Det har skett en omfattande utveckling av teorier, metoder och verktyg för riskanalys. Trots att det finns ett flertal tillgÀngliga metoder Àr det nÀst intill omöjligt att hitta en metod som ger möjligheten att finna alla risker. Den metod ett företag vÀljer mÄste ÀndÄ uppfylla vissa egenskaper för att vara sÄ uttömmande att en önskad sÀkerhetsnivÄ kan uppnÄs. Vilka Àr dÄ de primÀra egenskaper en riskanalysmetod bör uppfylla för att kunna identifiera sÄ mÄnga risker som möjligt? I denna uppsats avser vi att skapa en rangordning av egenskaper en riskanalysmetod bör uppfylla för att identifiera sÄ mÄnga risker som möjligt.

PÄ dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fÄtt en framtrÀdande roll. Ett första steg i en rekryteringsprocess Àr att rekryteringskonsulten, tillsammans med anstÀllande företag, utvecklar en sÄ kallad kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehÄlla krav pÄ personliga egenskaper. Dock beskriver företag i kravspecifikationer personliga egenskaper i generella ordalag. Att anstÀllande företag nyttjar allmÀnt beskrivande begrepp innebÀr att rekryteringskonsulten fÄr svÄrigheter att, genom att endast studera begreppen, erhÄlla en tillrÀcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rÀtt individ till rÀtt tjÀnst..

VÀxtförÀdlingen av jordgubbar i Sverige började pÄ 1920-talet och dÄ började sorter tas fram som skulle passa till det Svenska klimatet. Det svenska klimatet innebÀr lÄnga dagar och svala nÀtter. Detta sÀgs ge upphov till söta och goda jordgubbar. Det finns dock mÄnga egenskaper som pÄverkar den slutliga smaken pÄ bÀret. Smaken av jordgubbe som upplevs vid förtÀring av bÀret pÄverkas av mÄnga faktorer. Hur bÀret kommer smaka grundas redan vid sortvalet innan plantering.

Intellektuellt kapital Àr ett aktuellt Àmne idag dÄ mÄnga företag har haft mycket höga marknadsvÀrden som delvis har förklarats med att de har mycket intellektuellt kapital. Det finns dock inga tydliga redovisningsregler för det intellektuella kapitalet. Upplysningar fÄr göras pÄ frivillig basis. BestÀmningen av det intellektuella kapitalets vÀrde ligger i mÄnga parters intresse, varför det Àr intressant att se hur olika företag vÀljer att rapportera sitt intellektuella kapital vilket leder till vÄr problemformulering.  I vilken omfattning redovisas intellektuellt kapital i större svenska företags finansiella rapporter? Med delfrÄgorna: I vilken utstrÀckning finns olika kategorier av intellektuellt kapital representerade? Finns det nÄgra skillnader mellan olika branscher? Differentierar sig de skillnader mellan branscher som framkommer i vÄr studie frÄn liknande studier i andra lÀnder? Finns det nÄgra skillnader som kan hÀrledas till storleken pÄ företaget ifrÄga? Syftet med vÄr studie Àr att analysera finansiella rapporter med mÄlet att tillhandahÄlla en översikt över hur intellektuellt kapital redovisas i större svenska företag.

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning Àr nÄgot som alla sjuksköterskestu-denter genomgÄr under utbildningen. Det ingÄr Àven i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som pÄverkar denna handled-ning Àr sÄledes givande bÄde för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan pÄ handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning.

Bakgrund: Utformningen av finansiella rapporter och redovisning av löpandetransaktioner erbjuder företag att vÀlja mellan att tillÀmpa ett antalolika redovisningstekniker.1 Det faktum att valmöjligheter existeraröppnar upp för bedömningar som kan gynna företaget.2 Ettredovisningstekniskt sÀtt att gestalta den ekonomiska verkligheten pÄett inkorrekt sÀtt i syfte att öka framtida resultat, Àr att belastaresultatrÀkningen med omotiverat stora nedskrivningskostnader.Termen big bath accounting karaktÀriserar manipulation av resultatetgenom omotiverat stora nedskrivningar.3 Detta genomförs i regel förperioder dÄ företaget inte skulle förmÄ att nÄ upp till uppsatta vinstmÄl.Syfte: KartlÀgga hur investerare identifierar tecken pÄ big bathnedskrivningar.FaststÀlla huruvida förmodade big bathnedskrivningarpÄverkar investeringsbeslut. Beskriva big bath?seventuella pÄverkan, eller uteblivna pÄverkan, pÄ investeringsbeslut.Metod: Studien har ett kvalitativt angreppssÀtt. Empiriskt material harinsamlats genom semi-strukturerade intervjuer med sex investerare,vilka Àr tillÀmpare av de finansiella rapporterna. DÀrefter harmaterialet anvÀnds som underlag till studiens analys.Slutsats: Vi har genom vÄr studie kunnat kartlÀgga att investerare primÀrtidentifierar big bath vid byte av VD och/eller ledning.

Bakgrund och problem: 13 oktober 2008 gjordes Ă€ndringar i IAS 39 Finansiella instrument:Redovisning och vĂ€rdering samt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarnabehandlar nya omklassificeringsmöjligheter för finansiella instrument som inte tidigare fannsoch vilka blivit aktuella i och med finanskrisen.Syfte: Att undersöka hur banker har tillĂ€mpat de nya omklassificeringsmöjligheterna ochvilka effekter detta har fĂ„tt.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen berör de fyra stora noterade svenska bankerna; Handelsbanken,Nordea, SEB samt Swedbank. AvgrĂ€nsningen har gjorts med tanke pĂ„ att banker har en storandel finansiella instrument och sĂ„ledes borde var nĂ„gra utav dem som skulle kunna pĂ„verkasmest av Ă€ndringen.Metod: En studie gjordes av respektive banks Ă„rsredovisning för 2008. Det empiriskamaterialet analyserades sedan utifrĂ„n den teoretiska referensramen vilken utgörs av de delarav IAS 39 samt IFRS 7 som berör vĂ€rdering av finansiella instrument, en redogörelse förverkligt vĂ€rde kontra anskaffningsvĂ€rde samt en kort beskrivning av intressentteorin.Återkoppling: Tre av de fyra undersökta bankerna har valt att omklassificera, frĂ€mst till följdav förĂ€ndrade marknadsvillkor. Omklassificeringarna har i huvudsak skett frĂ„n verkligt vĂ€rdetill anskaffningsvĂ€rde.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur elintensiva företag kan hantera sin risk vid plötsliga- sÄvÀl som lÄngsiktiga förÀndringar av elpriset. I studien anvÀnds de finansiella instrument som Àr tillgÀngliga pÄ elbörsen Nord Pool. Uppsatsen Àr en fallstudie av företaget Vargön Alloys och hur det utifrÄn dess situation Àr möjligt att sÀnka inköpskostnaderna av el med hjÀlp av finansiella instrument. UtgÄngspunkten Àr deduktiv dÄ teorier kring derivat och riskminimering har anvÀnts. Uppsatsen har bÄde en kvalitativ- och kvantitativ karaktÀr.

Organizational Ambidexterity Àr ett relativt nyuppkommit begrepp och fÄ undersökningar har gjorts kring Àmnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har frÀmst fokuserat pÄ hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har Àven forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation dÄ de tvÄ komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vÀnda blicken bort frÄn ledarens roll i en organisation att inverka pÄ Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat pÄ belöningssystemets inflytande pÄ Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i bÄde finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkÀnnages som en transaktion utav finansiell ersÀttning vid utfört arbete.

Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen mÄste sedan Är 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprÀttande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstÄr om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebÀr att den finansiella informationen som lÀmnas inte Àr fullstÀndig. För en investerare innebÀr detta att det kan vara svÄrt att kontrollera hur berÀkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med Àr inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lÀmnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan lÀnder, och att skiljaktigheten beror pÄ bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat pÄ specifika omrÄden som Àr svÄrtolkade i IFRS.

Flera kommuner gÄr in i stora projekt dÀr det satsas pÄ införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns mÄnga rapporter dÀr det talas om hurpositivt det Àr med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvÀndning som inte kan anses positiva för elevers lÀrande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvÀndning i skolan..

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) Àr ett problem för bÄde det enskilda företaget och samhÀllet. EM innebÀr att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM Àr ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansÀttningen av fastighetsportföljen pÄverkar benÀgenheten till EM. DÀremot gÄr resultatet inte att generalisera i andra lÀnder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar Àven till att övergripande beskriva och analysera gÀllande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer Àven uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: FramstÀllningen utgÄr frÄn en bred litteraturstudie av Àmnesrelevanta kÀllor. Analysen baseras frÀmst pÄ denna litteratur.Slutsatser: GÀllande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument Àr komplicerade dÄ det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.