Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Denna rapport har som syfte att undersöka hur ett urval av kuratorer och skolsköterskor ser pÄ förekomsten av och bakgrunden till Àtstörningar. Rapporten bygger pÄ riktade öppna intervjuer till skolsköterskor och kuratorer vid skolor och ungdomsmottagningar som arbetar med ungdomar i Äldern 16-19 Är. Det tema vi vill undersöka och intervjua respondenterna om Àr hur massmedia, men Àven andra bakgrundsfaktorer som sjÀlvkÀnsla, förÀldrarnas roll samt sociala faktorer kan bidra till Àtstörningar. Vi har bearbetat resultatet med hjÀlp av innehÄllsanalys. Aktuell forskning anger att dÄlig sjÀlvkÀnsla, dÄlig relation till förÀldrar samt pÄverkan frÄn media Àr faktorer som kan medverka till utvecklandet av en Àtstörning.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Bakgrund Den psykiska ohÀlsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa kan utgöra ett vÀxande folkhÀlsoproblem pÄ lÀngre sikt. ElevhÀlsan har ansvar för att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande enligt skollagen, dÀri ingÄr Àven ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skollÀkare. Skolsköterskan trÀffar mÄnga barn och har dÀrför en viktig roll i skolan nÀr det handlar om att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gÄ till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohÀlsa bland barn 6-16 Är.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som studerar hur vuxna pÄverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde pÄ Ätta halvstrukturerade intervjuer dÀr vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som Àr över 20 Är har nÄtts genom annonsering och via mail. Materialet Àr avgrÀnsat till att gÀlla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vÄrt resultat har vi redovisat vÄra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar.

Bakgrund Den psykiska ohÀlsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa kan utgöra ett vÀxande folkhÀlsoproblem pÄ lÀngre sikt. ElevhÀlsan har ansvar för att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande enligt skollagen, dÀri ingÄr Àven ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skollÀkare. Skolsköterskan trÀffar mÄnga barn och har dÀrför en viktig roll i skolan nÀr det handlar om att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gÄ till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohÀlsa bland barn 6-16 Är.

VĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett allvarligt samhĂ€llsproblem som förekommer i alla samhĂ€llsgrupper.År 2012 anmĂ€ldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt BrĂ„ Ă€r mörkertaletstort (BrĂ„, 2012). Kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld har avsevĂ€rt sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa Ă€nkvinnor i allmĂ€nhet (Socialstyrelsen, 2009). SamhĂ€llet har ansvar för att förbygga och Ă„tgĂ€rdavĂ„ldet, och hĂ€lso- och sjukvĂ„rden har en unik möjlighet att upptĂ€cka vĂ„ldet och hjĂ€lpa devĂ„ldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvĂ„rdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för vĂ„ld i en nĂ€ra relation,med fokus pĂ„ sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt vĂ„ld kan ha fleranegativa effekter pĂ„ hĂ€lsan.

Bakgrund: Fibromyalgi karakteriseras som ett kroniskt sm?rtsyndrom pr?glat av omfattande sm?rta, tr?tthet och s?mnproblem, vilket avsev?rt f?rs?mrar den drabbades livskvalit?. Syndromet, som drabbar tv? till fyra procent av befolkningen med en ?verrepresentation av kvinnor, kr?ver en multidisciplin?r behandlingsstrategi p? grund av dess komplexa natur. Diagnostiseringen av fibromyalgi utg?r en klinisk utmaning, givet avsaknaden av objektiva biomark?rer, och bygger ist?llet p? patientrapporterad sm?rta som kr?ver att patienten uppvisar sm?rta vid palpation p? minst elva av arton definierade ?mma punkter (tender points). Syfte: Syftet ?r att unders?ka patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteratur?versikt med en systematisk ansats utf?rdes genom att analysera data insamlade fr?n databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Det resulterade i nio relevanta artiklar, varav ?tta var kvalitativa och en kvantitativ, publicerade mellan ?ren 2012 och 2024. Resultat: Det identifierades tre huvudteman och sex underliggande subteman.

This study examines counselors understanding of body fixation (alt: body image fixation) as a social problem among young women aged 15-25 years. Earlier research on this subject highlights the standards and ideals placed on the female body where happiness is associated with a slim body figure. Research has shown that young women that compare their own bodies with others are at higher risk at developing an unhealthy relationship with their body, which can lead to eating disorders. The data for this study was collected through semi-structured interviews with nine counselors from youth clinics, schools and primary healthcare. The results were interpreted and analysed in the light of social constructionist perspective as developed by Berger & Luckmann and Loseke's social constructionist definition of social problems.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lÀrarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som stÀlls pÄ lÀrare/skolpersonal att hantera mobbning utifrÄn de nya lagkraven. Jag har ocksÄ undersökt vilken utbildning som studenterna pÄ lÀrarprogrammet fÄr i Àmnet mobbning och om de anser att den Àr tillrÀcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att fÄ insyn i lÀrarutbildningen har jag ocksÄ genomfört intervjuer med lÀraren som ansvarar för mobbningskursen i lÀrarprogrammet, samt med studenter som studerar till lÀrare.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av kÀnslomÀssigt stöd bland förÀldrar till barn med hjÀrntumör vid tvÄ mÄnader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 mÄnader efter avslutad cytostatika-/strÄlbehandling eller 18 mÄnader efter operation av barn som inte fÄtt cytostatika-/strÄlbehandling (T6). Syftet var ocksÄ att jÀmföra behovet av kÀnslomÀssigt stöd bland förÀldrar med möjlig PTSD och hos de förÀldrar som inte visar symtom pÄ möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 förÀldrar till barn med hjÀrntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fÀder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. NivÄer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mÀttes med PTSD Checklist Civilian, förÀldrars behov av kÀnslomÀssigt stöd mÀttes med ett studiespecifikt formulÀr.

Purpose of this study is to describe and analyze school social work in rural area and being alone in social work at the school welfare/health team and how this affects the individual, professionally and privately.The theoretical framework highlights the empirical data through Goffman's dramaturgical perspective. The study highlights school social workers role on the scene as Goffman divided as the front and rear arena and how school social worker find strategies to cope with it alone work it takes to be a counselor in rural areas.One way to handle her role involves acting in one of the following three characters: the self-employed, infiltrator and tough guy.The study describes how the social worker harboring the stress in the profession; through recovery - physical and mental, on the back stage, backstage.On stage there are other players such as student health team, which also acts and affect what happens on the front stage.School social workers are working hard to position itself in relation to other professions in student welfare/health team and to have a mandate to act.In the analysis, it appears that the school social workers want a clearer role profession/ occupation profession and mandate to act, which may be complicated by today is the only counselor in student welfare/health team lacking identity. There is also a desire for further/ continuing education, but this is seen as an organizational pitfall when the manager does not have the same educational background as school social worker.Ultimately, it is the peripatetic life as a social worker at the school who is considered the most exhausting part of the work as a school social worker in a rural area. There is a great desire among the interviewed school social workers to have fewer schools to relate to and work on..