pĂ„ att det anglosaxiska synsĂ€ttet, som krĂ€ver att finansiella rapporter skall ge en rĂ€ttvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgĂ„ngar kan klassificeras i olika grupper, en av dem Ă€r intellektuella tillgĂ„ngar som innefattar varumĂ€rken, patent och upphovsrĂ€tter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillĂ€mpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat pÄ den svenska finansmarknaden. I studien ingÄr Àven att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen Àven till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förÀndras till följd av dagens finanskris.Metod: Jag har i denna undersökning valt att anvÀnda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre omrÄde har studerats för att mer djupgÄende undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden anvÀnts för att gripa an till mina forskningsfrÄgor.Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskÄdlig redogörelse gör jag Àven för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprÀttas och tillhandahÄlls i samhÀllet.Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant frÄn Finansinspektionen och de tvÄ övriga med representanter frÄn de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhÄllit Àr att en förÀndring av regelverket gÀllande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen.

FörÀndringstakten i samhÀllet ökar dramatiskt och detta kan delvis förklaras av en ökad internationell konkurrens och stora förÀndringar inom teknologi och nÀringslivsstruktur. Detta har lett till att antalet företag stÀndigt ökar. Under senare tid har franchising blivit en alltmer populÀr företagsform jÀmfört med att vara egen företagare, sÀrskilt bland kvinnor. Syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för om kvinnan som Àr franchisetagare har liknande bakgrund, personliga egenskaper, behov och drivkrafter som kvinnan som Àr företagare. För att undersöka detta har vi gjort fallstudier av kvinnan som Àr företagare och av kvinnan som Àr franchisetagare.

Datum: 16/6 2011Författare: Khaldon Hindi & Kristian ÖbergNivĂ„/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ CivilekonomprogrammetHandledare: Professor Stefan SundgrenTitel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartlĂ€ggning av förĂ€ndring av nyckeltal och informationseffektivitet.Abstrakt: Uppsatsen beskriver den pĂ„verkan förĂ€ndringen av redovisningen av leasing(IAS17), förĂ€ndringen pĂ„tvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa pĂ„ BalansrĂ€kningen. Detta kommer att innebĂ€ra en förĂ€ndring av balans och resultat rĂ€kning, detta har kartlĂ€ggs i denna uppsats. FörĂ€ndringen som skall kartlĂ€ggas Ă€r hur kapitaliseringen pĂ„verkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultatrĂ€kningen förmedlar till företagets omvĂ€rld.Problem: Kommer de nya leasingreglerna att pĂ„verka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förĂ€ndras samt vad kommer att Ă€ndras? Är det möjligt att utgöra nĂ„gra branschspecifika trender i nyckeltalens förĂ€ndring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehĂ„llet i de finansiella rapporterna?Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om en ny leasingstandard kommer att pĂ„verka de svenska företagens balans- och resultatrĂ€kningar och dĂ„ i sin tur olika nyckeltal.