Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Syftet med undersökningen var att uppnÄ en djupare förstÄelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet pÄ kort och lÄng sikt. Vidare var syftet att nÀrmare förstÄ hur mobbningen pÄverkar offrets studiesituation pÄ gymnasiet. UtifrÄn det just nÀmnda utvecklades tre frÄgestÀllningar dÀr svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshÀlsovÄrd har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen pÄverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktÀr. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshÀlsovÄrd; en skolsköterska, en kurator och tvÄ psykologer pÄ barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog pÄ ungdomsmottagningen.Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret Àr otroligt jobbig. Personen kÀnner skam och upplever ett socialt trauma.

Denna uppsats handlar om arrangerade Àktenskap. Syftet Àr att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö dÀr arrangerade Àktenskap Àr vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och vÀrderar denna form av Àktenskap och dels hur dessa pÄverkas av andra samhÀllens syn pÄ det arrangerade Àktenskapet. En annan infallsvinkel Àr hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang dÀr arrangerade Àktenskap Àr vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och vÀrderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat Àktenskap, eller befinner sig i en miljö dÀr denna form av Àktenskap Àr vanligt förekommande. Intervjuer har Àven utförts med en kurator, en lÀrare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter pÄ nÄgot sÀtt kommer i kontakt med det arrangerade Àktenskapet.

Bakgrund Vi lever lÀngre, men utsÀtts samtidigt för en allt större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa och sjukdom, vilket bland annat beror pÄ att depressioner Àr Äldersrelaterade, orsakade av olika kroppsliga sjukdomar eller förluster av nÀtverk. Bland Àldre över 70 Är har 30 % en lÀttare eller svÄrare psykisk sjukdom och/eller ohÀlsa. Detta Àr en stor utmaning för framtidens vÄrd och Àldreomsorg. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet Àr att visa exempel pÄ hur man över verksamhets- och professionsgrÀnser kan arbeta och bemöta Àldre som lider av psykisk ohÀlsa och sjukdom. Jag vill Àven ta reda pÄ vilken roll socialarbetaren kan ha i ett Àldrepsykiatriskt team.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

I vÄrt examensarbete valde vi att belysa stress som Àr ett fenomen som har brett ut sig till alla samhÀllskategorier och kommit lÄngt ner i Äldrarna. Som gymnasielÀrare möter man dagligen ungdomar som pÄstÄr att de Àr stressade och uppvisar tecken pÄ psykosomatiska besvÀr. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det föreligger nÄgon stress bland gymnasieelever idag med utgÄngspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvÀr som Àr relaterade till den. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av följande tre frÄgestÀllningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvÀr, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vÄr undersökning ligger pÄ skolan, hemmet och fritiden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om man pÄ socialkontor i Göteborg arbetar pÄ nÄgot sÀtt för att klienter ska kÀnna sig bekvÀma med att ta upp frÄgor av sexuell karaktÀr, bÄde i det faktiska samtalet vid det första mötet med klienten och i skriftliga material, samt vilka regler kring detta som gÀller pÄ arbetsplatsen. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med tvÄ socialsekreterare. Jag har Àven granskat de dokument de anvÀnder i sina samtal med klienter samt om de pÄ nÄgot sÀtt anvÀnder vÀntrummet för att öppna upp för denna typ av samtalsÀmne. För att gÄ Àn mer pÄ djupet nÀr det gÀller hur man kan arbeta för att öppna upp för samtalande om frÄgor av sexuell karaktÀr har jag Àven intervjuat en kurator pÄ en ungdomsmottagning. Utöver det har jag intervjuat en person vilken arbetar pÄ en verksamhet som arbetar med utbildning och information riktad till personer som arbetar inom Göteborgs stad via e-mail.

Syftet: VÄrt syfte med uppsatsen var att belysa hur Minnamottagningen pÄ olika sÀtt kan stötta och hjÀlpa ensamstÄende (blivande) mammor i deras livssituation. I detta utgick vi ifrÄn mammornas egna berÀttelser av hur de upplevt sin situation som ensamstÄende (blivande) mamma samt deras upplevelser av stödet och hjÀlpen som Minnamottagningen erbjudit.Datainsamlingsmetoden: Vi utgick frÄn en kvalitativ forskningsstrategi med den kvalitativa forskningsintervjun som datainsamlingsmetod. VÄrt urval av informanter bestod av en kurator pÄ Minnamottagningen och sex ensamstÄende (blivande) mammor som Àr eller tidigare har varit aktuella pÄ Minnamottagningen. Resultatet: Minnamottagningen erbjuder ensamstÄende (blivande) mammor bÄde professionellt stöd och stöd i form av olika gruppverksamheter. De ensamstÄende (blivande) mammornas vardagsliv beskrevs som svÄrt att fÄ ihop praktiskt, tidsmÀssigt och ekonomiskt.

Syfte:TonÄrstiden Àr en omvÀlvande tid, dÀr ungdomar ska gÄ igenom stora förÀndringar, frÄn att vara ett barn till att bli vuxen. Denna process innebÀr mÄnga utmaningar för den ambivalente ungdomen. För vissa av de invandrarungdomar som har en funktionsnedsÀttning blir utmaningen allt större, dÄ processen pÄverkas av att omgivningen inte har ett samsynt sÀtt att se pÄ deras förmÄgor och utvecklingsmöjligheter. Kuratorerna pÄ habiliteringen trÀffar dessa ungdomar och deras familjer för samtal. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ kuratorernas erfarenheter och upplevelser kring dessa ungdomars identitetskapande och sjÀlvstÀndighetsmöjligheter.Metod:Med utgÄngspunkt ifrÄn vÄrt syfte och frÄgestÀllningar, valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 7 kuratorer, anstÀllda inom habiliteringen.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom kÀnsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och nÀr en brist uppstÄr nÄgonstans i vÄrt psyke sÄ invÀntar nÀsta utvecklingsstadier inte pÄ att denna brist först ska fyllas utan man gÄr vidare till nÀsta stadie utan att bristen blivit lÀkt. Detta gör att vÄrt psyke haltar, det Àr först under tonÄren som de brister eller bubblor vi har fÄtt under vÄr uppvÀxt ges en möjlighet att reparera det som gÄtt snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien Àr att titta pÄ en skolas beredskap och förmÄga att hjÀlpa och stödja barn till förÀldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien Àr att fÄnga olika informanters erfarenhet utifrÄn vÄrt syfte att titta pÄ en skolas beredskap och förmÄga att hjÀlpa och stödja barn till förÀldrar med missbruksproblem i skolsituationen.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.