Syftet med detta arbete är att belysa hur dans kan erbjuda elever med koncentrationssvårigheter att utveckla kommunikativa och empatiska kompetenser för att på så sätt ha möjlighet att hitta vägar mot skolans mål. I detta fall menar vi målen som står beskriva under rubriken Mål att sträva mot i läroplanen Lpo94. Där beskrivs att eleverna ska lära sig att respektera andra människor och ta avstånd från kränkande behandling så som mobbning. Eleverna ska också kunna leva sig in i och förstå andra människors situation. Skolan skall dessutom sträva efter att eleverna utvecklar en vilja att hjälpa andra människor.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svårigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats.I resultatet framgår att lärarna försöker integrera två olika synsätt; det ena representerar den professionella dansvärlden där fokus ligger på känsla, intuition och produkten (föreställningen). Den andra representerar den skolastiska världen, där konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) är prioriterat. Lärarna visar alla prov på frustration över betygskriterierna, speciellt då de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svåröversatta, och de kräver dessutom en gradering, där det klart framgår vad som skiljer olika betyg emellan.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur sex danslärare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya ämnes-och kursplanerna från 2011. Studien avser också undersöka hur danslärarna går tillväga under feedbacksamtal i dansämnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag själv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har använt mig av i studien är tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts på grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya ämnes-och kursplanerna.

Pupils learn in different ways, varied teaching is needed to encourage all pupils. Aesthetic can be a good tool in this work and dance is one of the aesthetic subjects that can be used in the education. Dance gives the pupils an awareness of their bodies and what they can express through it. The essay discusses diffrent angel of incidence of dance in school and its positive effects and examines what kinds of dance there are in the schools of Vänersborg?s municipal.

Syftet med denna undersökning är att utforska idrottslärares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hälsa 1. Det är kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvärdig bedömning och betygssättning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat ämne bland lärare och i medier, då de anses vara otydliga och svåra att förstå. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är av stor vikt att betyg sätts på likvärdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg är en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare.

Mainstream contemporary phenomenology understands the phenomenology of movement and dance through ?the lived body? of Merleau-Ponty. This paper rather suggests a phenomenology of movement and dance based on an understanding through ?the danced body? with ability to meta-feeling. It is here argued that we need to use a phenomenology of dance to understand the phenomenon of movement whatsoever.

Det är med utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har väckts och bidrar till ett allmängiltigt intresse då läroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien är att få kunskap om hur dans som estetisk lärprocess kan uttryckas och stärkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare år, F-3. Studien bygger på kvalitativ metod där intervjuer med danspedagoger har genomförts samt två experimentella lektioner med dans i svenska som utgångspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas på intervjuunderlaget där dataproduktionen analyserats med hjälp av de tre utgångspunkterna från teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas uppfattningar kring en likvärdig bedömning och betygssättning av elevens historiekunskaper i grundskolans. Fokus läggs på implementeringen av Lgr 11 och betydelsen av dess kunskapskrav. Bakgrundens tidigare forskning visar att likvärdighetskraven inte upprätthålls på skolorna vilket är ett problem. Ämnet är av stor relevans då lärarens betygssättning har en stor påverkan i elevernas framtida liv. Lärarnas väg till bedömning av elevers kunskaper innebär att de är kvalificerade och införstådda med kunskapskraven.

Dansen har funnits som en del i våra liv väldigt länge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns på TV och på scener. Trots att dansen är så närvarande i mångas liv har det gjorts lite forskning på området. Denna uppsats syfte var att beskriva grundläggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hänsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhållande till den. Resultatet visade på både en upplevelse upprymdhet under dansen, en känsla av flöde och en kick.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv.Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?MetodStudien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för slutet av årskurs nio. Detta arbete består av en tolkningsprocess och användandet av kunskapskraven, där innehållet ska förmedlas samt kommuniceras mellan lärare och elev. Vidare behandlar studien elevers uppfattningar om kunskapskraven.I samband med införandet av Lgr11 introducerades även nya kunskapskrav för elever i slutet av årskurs nio. En diskussion kring problematiken gällande kunskapskraven, vid införandet, bestod bland annat av dess innehåll samt tolkningsbarhet för en likvärdig bedömning. Studien har utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet samt läroplansteorin.

The purpose of my work is to find out if and in which way dance in school teaching can contribute to a positive development of the pupil and also if the dance can give the pupil a better self-confidence. It?s important and useful to know, how dance will influence the pupil from a physical, psychological and social point of view.The study of litterature describes opinions and theories based on the issue and emanate from the three classifications applicable to the pupil development through dance: physically, psychologically and socially. With help of theories from different experts investigates, if a continuous dance teaching in the subject Athletics and Health can contribute to a positive development of the pupil these different aspects.As the empiric study I chose to interview pupils both from the ordinary comprehensive school classes and the aesthetical gymnasium line, in order to find out what they really think about dance and what they wish should be included of dance in the subject Athletics and Health.The interest of dance can be strongly connected to different music stiles, in this connection one can for sure get more pupils and especially boys to dare to try dance and through this improve their self-confidence.In my discussion and conclusion I bring up how important it is, that the pupil in dance get to learn how to work with it´s body as means of expression and the importance that the school gives priority to other than intellectual qualities and gives the pupil a chance to be able to develop and learn how to use it?s body language by dance.I also touch thoughts of future research..

I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn.

Den här kvalitativa undersökningen syftar till att ta reda på hur fyra svensklärare uppfattar ämnesplanen för Svenska 1 samt hur deras tolkning av kunskapskraven i ämnesplanen påverkar bedömningen av en elevtext. Bland informanterna upplevs ämnesplanen för Svenska 1 som mer omfångsrik och att kraven är betydligt högre jämfört med kursplanen i Svenska A och problemet med kunskapskraven i ämnesplanen är dess ospecifika formuleringar och ordval som gör det svårt att avgöra tydliga gränsdragningar mellan de olika kvalitativa kunskapsnivåerna. Resultatet av undersökningen tyder också på att lärare till stor del tolkar kunskapskraven i ämnesplanen för Svenska 1 på olika sätt. Detta blir tydligt vid bedömningen av en elevtext där samtliga fyra informanter utgått från samma kunskapskrav och bedömt elevtexten med tre olika betyg ? E, D och C, vilket visar på en oroväckande trend för likvärdigheten i bedömning och betygssättning.

This essay is written with the purpose of getting an insight in what knowledge a designer should have to live up to the employers demand. Interviews have been done with three persons, each from different furniture companies. The result is compared to the educational goal..