SammanfattningSyfte:Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och inställning till dans idrottsundervisningen.Frågeställningar:Vad har elever i åk 9 för erfarenhet från dansmomentet i idrottsundervisningen?Skiljer sig inställningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i åk 9?Vilka är elevers uppfattningar om dansens effekter?Vad kan eleverna om dans?Vad har elever i åk 9 för attityd till dans som fenomen?Metod:Totalt har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i åk 9. Det material som användes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var färdigställd innan genomförandet. När intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjälp av en teoretisk utgångspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt från ett genusperspektiv .Resultat:Eleverna i studien har få positiva erfarenheter från dansmomentet i idrottsundervisningen.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att göra en kvalitativ undersökning av lärares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i ämnet idrott och hälsa på högstadiet.Hur arbetar lärare med dans i skolan?Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa dans i skolan?Vilka danskategorier undervisas eleverna i?MetodMetoden som använts till denna studie är en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer där fyra lärare deltog. Två lärare arbetar i en storstad och de andra två arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i.ResultatResultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. Lärarna utgår från den formulerade läroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet årskurs 3 har på dansen i skolan. De frågeställningar vi utgått ifrån är:1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar?2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar?3.

I denna studie granskas hur danslärare inom gymnasieskolan arbetar med bedömning inom GY11 och hur de resonerar kring bedömning. Bakgrunden till syftet vilar på ett personligt intresse för området som blivande lärare. Bedömning är ett omdiskuterat ämne som anses vara komplext, inte minst inom de estetiska ämnena, och behöver belysas och utforskas. Studiens avgränsning är att förhålla sig till de nya läroplanerna för gymnasiet, Lgy 11, då det är dessa styrdokument vi kommer att arbeta med i framtiden, samt att undersöka syftet inom ett visst geografiskt område, sydöstra Sverige. Metoden som använts är en intervjustudie där personer, som är verksamma lärare inom gymnasieskolan och dansämnet, inom det valda området har intervjuats.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns på gymnasieskolor runt om i Sverige. Det är ett program som vilar på praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsställande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen är att med filosofen Jürgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas språkliga redskap, samt användandet av värderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som går det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har själv dansat i över 20 år, varit en tidigare elev på det nämnda programmet och finner mig i en position där jag snart är på väg att bedöma elever i det som jag själv blivit bedömd i; dans som ett konstnärligt ämne. Tidigare forskning pekar på att dans bär en lång tradition av mästarlära, där eleven ärver en tyst kunskap och lär sig att bemästra dans som hantverk från sin lärare.

Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv ? fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare i ämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med kunskapsområdet musik, rörelse & dans ? vilket innehåll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn på området. Vi har valt att belysa förändringar inom kunskapsområdet genom att ta del av olika brytpunkter, både när det gäller skolreformer och samhällsutveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lärare och gjorts under en dryg 10-års period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrån två utvalda teorier i form av läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsområdet musik, rörelse & dans är svårt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehåll.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lärande påverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot målen. För att ta reda på detta genomförde jag två gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, använt mig av programmålen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om ämnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna känner sig mycket säkrare på sig själv efter det ämnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scenspråk har förändrats vilket bekräftas av de inblandade pedagogerna.

Syftet med studien var att öka förståelsen för och beskriva hur danslärare verksamma i gymnasieskolan förhåller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta är för oss ett outforskat område och då vi i vårt framtida yrke som danslärare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi få fördjupad kunskap och förståelse inom ämnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom områdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förståelse för hur historien har påverkat utformandet av skolans verksamhet och innehåll. Vi har i vår studie fått inspiration från det hermeneutiska perspektivet då vi bland annat utgått från lärares tolkning och bearbetning av text.

Ämnet för denna uppsats är dans som arkivmaterial. Teckningar, dansnotation, recensioner, fotografier, rörlig bild och motion capture studeras som handlingstyper som dans bevaras genom. Syftet är att ta reda på vad som har hänt mellan dans och danshandling. Vilken slags representanter av dansen är handlingarna? Vidare knyter studien an till ett användarperspektiv och en annan frågeställning lyder: vad får forskare som studerar rörelse som har skett ut av handlingarna? Hur kan handlingstyperna användas av dansforskare?Den teoretiska utgångspunkten är semiotik och jag använder mig av Ferdinand de Saussures begrepp signifie och signifiant för att orientera mig i skillnaden mellan dansen som skett i tid- rum och danshandlingarna, som berättar om dansen.

Projektet går ut på att konstruera ett dataprogram som hjälpmedel för att koreografera olika dansrutiner till musik. Programmet är skrivet i Java och låter användaren bestämma hur olika dansare ska röra sig. Dansrutinen beskrivs med hjälp av två textfiler. Dansarna illustreras på bildskärmen i form av cirklar och trianglar. Programmet spelar upp musiken och dansarnas rörelse i den musiktakt användaren valt.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera danslärare och danspedagogers uppfattningar kring begreppen improvisation, dansteknik och lärande inom dans i grundskolan. Dessa begrepp är på förhand skapade och används i dansundervisning, analys och tydliggörande av dessa begrepp är studiens syfte. Bakgrunden förankrar begreppen improvisation, dansteknik och lärande med litteratur och forskning om dansundervisning i skolan. Vidare presenteras styrdokumenten, Lpo 94 samt konceptet ?Dans i skolan?.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka elevers och idrottslärares dansbakgrund och deras uppfattning av dansmomentet inom ämnet idrott och hälsa.- Vad innebär dansmomentet i ämnet idrott och hälsa för elever och idrottslärare?- Hur kommer elevers olika intressen för dans i uttryck i ämnet idrott och hälsa?MetodEn kvalitativ forskningsintervju har används till denna studie. Sammanlagt intervjuades 16 elever i grundskolan, fyra elever i fyra grupperintervjuer. Deras idrottslärare intervjuades i en grupp om två personer. För att bearbeta den insamlade empirin tog jag hjälp av en ad-hoc metod som gjorde det möjligt att skapa ett allmänt intryck för att sedan lägga märke till mönster, se rimligheten och ställa samman specifika avsnitt.ResultatSamtliga intervjuade, elever och lärare, är överens om att dans inom ämnet idrott och hälsa är rörelse till musik.

Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ?färglägga? med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram.