Heltalen och polynom tycks ha flera gemensamma egenskaper. En av heltalens egenskaper Àr aritmetikens fundamentalsats som sÀger att alla heltal kan skrivas som en produkt av primtal. Polynomen har en motsvarande egenskap, faktorsatsen, som innebÀr att varje polynom kan skrivas som en produkt av rotfaktorer. Denna och flera andra egenskaper som heltal och polynom har som motsvarar varandra beror inte pÄ en slump utan pÄ att de Àr beslÀktade. Egenskaper hos mÄnga vÀlanvÀnda mÀngder, de reella talen, de rationella talen samt heltalen kan beskrivas med gruppteori.

Denna studie Àmnar förklara hur komponentavskrivning uppfattas bland större svenska fastighetsbolag. Komponentansatsen, som bestÀmmer hur materiella anlÀggningstillgÄngar ska redovisas, blev obligatoriskt för större svenska bolag att tillÀmpa i sina finansiella rapporter frÄn och med Är 2014. En bransch som framförallt berörs av det nya kravet pÄ komponentavskrivning Àr fastighetsbranschen. Avskrivningarna ska inte lÀngre berÀknas per byggnad utan separat för byggnadens olika komponenter utifrÄn en bedömning av respektive komponents nyttjandeperiod. Med utgÄngspunkt i kostnads- nyttoanalys har vi genom en webbenkÀt samt personliga intervjuer med personer pÄ berörda fastighetsbolag undersökt uppfattningen kring implementeringen och tillÀmpningen av komponentansatsen.

Abstract: Title: Communication of and around internal performance reports - A study in seven manufacturing companies based in Blekinge. Authors: Marcus Harrysson and Mikael Johansson. Supervisors: Lars Svensson and Carina Svensson, Blekinge Institute of Technology Department: Department of Business Administration. Course: Bachelor thesis in Business Administration, 10 credits Purpose: Our purpose with the bachelor thesis was to investigate if there is a connection between communication of and around internal performance reports and profitability in companies. Method: Our investigation has been made at seven companies in the county of Blekinge by making personal interviews with people in both production and business departments at each of the companies.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svÄrigheter som uppstÄtt efter införandet av IAS 39 och dess krav pÄ att finansiella instrument ska vÀrderas till verkligt vÀrde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjÀlpa av en induktiv metod. PrimÀrdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. SekundÀrdata bestÄr av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tÀnkandet har anvÀnts samt Streek & Schmitters modell.

Efter införandet av de internationella redovisningsstandarderna Är 2005 vars syfte Àr att tillfredstÀlla behovet av jÀmförbarhet och harmonisering bland företag, har mÄnga förÀndringar skett. FörÀndringarna innebÀr att den nya redovisningspraxisen har blivit obligatorisk för de svenska företagen att följa. I och med att företag bedriver utlandshandel bidrar detta till valutarisk, nÄgot som företag mÄste handskas med. Ett behov av att hantera dessa risker stÄr i fokus bland företagens verksamheter och Àr Àven nÄgot som uppmÀrksammas bland företag, de finansiella rapporternas anvÀndare samt investerare. För att kunna minimera/eliminera valutakursrisker Àr finansiella instrument de frÀmsta redskapen.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) uppkom efter en rad redovisningsskandaler i USA. Lagen tillkom för att ÄterstÀlla investerarnas förtroende och att kunna garantera att de finansiella rapporter som lÀmnas ut till aktiemarknaden innehÄller en rÀttvisande bild av bolagets stÀllning och resultat. Lagen pÄverkar alla svenska företag som Àr noterade pÄ den amerikanska börsen eller handlar med vÀrdepapper pÄ den amerikanska marknaden. Det pÄstÄs att företag har drabbats av mycket höga kostnader för att tillÀmpa lagen. Vi har i denna uppsats valt att se pÄ dessa kostnader och Àven om SOX kan bidraga med nÄgon nytta.

En börsnoterad elitidrottsklubb utför bÄde sportsliga och finansiella prestationer. Men vad Àr det egentligen som pÄverkar marknadsvÀrdet för den börsnoterade elitidrottsklubben? Har de enskilda sportsliga prestationerna nÄgon betydelse för klubbens marknadsvÀrde eller Àr det andra faktorer som styr, som till exempel informationsflödet av större viktiga hÀndelser, eller Àr marknadsvÀrdet helt baserat pÄ de finansiella prestationerna? Denna studie syftar till att bringa klarhet i dessa frÄgestÀllningar och analysera sambandet mellan: ? De finansiella prestationerna och marknadsvÀrdet pÄ klubben. ? De sportsliga resultaten och marknadsvÀrdet pÄ klubben.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning Àr diagnostiserade med diabetes. Detta Àr en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes Àr dock en sjukdom som kan förebyggas med hjÀlp av information. NÀr diagnosen Àr ett faktum kan symtomen dÀmpas, och hÀr har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes Àr avgörande för hur vÀl egenvÄrden fungerar.

Under de senaste Ären har det kommit fram exempel pÄ att den ekonomiska information som företag lÀmnar ifrÄn sig inte alltid ger en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat Àr bara nÄgra exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehÄller förfalskad eller förvanskad information har krav stÀllts pÄ mer tillförlitlig och jÀmförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna frÄn företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jÀmförelser mellan företag frÄn olika lÀnder och branscher och pÄ sÄ sÀtt fatta vÀlgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU frÄn och med 1 januari 2005 Àr skyldiga att upprÀtta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte Àr att skapa förutsÀttningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbÀttra jÀmförbarheten av redovisningshandlingar pÄ den inre marknaden. De nya reglerna ska ocksÄ skapa förutsÀttningar för en gemensam redovisningsstandard vÀrlden över.

Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som fÄr akuta ekonomiska problem pÄ grund av sina vÀrderingar av immateriella tillgÄngar tillÀgnas denna studie att belysa hur detta tillgÄngsslag förÀndrats i och med en Àndring av vÀrderingsregler Är 2005. RegelÀndringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att vÀrdet istÀllet endast fÄr justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgÄngen Àr abstrakt att vÀrdera och ju större del den har av koncernbalansrÀkningen desto viktigare Àr vÀrderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvÀgagÄngssÀtt och regelverk för vÀrdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande vÀrderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgÄngar förÀndrats i koncernbalansrÀkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur pÄverkar regelÀndringen den rÀttvisande bilden för lÀsaren?Syftet: Syftet med denna studie Àr att utreda hur regelÀndringen pÄverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansrÀkningar som utgörs av immateriella tillgÄngar.

Denna studie Àr en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersÀttningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgÄtt frÄn följande syfte:VÄrt syfte med studien Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan ledningens ersÀttning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vÄr problemstÀllning och vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av ersÀttningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmÄtt. Vi har valt prestationsmÄtt vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgÄngar) och multipelvÀrdering (P/E-tal och P/S-tal).I vÄrt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns nÄgot samband pÄ den beroende variabeln ur resultaten frÄn enkel regressionsanalys. Vi har anvÀnt Durbin-Watson:s vÀrdet i samtliga fall för att undersöka om det finns nÄgon eventuell autokorrelation. Vi har Àven anvÀnt konfidensintervallberÀkningar för att se om bankernas utbetalda ersÀttningar ligger inom konfidensintervallgrÀnserna.Vi har inte kunnat visa pÄ nÄgot samband i vÄr undersökning mellan ersÀttning och finansiella prestationsmÄtt.

NĂ€r den nya Aktiebolagslagen trĂ€dde i kraft den 1 januari 2006 blev det Ă„ter tillĂ„tet för svenska företag att uppta sĂ„ kallade kapitalandelslĂ„n. Återbetalning och rĂ€nta pĂ„ dessa lĂ„n Ă€r beroende av olika bolagsinterna faktorer, som till exempel bolagets finansiella stĂ€llning.Syftet med uppsatsen Ă€r att ge lĂ€saren kunskap om hur stort behovet Ă€r av den nya finansieringsformen kapitalandelslĂ„n samt undersöka hur intresset för instrumentet ser ut bland aktörerna pĂ„ den svenska finansiella marknaden..

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmÀtning i detaljhandeln innebÀr utvÀrdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgÄng. Ett prestationsmÀtningssystem bör innehÄlla en balans av finansiella och icke-finansiella mÄtt, och tillrÀckligt mÄnga mÄtt. Samt hÀnsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lÀmpligt och effektivt för företaget och ge anvÀndbar information. Syfte: Studien Àmnar beskriva och analysera anvÀndandet av icke-finansiell prestationsmÀtning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmÀtningssystem.Genomförande: Studien Àr en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktÀrsdrag och egenskaper.  Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmÀtning i detaljhandeln i Sverige saknas.

Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Övriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..

Bakgrunden till examensarbetet Àr Medius behov av rapporter för uppföljningav verksamheten. Medius anvÀnder sig sedan Ärsskiftet 2008-2009 av affÀrssy- stemetMicrosoft dynamics AX. I verksamheten finns ett behov av ett antal standardiseraderapporter för uppföljning som inte existerar i Dynamics AX idag samt en portaldÀr dessa rapporter lÀtt kan hittas.Syftet med examensarbetet Àr att ta fram enhifi-prototyp som visar hur rapporter för verksamhetsuppföljning kan standardiserasoch presenteras i ett webbgrÀnssnitt.Arbetet som utförts i examensarbetet kan delasin i fyra steg. Först gjordes ett antal intervjuer med personal frÄn olika nivÄer iorganisationen för att fÄ en bra bild av vilka rapporter som det fanns ett behov av.DÀrefter sammanstÀlldes dessa intervjuer till scenarion som sedan anvÀndes för attta fram en kravspecifikation i det tredje steget. I det sista steget utvecklades sjÀlvahifi-prototypen utifrÄn kravspecifikationen.Vissa av rapporterna som prototypeninnehÄller Àr informationsmÀssigt vÀldigt att generera.