SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tÀnkas uppstÄ vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlÀngning kunna anvÀnda det som ett pedagogiskt hjÀlpmedel för de elever som studerar pÄ Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig pÄ rapporter frÄn Utbildningsdepartementet och intervjuer frÄn elever pÄ Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv anvÀndes vid Ätergivande av informanternas svar dÀr en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till Ätta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fÄtt yrkesmÀssig utveckling dÀrmed nya kunskaper, de har Àven förbÀttrat sina sprÄkkunskaper och fÄtt ett stÀrkt sjÀlvförtroende Det framkom Àven idéer hur studiemotivationen kan förbÀttras..

Bakgrund: I och med det hÄrda konkurrenslÀget i detaljhandeln mÄste företag stÀlla allt högre krav pÄ de anstÀllda. Det med anledning av att de anstÀllda Àr företagets ansikte utÄt samt att de Àr en kritisk faktor för företagets lÄngsiktiga överlevnadsförmÄga. Vikten av hur de anstÀllda motiveras att arbeta utefter företagets uppstÀllda mÄl Àr vÀl studerat inom managementlitteraturen, dÀr framförallt belöningssystemets utformning och effekter har studerats.Problemformulering: Det finns en begrÀnsad empirisk forskning om hur belöningssystem skall vara utformade i detaljhandeln. Vidare saknas hur den anstÀlldes arbetsuppgifter, med betoning pÄ graden av personlig service, pÄverkar utformningen av företagens belöningssystem. DÀrmed har studiens problemformulering formulerats enligt följande: Hur inverkar företagets grad av kundintensitet pÄ utformningen av belöningssystemen i detaljhandeln?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur belöningssystemen ser ut inom tvÄ valda detaljhandelsföretag, dÀr vi avser att undersöka om företagets grad av kundintensitet pÄverkar utformningen av dess belöningssystem.

Regeringen satsar pÄ entreprenörskap i skolan, utgÄngspunkten Àr att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lÀrande och liv (Palander, 2011). SÄledes Àr det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[?] bidra till att eleverna utvecklar ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgÄngslÀge i ovanstÄende citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhÄllningssÀttet kan gestaltas i teknikundervisningen för Ärskurs F-3.Arbetet innehÄller bland annat en forskningsbakgrund, dÀr doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfÀlt.

Detta arbete Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ inom det utbildningsvetenskapliga fÀltet och undersöker hur skolÀmnet filosofi legitimeras utifrÄn Unesco:s filosofiarbete. UtgÄngspunkten Àr vad som kallas de didaktiska grundfrÄgorna ? eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst Àmne studeras  ? och uppsatsen berör sÄledes Àven filosofididaktik i stor utstrÀckning.  Det övergripande syftet med arbetet Àr att undersöka hur filosofiÀmnet legitimeras eller rÀttfÀrdigas, och mer specifikt hur Unesco  rÀttfÀrdigar filosofiundervisning. ForskningsfrÄgorna för uppsatsen Àr: Hur ser Unescos svar pÄ legitimitetsfrÄgan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad fÄr Unescos svar pÄ legitimitetsfrÄgan för innebörd pÄ filosofiundervisningen? TillvÀgagÄngssÀttet för att kunna svara pÄ dessa frÄgor har varit en beskrivning, tolkning och vÀrdering av Unescos filosofiarbete.

Efter ett antal lagÀndringar har förutsÀttningarna för nyetablering pÄ finansmarknaden blivigt allt enklare. Den tekniska utvecklingen har ytterligare förÀndrat förutsÀttningarna. I Sverige har de fyra storbankerna som bestÄr av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Föreningssparbanken (FSB) och Handelsbanker ca 80 % av marknadsandelarna. För de flesta hushÄllen Àr finansiella tjÀnster av vital betydelse och utgör i mÄnga fall en stor del av hushÄllets utgifter. Konkurrensverket menar att mÄnga hushÄll skulle spara ett betydande belopp genom att aktivt vÀlja bank.

Syftet med vÄr studie var att undersöka huruvida lÀrare i Är 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i Àmnet svenska för elever med annat modersmÄl. Vi ville ta reda pÄ om de ansÄg sig ha fungerande arbetssÀtt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville Àven ta reda pÄ om man som lÀrare kan dra fördel av nÄgra personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmÄl. För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Syftet Àr att klargöra om det finns ett samband mellan antalet kvinnor i styrelse respektive ledningsgrupp och hur företaget presterar samt hur dess kapitalstruktur Àr uppbyggd. Uppsatsen bestÄr av kvantitativ primÀrdata insamlad och analyserad utifrÄn en deduktiv metod. Resultaten presenteras i form av regressions-analyser. Teorierna i uppsatsen behandlar undersökningsvariablerna resultat efter finansiella poster, omsÀttning per anstÀlld, soliditet och TSR. Dessutom behandlas teorier om styrelser och ledningsgrupper samt jÀmstÀlldhet inom desamma.

Musikplattformen, som Àr den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vÀnda sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mÄl att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den hÀr undersökningen försöker jag ta reda pÄ hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som Àr kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras pÄ en nÀrlÀsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta pÄ vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. PÄ sÄ sÀtt försöker jag visa pÄ vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och pÄ sÄ sÀtt kunna visa pÄ skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

VÄr utgÄngspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vÄr mening, intressanta affÀrsmodell. UtifrÄn vÄr fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstÀnkandets eventuella tillÀmpbarhet pÄ externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmÄga.I det förÀndrade konkurrenslandskapets spÄr följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmÄga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmÄga stÀller ytterligare frÄgor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnÄs. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som Àr centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..

Bakgrund: Trots en ökad bostadsbrist i Sverige byggs det mindre bostÀder. Officiell statistik visar att det behöver byggas 40 000 bostÀder om Äret för att tillgodose behovet. Idag byggs det 20 000 bostÀder. Den svenska smÄhusmarknaden har under de senaste Ären upplevt ett kraftigt fall i försÀljningen av smÄhus. Prognosen för 2012 Àr en produktion pÄ 5000 smÄhus att jÀmföras med 2008 dÄ 12 800 smÄhus producerades.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka den inre motivationen hos de anstÀllda inom ett bokningsbolag. Fokus ligger pÄ att undersöka ifall arbetets innehÄll skapar inre motivation hos de anstÀllda samt ifall den inre motivationen pÄverkar de anstÀlldas arbete för organisationens intresse.För att uppnÄ detta syfte har vi arbetat med dessa frÄgestÀllningar:- Skapar arbetets innehÄll inre motivation hos de anstÀllda inom ett bokningsbolag?- PÄverkar den inre motivationen de anstÀlldas arbete för organisationens intresse?MetodDenna forskning har haft en induktiv ansats dÄ vi ville fÄ en uppfattning om hur anstÀllda pÄ bokningsbolag uppfattar deras verklighet och forskningens Àmne. Det empiriska materialet bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer med personer anstÀllda pÄ bokningsbolag.SlutsatserVi har genom att analysera vÄrt empiriska material med Hackman och Oldhams (1980) arbetsdesigns teori kommit fram till att vÄra respondenters arbete inom respektive bolag Àr utformat pÄ sÄ vis att inre motivation skapas. Detta genom att se till fem egenskaper, sjÀlvbestÀmmande, förstÄelse för arbetet, variation, feedback och arbetets betydelse.

Individualisering Àr ett idag mycket omdiskuterat Àmne som finns reglerat i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94. UtifrÄn denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsÀttningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlÀgga och analysera lÀraruppfattningar om individualisering vid tvÄ skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa lÀraruppfattningar. För att finna material och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ de tvÄ skolor dÀr dessa pedagoger Àr yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanstÀllt, bearbetat och analyserat genom att anvÀnda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen Àr att individen Àr en social och aktiv person som lÀr i samspelet tillsammans med andra individer.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att kombinera litteratur kring korporativt varumÀrke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vÄrt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll dÄ det korporativa varumÀrket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare pÄ ett företag för att skapa förstÄelse för hur de gör och om de anvÀnder den effektiva ledarens egenskaper dÄ det korporativa varumÀrket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi anvÀnt oss av primÀrdata, i form av intervjuer, samt sekundÀrdata.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgÄngar med tillÀgg i IAS 39 och IFRS 7 vad gÀller klassificering, vÀrderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförÀndringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgÄngar vÀrderade till verkligtvÀrde till upplupet anskaffningsvÀrde. Eftersom bankers tillgÄngar generellt bestÄr av en stor delfinansiella tillgÄngar Àmnade författarna undersöka uppdateringarnas tillÀmpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gÀller tillÀmpningen av tillÀggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlÀgga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning pÄ effekterna ur ett investerarperspektiv.AvgrÀnsningar: Det Àr endast tillgÄngsvÀrdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det omrÄdet.

MÀnniskor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlÀtta förstÄelsen av omvÀrlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utstrÀckning det Àr möjligt att utifrÄn vald sprÄkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benÀmnts en persons sociala styrka. En engelsksprÄkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstÄende - varit att utröna hur vÀl ett experimentellt engelsksprÄkigt undersökningsresultat stÄr sig under förhÄllandevis naturalistiska svenska förhÄllanden. Resultatet visar inte entydigt att sprÄkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs.