Förvaltningsfastigheters upplysningar
En uppsats om hur redovisningen av verkligt värde skiljer sig mellan länder i de upplysningar som lämnas
Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen måste sedan år 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprättande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstår om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebär att den finansiella informationen som lämnas inte är fullständig. För en investerare innebär detta att det kan vara svårt att kontrollera hur beräkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med är inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lämnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan länder, och att skiljaktigheten beror på bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat på specifika områden som är svårtolkade i IFRS. Problemet vi undersöker är därför om redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde skiljer sig i hur mycket information som lämnas genom att undersöka i hur stor grad kraven på upplysningar följs av företag i olika länder. För en investerare som ska fatta välgrundade beslut är de finansiella rapporterna det största verktyget att använda för att tillgå information, vilket innebär att det ur en investerares synvinkel är viktigt att kraven som ställs enligt redovisningsstandarden uppfylls. I vår studie har vi undersökt alla företag som har förvaltningsfastigheter som sitt största tillgångsslag och är börsnoterade i ett land som är medlem i EU, vilket blev femtiosex företag fördelat på elva länder. Undersökningen visade att det finns en skillnad mellan länderna i hur stor grad de krav som ställs på lämnande av upplysningar följs. För att förklara denna skillnad ställde vi sexton kulturvariabler mot den skala vi skapat i hur väl upplysningar lämnas. Resultatet visade att graden av lämnade upplysningar korrelerade med kulturvariablerna maskulinitet och rättssäkerhet. Djupare analys i form av linjär regressionsanalys och multipel regressionsanalys visade att både maskulinitet och rättssäkerhet hade ett signifikant samband med upplysningar var för sig, men i kombination med varandra var det endast maskulinitet som var signifikant på grund av multikollinearitet. Vår slutsats är därmed att det finns en skillnad mellan länder i hur väl de krav på upplysningar som ställs enligt IFRS vid redovisning av förvaltningsfastigheter till verkligt värde följs. Denna skillnad kan delvis förklaras av olikheter i ländernas nivå av främst maskulinitet.