Som en hjÀlp för företag att uppnÄ resultat och motivera till prestationer hos sina anstÀllda anvÀnds i mÄnga fall belöningssystem. FrÄn att belöna individer baserat pÄ deras position i hierarkin har den nya tidens belöningssystem utvecklats. De kan nu vara utformade pÄ en mÀnga olika sÀtt, till exempel av finansiell eller immateriell karaktÀr, grupp- eller individbaserade, lÄngsiktiga eller kortsiktiga.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur LÀnsförsÀkringar Uppsala telemarketinggrupps belöningssystem uppfattas av de anstÀllda samt att jÀmföra det med skaparens syften. LÀnsförsÀkringar har infört en monetÀr form av belöning i och med ett provisionsbaserat system och en icke-monetÀr form i ett diagramsystem.Som en grund i undersökningen anvÀndes en modell som bygger pÄ effektsynsÀttet och förvÀntansteorin, pÄ vilka en intervju med belöningssystemets skapare och en enkÀtundersökning riktad mot de anstÀllda utformades.De specifika frÄgor som besvarades i studien var om de anstÀllda blir motiverade av belöningssystemen, om de anstÀlldas och skaparens uppfattningar skiljer sig frÄn varandra samt om det Àr nÄgra skillnader i uppfattning mellan det finansiella och icke-finansiella systemet.Resultaten som framkom var att systemet som anvÀnds Àr motiverande men att diagrammen behöver Àndras för att uppfattas som positiva ur de anstÀlldas synvinkel. Uppfattningen frÄn gruppen och frÄn skaparen av systemen skiljde sig Ät gÀllande om systemet var rÀttvist annars var de relativt samgÄende.

Allt fler företag blir globala och har internationella kunder. För att öka sina chanser att fÄ finansiering noterar mÄnga svenska företag sig pÄ utlÀndska marknadsplatser. Den snabba förÀndringen av de internationella finansiella marknaderna har medfört en utbredd anvÀndning av ett flertal finansiella instrument. Europaparlamentet har godkÀnt en förordning om tillÀmpning av IAS, som trÀdde i kraft i början av juni mÄnad 2002. Förordningen krÀver att alla börsnoterade europeiska företag senast 2005 ska upprÀtta koncernredovisning enligt IAS.

Studien syftar till att undersöka chefsrekryterares syn pÄ egenskaper, vilka som kan anses önskvÀrda hos ledare och om dessa varierar i förhÄllande till situation. Vidare Àr vÄr avsikt att undersöka om synen pÄ önskvÀrda ledaregenskaper varierar i relation till dÄtid, nutid och framtid. UtifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat chefsrekryterare pÄ fem olika företag. I studien tillÀmpar vi teorier som innefattar ledaregenskaper, hur situationsfaktorer pÄverkar synen pÄ önskvÀrda egenskaper hos ledare samt teorier som speglar ledarskapegenskaper i förÀndring. Genom en kristallisering av önskvÀrda egenskaper som behandlas i resultatet utarbetades en matris, bestÄende av fem huvudkategorier vilka tar upp samtliga egenskaper.

During the financial crisis voices were raised towards the regulatory framework IAS 39 recognition and measurement of financial instruments and pointed out that it was inadequate. The complexity of the framework contributed to the fact that it was difficult to apply. IASB accelerated the modeling of the new to be regulatory framework IFRS 9. In this study we will focus on the reliability of accounting information, which is an important aspect from the stakeholder?s point of view, for example, to be able to make the best decisions the accounting information should be proper.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ olika pensionsplaner som anvÀnds av företag, förmÄns- och avgiftsbestÀmd. Studien Àmnar undersöka om förmÄnsbestÀmda och avgiftsbestÀmda pensionsplaner skiljer sig Ät frÄn varandra i Ärsredovisningens utformning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa skillnader pÄverkar anvÀndaren. Empirin visar genom en studie av Ärsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för anvÀndaren anvÀnds redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvÀrderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.

Företagen riskerar att utsÀttas för förlustbringande vÀrdeförÀndringar i tillgÄngar och skulder, eftersom de exponeras för olika marknadsrisker som fluktuationer i rÀntor, vÀxelkurser, rÄvaru- och aktiepriser. För att skydda sig mot dessa fluktuationer och för att minimera exponeringen av marknadsriskerna, anvÀnder företag sig av olika typer av finansiella instrument. IFRS 7 Àr den standard som behandlar finansiella instrument och riskupplysningar. Standarden infördes Är 2007, med avsikten att intressenten ska kunna tillgodoses relevant information om företagets hantering och exponering av finansiella risker.Syftet Àr att genomföra en studie pÄ finansiella företag inom segmenten Large- och Small Cap och undersöka till vilken grad de efterföljer upplysningskraven betrÀffande marknadsrisker enligt IFRS 7, samt huruvida det förekommer nÄgot samband i upplysningsgrad och Cap-tillhörighet.Studien behandlar samtliga finansiella företag inom Large- och Small Cap-segmenten. Punkter i IFRS 7 som berör marknadsrisker har valts ut och företagens Ärsredovisningar har granskats för att undersöka upplysningsgraden och om det finns ett samband mellan upplysningsgrad och Cap-tillhörighet. Resultatet visar att företagen inom Large Cap-segmentet upplyste helt enligt kriterierna i 36 fall av 64 och företagen inom Small Cap upplyste helt enligt kriterierna i 9 fall av 32.

Abstract: Title: Communication of and around internal performance reports - A study in seven manufacturing companies based in Blekinge. Authors: Marcus Harrysson and Mikael Johansson. Supervisors: Lars Svensson and Carina Svensson, Blekinge Institute of Technology Department: Department of Business Administration. Course: Bachelor thesis in Business Administration, 10 credits Purpose: Our purpose with the bachelor thesis was to investigate if there is a connection between communication of and around internal performance reports and profitability in companies. Method: Our investigation has been made at seven companies in the county of Blekinge by making personal interviews with people in both production and business departments at each of the companies. Result: We have come to the conclusion that there is a connection between communication of and around internal performance reports and profitability. Sammanfattning Titel: Kommunikation av och runt interna ekonomiska rapporter ? En studie i sju tillverkande Blekingeföretag. Författare: Marcus Harrysson och Mikael Johansson. Handledare: Lars Svensson och Carina Svensson, Blekinge Tekniska Högskola. Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan kommunikation av och runt interna ekonomiska rapporter och lönsamhet. Metod: VÄr undersökning har gjorts i sju stycken Blekingeföretag genom personliga intervjuer med representanter för bÄde ekonomi- och produktionsavdelningen pÄ varje företag. Slutsats: Av vÄr undersökning drar vi slutsatsen att det finns ett samband mellan kommunikation av och runt interna ekonomiska rapporter och lönsamhet i företag..

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i vÀrlden. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse Àr att följa denna kod och att tillgodose omvÀrlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgÄngar samt att pÄ lÄng sikt ge lönsamhet. För att styrelsen pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska tillgodose investerarna mÄste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

SammanfattningTitel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av smÄ och medelstora företag.NivÄ: C-uppsats i företagsekonomi.Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson.Handledare: Ann W Dörner.Datum: Juni 2012.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kreditgivare anvÀnder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av smÄ och medelstora företag.ForskningsfrÄgorna Àr:StÀmmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av smÄ och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen Àr viktiga vid en kreditbedömning av smÄ och medelstora företag? Metod: I denna studie anvÀnds en mixad metod vilket innebÀr att en kvantitativ metod anvÀnds vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frÄgeformulÀr med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. SekundÀrdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar.Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare Àr nöjda med den information som ges. Balans- och resultatrÀkning Àr de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning.

Problemdiskussion MĂ„nga företag anvĂ€nder sig idag av icke-finansiella mĂ„tt i sin styrningoch uppföljning men under 1980-talet uppmĂ€rksammades ett s.k. gapmellan hur ekonomistyrningen bedrevs i praktiken och hur den beskrevsi teorin. MĂ„nga forskare menade Ă€ven pĂ„ att företags utĂ„t förmedladestruktur inte alltid stĂ€mmer överens med det som sker internt i företagen.För att utforska dessa gap genomfördes en fallstudie över ett ledandeföretag inom den svenska finansbranschen.Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva de eventuella gapen mellan dels debeskriva normativa modellerna och den praktiska anvĂ€ndningen samtmellan den formellt förmedlade strukturen och den praktiskaanvĂ€ndningen av icke-finansiella mĂ„tt pĂ„ en operativ nivĂ„ i fallföretaget.Även att försöka förklara varför dessa eventuella gap uppkommer medhjĂ€lp av valda delar av den institutionella teorin. DĂ€rmed kanförhoppningsvis en större förstĂ„else uppnĂ„s för hur den praktiskaanvĂ€ndningen av icke-finansiella mĂ„tt Ă€r pĂ„ den operativa nivĂ„n.Empirisk metod Forskningen har utförts utifrĂ„n en deduktiv ansats och har baserats pĂ„ enfallstudie baserad pĂ„ fyra kvalitativa intervjuer samt granskning avfallföretagets Ă„rsredovisning och andra interna dokument. Tre avrespondenterna Ă„terfinns pĂ„ en operativ nivĂ„ och den sista pĂ„ denstrategiska.

Uppsatsen avser att undersöka huruvida den nya rÄdgivningslagen kommer att uppfylla sitt syfte, det vill sÀga huruvida konsument-skyddet kommer att stÀrkas pÄ den finansiella marknaden. Uppsatsen avser Àven att undersöka om denna eventuella förstÀrkning avkonsumentskyddet kommer att leda till en ökad effektivitet pÄ den finansiella marknaden. Analysen visar pÄ att lagen uppfyller sitt syfte genom att rÄdgivarens ansvar för brister i rÄdgivningen blir större i och med den nya lagen. Lagen ger rÄdgivaren incitament att verkapÄ ett sÀtt som gynnar konsumenten och i förlÀngningen ocksÄ effektiviteten pÄ den finansiella marknaden med en starkare samhÀllsekonomi som följd..

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Genom objektiv kvalité föreligger Àtkvalité som sedan kan indelas i olika sensoriska egenskaper. Med hjÀlp av mÀnniskans fem sinnen; lukt, smak, syn, kÀnsel och hörsel, uppfattar vi den sensoriska kvalitén pÄ maten genom dels olika livsmedel och dels genom den fÀrdiga mÄltiden. Vid planering av mÄltider, speciellt för Àldre, Àr det viktigt att tÀnka pÄ livsmedelsvalen. Det gÀller att kunna anpassa mÄltider efter de Àldres smaker och behov. I takt med stigande Älder förÀndras vÄra smak- och luktsinnen.

Bakgrund och problemdiskussion: Föreliggande studie kommer att handla om hur icke- finansiella prestationsmÄtt kommer till uttryck inom elmarknadsbranschen. Elmarknadsbranschen har genomgÄtt stora förÀndringar sedan avregleringen Är 1996 och Àr dÀrför sÀrskilt intressant att undersöka. Fram till mitten av 90-talet producerades och distribuerades all el av nÄgra stora kraftbolag och kommunala elverk. Innan avregleringen behövde energiföretagen inte fokusera pÄ kunderna i samma utstrÀckning som idag eftersom kunderna dÄ inte kunde byta energileverantör. Efter avregleringen har konkurrensen ökat pÄ marknaden och företagen mÄste arbeta hÄrdare med att tillfredstÀlla kundernas behov och önskningar.