I Sverige fÄr en person som lider av en allvarlig psykisk störning som begÄr ett brott inte dömas till fÀngelse utan döms istÀllet till rÀttspsykiatrisk vÄrd. För att alla aspekter av individens behov ska kunna tillgodoses samarbetar olika yrkesgrupper bÄde i och utanför den rÀttspsykiatriska vÄrden. Inom vÄrden finns olika professioner som ska bidra med medicinska, psykologiska och sociala perspektiv pÄ vÄrdbehovet. Denna studie undersöker och beskriver det professionella sociala arbetet genom att beskriva kuratorns roll och arbete i den rÀttspsykiatriska vÄrden genom att söka svar pÄ frÄgorna, vilka ramar finns kring arbetet, vilka arbetsuppgifter har kuratorn, vad kuratorns roll Àr i samarbetet med andra och vilka perspektiv ligger till grund för kuratorns arbete. Vid genomförandet av studien anvÀndes en kvalitativ metod dÀr intervjuer gjordes med fem kuratorer verksamma i bÄde den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden och pÄ en rÀttspsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning, Àven annan relevant skriftlig information och litteratur anvÀnds för att belysa studiens syfte.

Med detta arbete har jag velat belysa hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolenivÄ upplever sitt deltagande i elevvÄrdsteam. I intervjuer gjorda av Skolverket har det visat sig att studie- och yrkesvÀgledare ofta har en rad olika Ätaganden som inte rör vÀgledning. Ett av dessa Ätaganden Àr att delta i skolans elevvÄrdsteam. Ett elevvÄrdsteam pÄ grundskolenivÄ kan bestÄ av kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvÀgledare samt nÄgon frÄn skolledning, men sammansÀttningen kan variera frÄn skola till skola. För att kunna ha en samlad kunskap om eleverna i skolan och deras behov av sÀrskilda insatser, har elevvÄrdsteamet regelbundna elevvÄrdsmöten.

Studiens syfte Àr att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser pÄ substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras pÄ fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, lÀkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier anvÀnts: biologiska teorier, systemteorier, stÀmplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn pÄ bakgrunden till ett drogmissbruk dÄ samtliga anser att orsaken beror pÄ bÄde genetiska och sociala faktorer. Personalen anser Àven att behandlingsenhetens klienter Àr i behov av kemiskt framstÀllda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta dÄ det bidrar till att klienterna kan börja fokusera pÄ andra livsomrÄden utöver droganvÀndandet.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Introduktion Barn Àr en sÄrbar grupp vad gÀller sorg pÄ det sÀtt att de befinner sig i konstant psykologisk utveckling. Dessutom Àr de till stor del beroende av de vuxna som finns i deras nÀrhet för att fÄ det stöd i sin sorg som de Àr i behov av. Syfte Syftet med arbetet Àr att undersöka hur barn och ungdomar uttrycker och hanterar sorg efter förlusten av en familjemedlem, samt hur omgivningen kan ge dem stöd. Metod Litteraturstudie valdes som metod för arbetet. Litteraturstudien Àr enbart baserad pÄ kvalitativa artiklar eftersom det skulle göras en beskrivning av upplevelsen av ett fenomen.

I studien undersöks hur kvinnor som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom upplevt den behandling de fÄtt. Studien Àr en kvalitativ undersökning som har baserats pÄ fyra semistrukturerade intervjuer. Dessa Àr gjorda i en mellanstor svensk kommun dÀr undersökningsgruppen bestod av fyra kvinnor. Kvinnorna valdes ut med hjÀlp av kontakter. IntervjufrÄgorna har inte anvÀnts tidigare utan har konstruerats utifrÄn studiens syfte.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av gravida kvinnors upplevelse av förlossningsrÀdsla i relation till deras sociodemografiska, psykiatriska och obstetriska bakgrund samt önskat förlossningssÀtt. Metod. Förstföderskor och omföderskor som skrevs in pÄ barnmorskemottagning tillfrÄgades om deltagande i studien och fick besvara tvÄ frÄgeformulÀr under graviditeten. Resultat. Totalt 776 kvinnor svarade pÄ bÄda frÄgeformulÀren och svarsfrekvensen för de flesta frÄgor som anvÀndes till studien var över 92 %.

Att det finns en genomgĂ„ende rĂ€dsla för unga kvinnor att bli vĂ„ldtagna har konstaterats i tidigare studier. FolkhĂ€lsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utstrĂ€ckning undviker att utnyttja grönomrĂ„den pĂ„ grund av rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt och överfall. År 2020 ska SkellefteĂ„s vision om vĂ€rldens tryggaste samhĂ€lle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hĂ€lsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport Ă€r att lyfta fram hur unga kvinnors rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva Ă„tgĂ€rder för att förebygga rĂ€dslan. Studien Ă€r avgrĂ€nsad till SkellefteĂ„ kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 Ă„r som har fĂ„tt besvara en enkĂ€tundersökning vilken rapporten i stort bygger pĂ„.

I Sverige Ă€r barn- och ungdomshospice en verksamhet som inte har funnits i mer Ă€n knappt 2 Ă„r dĂ„ vi Ă€r ledande inom hemsjukvĂ„rd och mĂ„nga vĂ€ljer att vĂ„rda sina sjuka barn och ungdomar i hemmet. År 2010 öppnade Lilla ErstagĂ„rden i Nacka som Nordens första barn- och ungdomshospice och de tar emot barn och ungdomar som behöver palliativ vĂ„rd i antingen ett terminalt syfte eller för vĂ€xelvĂ„rd, för de familjer som behöver avlastning. Barn- och ungdomshospice har funnits sedan 1982 dĂ„ Helen House, i England, öppnade som vĂ€rldens första barn- och ungdomshospice. I lĂ€nder som England och USA har de kommit lĂ„ngt inom denna verksamhet och idag finns det organisationer som enbart arbetar med att skapa trĂ€dgĂ„rdar för barn- och ungdomshospice. MĂ„let med arbetet Ă€r att med Lilla ErstagĂ„rden som exempel ta fram förslag pĂ„ hur man kan utforma en hospicetrĂ€dgĂ„rd med fokus pĂ„ barns och ungdomars behov av natur.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka flickors syn pÄ hÀlsa i Är 9. VÄra frÄgestÀllningar var följande: Vad lyfter flickor i Är 9 sjÀlva fram som viktiga faktorer för att mÄ bra? Vad tror flickor i Är 9 Àr viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande Älder ska mÄ bra? Vilka faktorer uppger elevvÄrdspersonal som bidragande till unga flickors hÀlsa?MetodDatainsamlingen har skett pÄ tvÄ olika sÀtt, dels genom en kvalitativ enkÀt, dels genom halvstrukturerade intervjuer. EnkÀten genomfördes pÄ 80 flickor i Är 9 frÄn tvÄ skolor norr om Stockholm. EnkÀten syftar till att ge en bild av flickors syn pÄ hÀlsa i Är 9.

Syftet med denna studie var att belysa hur viktig nutritionen Àr för patienter med diagnosen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Författarna ville Àven visa pÄ enkla metoder för sjuksköterskan att bedöma nutritionsstatus för att förebygga malnutrition hos dessa patienter. Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie dÀr författarna anvÀnt sig av databaserna ELIN@Dalarna, CINAHL, Blackwell Synergy och SWEMED+ för att söka vetenskapliga artiklar. Sökorden som anvÀndes i olika kombinationer var: COPD, nutrition, malnutrition, undernutritioned, nutritionalstatus, nutritional supplement, BMI, energy expenditure, caring och nursing. Resultatet visade att nutritionen Àr av central betydelse i behandlingen av KOL patienter dÀr sjuksköterskan har en viktig roll i samarbetet med andra yrkeskategorier sÄsom lÀkare, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Det ökade vÄldet i samhÀllet leder till att en patientkategori blir allt vanligare pÄ vÄra intensivvÄrdsavdelningar; vÄldsbrottsoffer. Det föreligger en brist pÄ studier som beskriver hur intensivvÄrdssjuksköterskor hanterar dessa situationer för att ge sina patienter bÀsta möjliga vÄrd. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar av inre och yttre resurser i vÄrden av vÄldsbrottsoffer. Metod: Studien designades som en kvalitativ studie med explorativ och induktiv ansats dÀr semistrukturerade djupintervjuer genererar deskriptiv data som analyseras med kvalitativ innehÄllsanalys. Metoden testades i en pilotstudie med fyra informanter och resultatet presenteras i denna uppsats.

Allt fler kvinnor söker för vulva vestibulit (VVS). TyvÀrr Àr det mÄnga av dem som inte kÀnner att de fÄr hjÀlp. De som frÀmst möter dessa kvinnor Àr lÀkare och barnmorskor pÄ olika mottagningar. DÀrför Àr det viktigt att de har den kunskap som krÀvs för att kunna stödja kvinnor med vulva vestibulit. Tidigare forskning fokuserar mycket kring orsak, symtom och behandling men har inte beskrivit barnmorskans professionella roll att frÀmja sexuell hÀlsa och livskvalitet hos kvinnor med VVS.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur kuratorer pÄ ungdomsmottagningar i Göteborg tÀnker och resonerar kring Àtstörningsproblematik och dess orsaker, samt hur deras resonemang kan förstÄs utifrÄn olika perspektiv pÄ sociala problem. Vi har Àven lyft fram hur kuratorerna konstruerar fenomenet Àtstörningar.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Resultatet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer med fem kuratorer pÄ fem olika ungdomsmottagningar i Göteborg. VÄr ambition var att fÄ nÀra beskrivningar av vÄra informanters synsÀtt. Vid vÄr analys har vi anvÀnts oss av teorier som handlar om olika sÀtt att se pÄ sociala problem.

Syftet med studien Àr att beskriva hur involverad skolpersonal och samverkande socialsekreterare arbetar för att kartlÀgga och motverka elevers ogiltiga frÄnvaro. Genom att undersöka personalens upplevelse av orsaker till ogiltig frÄnvaro, hur de upplever att de arbetar med ogiltig frÄnvaro och hur de tillsammans arbetar för att motverka ogiltig frÄnvaro. Den aktuella publicerade forskning som anvÀnts Àr bÄde internationell och nationell. Styrdokument, lagtext, allmÀnna rÄd samt forskning av Skolverket och Socialstyrelsen har Àven beaktats. Det teorietiska perspektiv som ligger till grund för analys Àr inklusion och exklusion.