Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken litteratur som används i B-kursen i svenska i två olika klasser på två nationella gymnasieprogram. Hur motiverar lärarna sitt litteraturval och hur upplever eleverna detta val? Vi använder oss av kvalitativa intervjuer och triangulering som metod då vi intervjuar lärare och elever. I vår undersökning finner vi att litteraturvalen för B-kursen i svenska motiveras på olika sätt av de båda intervjuade lärarna. Båda anpassar sina val av texter efter sina elever, men medan den ena läraren anser att kronologisk läsning av klassiker och tidstypisk litteratur är det viktigaste kriteriet vid litteraturvalet, anser den andra att elevernas intressen, erfarenheter och läsvana är viktigast.

Syftet med denna studie var att skildra lärares uppfattningar av teknikämnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrån den definition av ämnesdidaktiken som ägnar sig åt undervisningsinnehållets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frågor. Lärare från tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkäter till lärare, använda en ämnesdidaktisk ansats, för att nå fram till kunskap om hur lärare uppfattar undervisningen i teknikämnet. Lärarnas uttalanden visar exempel på hur tekniken gör något eller utför något (praktiskt) som förenklar vardagen.

Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa.

Informationsflödet är stort i dagens samhälle, stora delar av det innehåller information om sex och samlevnad. Samhället och skolan ska spegla varandra, därför behöver sex och samlevnad ha en självklar roll i skolan. Syftet är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sex- och samlevnadsundervisning i skolår 5 och 6, hur de väljer lärandeobjekt och vad de tar upp. Uppsatsen utgår från ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus på begreppet lärandeobjekt som handlar om vad som ska behandlas på lektioner. Undersökningen har en kvalitativ ansats genomförd i form av intervjuer med nio lärare som undervisat i sex och samlevnad.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet elevens val.Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden.Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse.Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa realiserar och transformerar de förmågor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehåll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frågeställningar; hur tolkar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11, hur undervisar lärare i idrott och hälsa utifrån ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11 och hur uppfattar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas centrala innehåll i Lgr 11. Som metod har intervjuer använts.Resultaten visar att lärare i ämnet idrott och hälsa tolkar och undervisar utifrån ämnets förmågor på olika sätt. Gällande det centrala innehållet så har det bland flertalet lärare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen är således att de förmågor som formuleras i ämnet idrott och hälsa transformeras och realiseras på olika sätt och att det centrala innehållet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte..

Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa?Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning.

Den här studien handlar om symmetriundervisning i grundskolan. Litteraturen lyfter fram olika arbetssätt inom symmetriundervisningen som att testa, konkret göra, beskriva samt diskutera för att eleven ska lära sig använda och skapa sig förståelse för begreppet symmetri. Syftet med denna undersökning var dels att fastställa vilka arbetssätt som lärare verksamma i årskurs 1-6 i Luleå kommun använder sig av samt att se om det skett någon utveckling kring undervisningen av symmetri i och med att kursplanen 2011 (Lgr 11) har lagt till symmetri i det centrala innehållet för matematik. Symmetri stod inte med i föregående kursplan (1994).Undersökningen som utförts är en tvärsnittssurvey där datainsamlingen har bestått av en enkät som skickades ut via mail. Enkätsvaren visar att 90 % av de lärare som besvarade enkäten använder sig utav något av de arbetssätt som litteraturen förespråkar.

Det huvudsakliga syftet med den här studien var att få ta del av pedagogers syfte med naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lägre åldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tänker och planerar kring naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Resultatet visade att alla de tillfrågade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mål som står i kursplanen för de naturorienterande ämnena och läroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade väldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser är det viktigaste som barn behöver lära sig inom naturvetenskap. De ansåg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det får kunskap som de kan knyta an till sin vardag.

Syftet med detta examensarbete framgår av ovan nämnda titel. Arbetet undersöker varför skiftliga kunskapsprov i religionskunskap A ser ut som de gör samt vilket/vilka syften lärare har med sina prov. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. Underlaget består av tjugo insamlade skriftliga kunskapsprov, 27 besvarade enkäter som riktats till lärare samt fyra djupintervjuer med lärare. Resultatet visar att de skriftliga kunskapsproven till allra största del består av redogörande frågor.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen.

Kursplanen för ämnet svenska framhåller i många passusar vikten av att möjliggöra elevers personliga utveckling. I ämneskommentaren för svenskämnet används ordet identitet vid tre tillfällen. I denna kontext, i och med att ett klassrumsklimat där elever och lärare gemensamt diskuterar exempelvis måluppfyllelse kräver av parterna att ha gjort klarhet i vad de diskuterar, faller det sig naturligt att fråga hur begreppet identitet uppfattas av elever. Uppsatsens syfte var att med hjälp av en fenomenografisk femstegsmetod beskriva vilka olika tankar kring identitet som eleverna genom skriftspråket strukturerar, men också att granska vad elevtexterna har gemensamt. Efter att ha brutit ned elevuppsatserna i citat och bildat innebördskategorier utkristalliserades sju innehållsskategorier.

BAKGRUND:Kursplanen ligger till grund för verksamheten i skolan och även till den här undersökningen. I globaliseringens tid är engelska ett viktigt ämne för kommunikationen i framtiden, såväl internationellt som privat. Språkinlärningen bygger på olika saker men som nybörjare är det till fördel att först lära sig viktiga ord som man har användning för och ord som lärs in i ett sammanhang. För att utveckla språket har det visat sig vara en positiv effekt att leka, då det kräver att man använder språket och då i förlängningen utvecklar sitt eget.SYFTE:Syftet är att försöka förstå hur eleverna upplever sin engelskundervisning och sin lärandemiljö. Genom observationer och intervjuer ger det en mer nyanserad bild av hur språkundervisningen ser ut i just den aktuella klassen.METOD:Metoden som användes i denna undersökning var observationer och intervjuer.

Syftet med detta arbete var att, mot bakgrund av en samtid som beskrivits som posttraditionell,undersöka hur skolämnet slöjd, som ett ifrågasatt ämne förknippat med traditionella hantverk, skrivsfram och motiveras i LGR11. Genom en kritisk diskursanalys av syftesdelen i kursplanen ochmotsvarande avsnitt i kommentarmaterialet till denna, undersöktes materialet utifrån tre olikadimensioner. Dessa relaterades sedan till varandra och interdiskursivitet, samt inflytande av tendenseri det som ? utifrån sociologisk samtidsteori ? beskrivits som senmoderniteten, spårades i texterna.Analysen visade att slöjdämnets styrdokument på olika sätt försöker överbrygga en upplevd konfliktmellan bland annat teori och praktik respektive nutid och tradition samt att kommentarmaterialet på enoch samma gång strävar efter att styra lärarnas undervisning och förändra det sätt de talar om slöjd ? isyfte att uppnå ökad likvärdighet och att skapa goda språkrör för ämnet. Vidare upptäcktes en hög gradav interdiskursivitet mellan slöjdtexterna och EU.s nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.