I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra.Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion.

Med mitt arbete vill jag undersöka hur man arbetar med portfoliometodiken i textilslöjden och hur arbetet med portfolio kan underlätta för läraren att arbeta utifrån de direktiv som finns i kursplanen för slöjd. Undersökningen har genomförts i enkätform där textillärare som arbetar med portfoliometodiken har fått svara på ett antal frågor med olika svarsalternativ. I undersökningen har det framkommit att när man arbetar med portfolio i textilslöjden så sparas alla elevens arbeten. Den färdiga produkten har fotograferats och sparats tillsammans med elevens utvärdering och i de flesta fall även med lärarens kommentar. Däremot är det ingen som sparar någon bild på produkten under arbetets gång. Trots att fokus har flyttats från produkt till process i Lpo 94. Nästan samtliga lärare tycker sig se att portfolion hjälper eleven att se sin egen utveckling i slöjd, att den hjälper eleven att ta ansvar för sitt arbete samt att det är lättare att motivera eleven att skriva en utvärdering.

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna.ResultatEleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter.

Examensarbetet beskriver hur styrdokumenten (läroplaner och kursplaner) för fysik har förändrats under den tid som grundskolan har funnits, dvs. från 1962 fram till och med den senaste kursplanen som kom år 2000. Man kan man se är att ansvaret för elevens utveckling allt mer skjuts över på hemmet och den enskilde eleven. Man kan vidare se att kunskapsbegreppet har förändrats så att förmågan att kommunicera sina färdigheter blivit ett allt viktigare mått på kunskap. Den enskilda skolan och läraren får med tiden allt mer frihet att utveckla undervisningen eftersom kursplanernas beskrivning av vilken kunskap som skall läras blir allt mer kortfattad.

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "Samhällskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "Samhällskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps).

Uppsatsen består av en läroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A på gymnasiet, där syftet är att visa vilket utrymme världen utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet får. Jag kommer också att titta på hurvida läroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god läronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen På spaning efter den godo läroboken. Vidare kommer jag att titta på kursplanen och se vilka mål som finns för Historia A, och detta för att ta reda på vad som faktiskt står, men också om det är möjligt att utöva undervisning enbart med hjälp av boken och samtidigt uppnå kursmålen. Undersökningen är både kvantitativ, då sidor kommer att räknas och presenteras, och kvalitativ, då resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. Källor som främst används är tre läroböcker och skolans styrdokument, men också tidigare avhandlingar som rör ämnet.

Min uppsats beskriver hur gymnasielärare i religionskunskap år 2010 kan förhålla sig till livsfrågor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrågor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp några olika definitioner av livsfrågor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrågepedagogik, samt visat på de läroplansteoretiska utgångspunkterna för livsfrågor i undervisningen. Mitt perspektiv utgår från grounded theory och utifrån en hermeneutisk förståelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare under vårterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrågor kan tolkas på olika sätt vilket påverkar didaktiken. Det framkom även att de omgärdar livfrågedidaktiken med försiktighetsåtgärder vilka kan bero på omsorg om eleven, rädsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad på erfarenhet, eller bristande kompetens. Livsfrågor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgå ifrån elevens intressen och frågor. Men i praktiken kan det bli just de frågor som ligger eleven närmast som anses för känsliga och väljs bort i undervisningen..

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslärare undervisar i ämnet svenska, för att stimulera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mångkulturell grundskola i västra Sverige och har med hjälp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen går till. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar: Hur undervisar lärare i ämnet svenska för att stimulera språkutvecklingen i en mångkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar på att lärarna huvudsakligen använder skönlitteraturen för att stimulera språkutvecklingen. Samtliga lärare är eniga om modersmålets betydelse för språkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmålslärarna.

Syftet med denna uppsats är att studera några lärares motiveringar till användandet av läxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolan.Uppsatsens huvudfrågor är hur lärare definierar och motiverar läxor i grundskolan samt om läxor är en nödvändighet för att elever ska kunna nå målen i kursplanen.Läxor har som pedagogiskt medel funnits länge och ges ofta av traditionella skäl. Forskning kring läxor visar dels att sambandet mellan läxläsning och inlärning är lågt, dels att läxan öppnar för reflektion och repetition då tiden i skolan inte räcker till.Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna ger läxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för läxan som kommer fram är bland annat att den ger tillfälle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lärare som arbetar med barnen i de tidigare åldrarna menar att läxan mer eller mindre är nödvändig för läsinlärningen.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur elever upplever muntlig framställning inom ämnet svenska. Dessutom vill vi få lärares syn på hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat åtta elever, hälften pojkar och hälften flickor, samt två lärare i år 5. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.I kursplanen i svenska står det att eleverna ska ? utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan?.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

Utifrån kategorierna etnicitet, genus, skola och språk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, åtta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andraspråk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser på sin flerspråkighet, vilken inställning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhållande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i årskurs ett, men är uppdelade i två grupper vilka skiljer sig åt vad gäller inställning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat är inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekräftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") är viktig för tjejerna, och att den blir möjlig främst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och Biskopsgården, vilka är så kallade ?multietniska? förortsområden i Göteborg.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur modersmålsunder-visningen är utformad och hur modersmålslärare och elever uppfattar modersmålsunder-visningens utformning och betydelse för kunskapsutveckling i andra skolämnen. Som underlag till vår undersökning har vi genomfört observationer och intervjuer med fyra modersmålslärare och deras elever på två skolor i Malmö. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån relevanta teorier för vår undersökning. För att uppnå vårt syfte ställde vi följande frågor: 1. Hur bedrivs modersmålsundervisningen? 2. Hur planerar lärarna sin undervisning? 3. Vilken funktion anser lärarna att modersmålsundervisningen har för elevernas lärande i andra skolämnen? 4. Vilken koppling gör eleverna mellan modersmålsundervisningen och lärandet i andra skolämnen? Vårt resultat har visat att de modersmålslärare, som är bekanta med och följer kursplanen för modersmål är mer medvetna om vilken stor roll modersmåls-undervisningen har för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen, samt vilka positiva effekter detta kan föra med sig.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestå av någon form av rörelse utöver ämnet idrott och hälsa. Detta gör vi med hjälp av lärare i ämnet idrott och hälsa. Friskis & Svettis har för ändamålet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lärare i grundskolans tidigare år och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mål-sättning till de 30 minuternas innehåll, men det är till viss del samma som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lärare i ämnet idrott och hälsa.

Hem- och konsumentkunskap är med sina 525 lektionstimmar ett stort ämne i särskolan. Elever i särskolan kan inte undervisas som en homogen grupp på grund av deras olika kunskapsnivåer och förutsättningar. Detta ställer höga krav på läraren i sitt undervisningssätt, då hen måste individanpassa all sin undervisning för att eleverna ska nå målen i kursplanen.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i Hem- och konsumentkunskap använder och förhåller sig till recept för särskoleelever samt att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns kring receptanvändningen. Undersökningen utfördes med hjälpav enskilda kvalitativa intervjuer med fem Hem- och konsumentkunskapslärare som arbetadepå särskolan i en stad i Mellansverige. Lärarna i denna studie påpekade att det saknas undervisningsmaterial inom Hem- och konsumentkunskap som är anpassat för elever isärskolan.