Kunskap är en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den är en osynlig tillgång bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebär ett mångfacetterat arbete. Det är mycket som påverkar Kunskapshanteringen och det är ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnå en god sådan genom att avsätta resurser samt skapa förutsättningar för god Kunskapshantering. Ledningen har även ansvar för att kommunicera vikten av och målen med Kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt är även att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med Kunskapshantering samt tillhandahålla tekniska verktyg. Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns anledning att göra skillnad på organisationer i forskning om Kunskapshantering. Syftet med den här uppsatsen är också att besvara om och i sådana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, då en sådan lämpade sig bäst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation från privat sektor och en organisation från offentlig sektor.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns anledning att göra skillnad på organisationer i forskning om Kunskapshantering. Syftet med den här uppsatsen är också att besvara om och i sådana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, då en sådan lämpade sig bäst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation från privat sektor och en organisation från offentlig sektor. Utifrån den teoretiska referensramen analyserades empirin. Slutsatser: Båda organisationerna arbetar med Kunskapshantering även om det ofta sker på ett omedvetet sätt. Vilka aktiviteter de ägnar sig åt som kan klassas som Kunskapshantering sker därför undermedvetet och ger inte de effekterna på organisationen som de skulle kunna få.

Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsättningarna förändrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behålla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hårt använder företag konsulter. I de fall då kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstår kunskapsförluster. Förutsättningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar därmed att försämras.

Vi vill med denna uppsats visa på exempel hur företag aktivt kan arbeta med KM med stöd av IT, samt vilka vinster detta kan ge. Genom en fallstudie har vi undersökt hur fyra företag tillvaratar medarbetarnas kunskap så att den kan lagras och återanvändas. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att företagen antingen har någon form av belöningssystem och/eller en företagskultur, som uppmuntrar medarbetare att dela med sig av sin kunskap. Undersökningen visar även att alla företag, oavsett bransch lagrar kunskap som används i den dagliga verksamheten. Den visar också att företag överför kunskapen till systemet på ett stringent sätt för att den skall vara sökbar.

Under de senaste två decennierna har allt fler företag börjat uppmärksamma denkunskapsbaserade synen på organisationer, vilket innebär att kunskapsrelaterade resurservuxit till att anses utgöra basen för konkurrensmässiga fördelar och grunden för framgång imånga företag. Som en gren inom den kunskapsbaserade synen på organisationer harknowledge management, Kunskapshantering, växt fram. Kunskapshantering har kommit attomfatta ett helt koncept, vilket inrymmer hur en organisation på olika sätt kan påverkahanteringen av kunskap på ett sådant sätt att det ger fördelar för företaget likaväl som förindividen. Tidigare forskning i ämnet baseras i stor utsträckning på hur stora tjänsteföretagarbetar med Kunskapshantering. Dock har betoningen på kunskap vuxit till att idag anses varaen av de viktigaste resurserna i många företag, oavsett storlek eller bransch.

Kunskapshanteringen inom framförallt konsultbranschen har blivit allt viktigare i och med kunskapens växande betydelse för att skapa och bibehålla konkurrensfördelar. Albihns.Zacco AB är idag ett av de största konsultföretagen inom immaterialrätt i Europa med sina ca 550 anställda. Företaget säljer konsultation inom immaterialrätt med rådgivning av bl.a. patent.Albihns.Zacco AB är resultatet av en omfattande fusion 2009 mellan konsultföretagen Albihns och Zacco. I och med företagets fusion 2009 är Kunskapshanteringen inom bl.a.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar Kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana organisationer arbetar med Kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer.

This paper intends to examine the knowledge challenges in small IT companies which is going through rapid growth. The movement of information and knowledge is a social and very complex process. The challenge for technology is the social as information and knowledge requires. To believe blindly that technology will solve the problem is what many people think. In order to understand how technology can support information and knowledge management one needs to understand what information and knowledge is.

 Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig åt gällande Kunskapshantering, i sådant fall hur och varför. Följande tre frågeställningar ställdes i avsikt att svara på detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsättningar, för att bli framgångsrika i arbetet med KM, i sådant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sådant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka är i sådant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa? För att svara på syftet och frågeställningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes på en offentlig enhet och de övriga tre på ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig åt. De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsättningar för att anses som framgångsrika i arbetet med Kunskapshantering samt att det privata bolaget även i högre grad främjade kunskapsspridning genom att låta personalen mötas i praktiken på en frekvent och kontinuerlig basis.

A1260SammanfattningDenna uppsats behandlar hanteringen av en kunskapsintensiv process som har outsourcats. Studien är baserad på en fallstudie av General Motors (GM) Nordics outsourcing av sin kundtjänst till företaget EDS. Frågan som ställs är vad som händer med kunskapen inom processen och hur båda parter uppfattar denna Kunskapshantering.Ambitionen med uppsatsen har varit att kartlägga kunskapsflödet från kunden till de ansvariga personerna på GM Nordic. Den kundbaserade kunskapen måste passera många led inom processen innan den når det slutliga målet. Genom analys har en del svagheter i processen framkommit.

Studien har tagit sin utgångspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet där individen ses som kunskapsbärare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara på denna kunskap och således ställs Kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lärande. Studien utgår därför från ett socialt perspektiv på lärande.Med hjälp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhämtades empirin.

En faktor som blir allt viktigare för dagens organisationer är Kunskapshantering. Detta är av stor betydelse för att organisationer ska kunna dra lärdomar från tidigare genomförda projekt. Projekt tenderar idag till att ha stor budget med hög resursomsättning, vilket medför att organisationer måste lära sig av misstag och genomföra utvärderingar. Den allt snabbare förändringstakten är också en viktig faktor för Kunskapshantering. För att organisationer ska kunna anpassa sig till detta är det viktigt att de inser att kompetensen inte ligger i att besitta en viss kunskap, utan snarare i att kunna anpassa sig, tillgodogöra sig nya lärdomar och vidareutveckla sin kompetens.Syftet med denna undersökning är att påvisa hur utvärderingar kan leda till att lärdomar identifieras i projekt som sedan kan spridas inom organisationen för att öka kompetensnivån samt slutligen ligga till grund för en återkopplingsprocess som ökar kvaliteten på nystartade projekt.

Denna uppsats undersöker vad som utgör Kunskapshanteringen på en enhet inom en bilkoncern. Syftet med studien är att undersöka vad som utgör hantering och överföring av kunskap och vilka förutsättningar respektive hinder som finns med hanteringen och överföringen på enheten. Enheten som undersöks ingår i en svensk bilkoncern som säljer personbilar och lastbilar samt erbjuder tjänster som verkstad och finansiering. Av totalt 1200 anställda på företaget arbetar 80 stycken av dem på den enhet vi ämnar undersöka i vår studie, varav åtta säljare har deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgår huvudsakligen från Alvesson och Kärremans modell Model of managerial intervention, Davenport och Prusaks teori om kunskapsöverföring och tyst kunskap av Gustavsson och Rolf.Resultatet visar att hantering och överföring av kunskap utgörs av enhetens intranät och social interaktion mellan medarbetarna. Förutsättningar och hinder för hantering och överföring av kunskap är autonomi, samverkan, dokumentation och tillit. I diskussionen diskuteras resultatet och vidare presenteras studiens slutsats.

1952 publicerade Harry Markowitz sin doktorsavhandling vilken var den första avhandlingen som tillämpade avancerade matematiska metoder inom bank- och finanssektorn. Detta var startskottet för en ny epok där personer med matematisk bakgrund började ersätta ekonomer i finansbranschen främst tack vare deras modeller som kunde beskriva ?framtiden?. Numera kallas de flesta personer som tillämpar avancerad matematik inom finans för kvantanalytiker. I dagsläget är merparten av större analyshus, banker, försäkringsbolag och hedgefonder beroende av kvantanalytikerDen här uppsatsen behandlar följande frågeställning:Hur fungerar Kunskapshantering och innovation inom kvantgruppen hos Länsförsäkringar AB?För att besvara denna frågeställning har en litteraturstudie och en fallstudie utförts.