Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa?Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning.

Den här studien handlar om symmetriundervisning i grundskolan. Litteraturen lyfter fram olika arbetssätt inom symmetriundervisningen som att testa, konkret göra, beskriva samt diskutera för att eleven ska lära sig använda och skapa sig förståelse för begreppet symmetri. Syftet med denna undersökning var dels att fastställa vilka arbetssätt som lärare verksamma i årskurs 1-6 i Luleå kommun använder sig av samt att se om det skett någon utveckling kring undervisningen av symmetri i och med att kursplanen 2011 (Lgr 11) har lagt till symmetri i det centrala innehållet för matematik. Symmetri stod inte med i föregående kursplan (1994).Undersökningen som utförts är en tvärsnittssurvey där datainsamlingen har bestått av en enkät som skickades ut via mail. Enkätsvaren visar att 90 % av de lärare som besvarade enkäten använder sig utav något av de arbetssätt som litteraturen förespråkar.

Det huvudsakliga syftet med den här studien var att få ta del av pedagogers syfte med naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lägre åldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tänker och planerar kring naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Resultatet visade att alla de tillfrågade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mål som står i kursplanen för de naturorienterande ämnena och läroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade väldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser är det viktigaste som barn behöver lära sig inom naturvetenskap. De ansåg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det får kunskap som de kan knyta an till sin vardag.

Syftet med detta examensarbete framgår av ovan nämnda titel. Arbetet undersöker varför skiftliga kunskapsprov i religionskunskap A ser ut som de gör samt vilket/vilka syften lärare har med sina prov. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. Underlaget består av tjugo insamlade skriftliga kunskapsprov, 27 besvarade enkäter som riktats till lärare samt fyra djupintervjuer med lärare. Resultatet visar att de skriftliga kunskapsproven till allra största del består av redogörande frågor.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen.

Kursplanen för ämnet svenska framhåller i många passusar vikten av att möjliggöra elevers personliga utveckling. I ämneskommentaren för svenskämnet används ordet identitet vid tre tillfällen. I denna kontext, i och med att ett klassrumsklimat där elever och lärare gemensamt diskuterar exempelvis måluppfyllelse kräver av parterna att ha gjort klarhet i vad de diskuterar, faller det sig naturligt att fråga hur begreppet identitet uppfattas av elever. Uppsatsens syfte var att med hjälp av en fenomenografisk femstegsmetod beskriva vilka olika tankar kring identitet som eleverna genom skriftspråket strukturerar, men också att granska vad elevtexterna har gemensamt. Efter att ha brutit ned elevuppsatserna i citat och bildat innebördskategorier utkristalliserades sju innehållsskategorier.

BAKGRUND:Kursplanen ligger till grund för verksamheten i skolan och även till den här undersökningen. I globaliseringens tid är engelska ett viktigt ämne för kommunikationen i framtiden, såväl internationellt som privat. Språkinlärningen bygger på olika saker men som nybörjare är det till fördel att först lära sig viktiga ord som man har användning för och ord som lärs in i ett sammanhang. För att utveckla språket har det visat sig vara en positiv effekt att leka, då det kräver att man använder språket och då i förlängningen utvecklar sitt eget.SYFTE:Syftet är att försöka förstå hur eleverna upplever sin engelskundervisning och sin lärandemiljö. Genom observationer och intervjuer ger det en mer nyanserad bild av hur språkundervisningen ser ut i just den aktuella klassen.METOD:Metoden som användes i denna undersökning var observationer och intervjuer.

Syftet med detta arbete var att, mot bakgrund av en samtid som beskrivits som posttraditionell,undersöka hur skolämnet slöjd, som ett ifrågasatt ämne förknippat med traditionella hantverk, skrivsfram och motiveras i LGR11. Genom en kritisk diskursanalys av syftesdelen i kursplanen ochmotsvarande avsnitt i kommentarmaterialet till denna, undersöktes materialet utifrån tre olikadimensioner. Dessa relaterades sedan till varandra och interdiskursivitet, samt inflytande av tendenseri det som ? utifrån sociologisk samtidsteori ? beskrivits som senmoderniteten, spårades i texterna.Analysen visade att slöjdämnets styrdokument på olika sätt försöker överbrygga en upplevd konfliktmellan bland annat teori och praktik respektive nutid och tradition samt att kommentarmaterialet på enoch samma gång strävar efter att styra lärarnas undervisning och förändra det sätt de talar om slöjd ? isyfte att uppnå ökad likvärdighet och att skapa goda språkrör för ämnet. Vidare upptäcktes en hög gradav interdiskursivitet mellan slöjdtexterna och EU.s nyckelkompetenser för livslångt lärande.

In 1999 the Swedish Parliament decided about 15 environmental goals aimed to be achieved in time for the next generation. For example physical social planning must be based on programs and strategies how cultural-historical values has been attended, so called programs of cultural heritage. By law the Swedish municipalities are responsible for reaching these goals by creating program of cultural heritage. But only a few of the municipalities have these programs, meaning that many municipalities need to create programs of cultural heritage in the next five years.The aim of this report is to present a model of analysis on programs of cultural heritage in municipalities for preservation and development of cultural environments. By testing the model on the municipalities of Osby and Tomelilla methods on how to create a new program of cultural heritage or how to complete existing documents are formulated.One of the conclusions is that one document, program of cultural heritage, functions as landscape analysis, model of cultural valuation and strategy of developing cultural values.

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin.

Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Intentionen i uppsatsen är att ge en bild av vilka texter lärare väljer att låta eleverna läsa i skolan och varför man väljer just dessa texter. Jag ställer mig frågan om det fortfarande finns värderingar om högt och lågt i textvalet i skolan och hur man förhåller sig till detta. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, två gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populärkultur används flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen används som lockbete. Lärare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk.

The title of this monography is Discourses of Writing in the Curriculum of the A-course in Swedish. The aim of this monograph is to find wich forms and discourses of writing that are emphasized and premiered in the curriculum for the first course in Swedish during secondary education in Sweden, grades 10-12. What kind of writing are presented to the students and what potentially miss due to the selection? Is any form of writing presented more thoroughly or as more important than any other in the curriculum?The professor of linguistics, Roz Ivanic, has formed different discourses of writing that she has found being used in education of writing. With these discourses of writing  I have applied them on the curriculum and then been able to see wich forms of writing that are premiered.