Samtidigt som kravhanteringen sägs vara den mest komplexa fasen i systemutvecklingsprocessen, så är det även kanske den viktigaste då den påverkar alla efterföljande faser. Utan väldefinierade och korrekta krav löper systemet avsevärd risk att inte motsvara kundens förväntningar. Ju senare in i processen man kommer, desto mer kostsamt att rätta till felaktigheter. Tanken är att man genom att återanvända kunskap och erfarenheter från tidigare genomförda och liknande projekt, både kan minska riskerna och kostnaderna samtidigt som man når högre produktivitet och resultatet blir ett system med högre kvalitet. Återanvändning har tidigare studerats främst under senare faser i systemutvecklingen, i form av kod och komponenter.

Föreliggande studie har utförts som ett kandidatexamensarbete vid Kungliga TekniskaHögskolan i Stockholm. Syftet med studien är att identifiera effekter av Kunskapshantering inomklinisk vård samt avgöra om dessa har en positiv inverkan på kliniska arbetsflöden.Vårdmarknaden kan idag som helhet anses vara mycket komplex. Ny teknik och forskning göratt den moderna sjukvården ständigt utvecklas och blir allt mer förfinad. En konsekvens av alldenna förändring är en växande efterfrågan av praktisk, proaktiv och omfattande hantering avkunskap. Introducerandet av informations- och kommunikationsteknologi tillför uppenbaramöjligheter till effektivisering inom sjukvården.

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Ett sätt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter där all relevant information ska finns samlad, tillgänglig och ständigt uppdaterad..

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretagNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser.

Aim: The aim of this study was to analyse how corporations can learn from past issues and corporate crises and to see how they use this knowledge in the management of subsequent issues and corporate crises. Furthermore, the influence of media on the possible intensification of the issue or corporate crisis, but also its impact on the company?s usage of knowledge management, was to be analysed.Method: The study was carried out through a case study method, in the hope of being able to analyze how a company makes use of knowledge management in the communication that occurs during issues and corporate crises. A semi-structured interview was conducted, with the head of public relations of the chosen company as a respondent. The purpose of the interview was to analyze the underlying factors behind a specific way of communicating.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle väljer många företag att driva sina verksamheter i projektform. Även Kunskapshantering har blivit en viktig fråga, speciellt inom projekt. E.ON Värme Sverige beskrev att de inte hade något system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev även att de hade en databas där slutrapporter från projekt med lärdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anställda.Syfte: Syftet med vår studie är att ge ett förslag på hur E.ON Värme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lärdomar från projekt vidare i organisationen.Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget E.ON Värme Sverige AB.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Temat för denna essä är bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lärarkollega. Texterna har använts som impulstexter för essän och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmänniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella världar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera. .

Knowledge is today one of the most important resources for an organization to handle. But knowledge can also be difficult for organizations to manage. The internet is still growing and new tools take form that allows users to effectively share information. The purpose of this report was to describe how organizations can make use out of internal social media to facilitate knowledge management processes. Three issues involving mapping, coding and dissemination of knowledge to were produced to answer the thesis. The study was limited to examining the identification, coding and dissemination of knowledge through the internal social media plattformen, IBM Connections. The theoretical framework emphasizes how social networks can promote knowledge sharing, how a knowledge mapping can promote knowledge dissemination and sharing, how knowledge can be stored in data sources and how important interaction is to spread awareness. The theory has been supplemented by descriptions of how the system IBM Connections works. Surveys were conducted on four companies that use IBM Connections as an internal communication plattformen. The four companies were selected to illustrate how they use the plattformen of knowledge management processes and we chose to interview the people who were responsible for the introduction of the plattformen. The study identified several similarities between the different companies and that although there were some technical and cultural recalcitrant units against this new type of system within the organization so favored IBM Connections knowledge in several ways. The built-in search automatic created a map of knowledge through the plattform's user profiles. Saved files and documents could be found even after the employees left the company, which encodes knowledge into the company knowledge resources. The opportunity to interact with one another, often over great distances, favored the sharing of knowledge. A comparison with the theoretical framework provided us with the conclusion that internal social media can be used in several ways to Knowledge management through automated knowledge maps, the ability to store knowledge within the company and to communicate knowledge across functional and geographical boundaries in interactive discussions..

De flesta företag är i dagens läge i högsta grad beroende av den information och kunskap som deras anställda besitter. Men vetskapen om hur denna kunskap skall tas till vara är inte alltid en självklarhet. Det är hanteringen och spridningen av kunskapen som begreppet Knowledge Management innefattar. Knowledge Management tar hela tiden större plats ute bland organisationer, och det är förståelsen för vikten av detta som medfört att större fokus har lagts på den teknik som används vid Kunskapshantering. Då utvecklingen av tekniken pågår konstant, skapas dels nya möjligheter men även barriärer som måste överkommas.

Denna studie är en fallstudie i syfte att visa på vilka faktorer som påverkar användande av Kunskapshanteringssystem på en arbetsplats med speciella förutsättningar. Det studerade fallet är en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar på egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar på att användande av andra system är en viktig faktor som kan förhindra både delande av kunskap och sökande av information via Kunskapshanteringssystem. Studien har jämförts med tre tidigare studier för att visa på likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsättningar..

Bland tillväxtföretag i Sverige är företag som säljer högteknologiska produkter välrepresenterade. Styrning i dessa är en utmaning, speciellt av försäljningsfunktionen som utpekats som hjärtat i dessa företag. Simons hävstänger för strategisk styrning omfattar fyra perspektiv som denne menar bör uppmärksammas för att skapa balans i strategisk styrning och i sin tur nå lönsamhet och tillväxt. Dessa är det diagnostiserande perspektivet, det interaktiva perspektivet, värderingsperspektivet samt det gränsskapande perspektivet. Personlig försäljning är en kritisk komponent för högteknologiska tillväxtföretag.

Idag spenderas mycket pengar på informationssystem för att effektivisera affärskritiska processer. Men hanteringen av interna dokument som kan ses som en verksamhets digitala minne med instruktioner kring hur uppgifter ska utföras eller hur personal bör gå tillväga i svåra situationer är något som inte fått uppmärksamhet i relation till dess värde. Intern dokumentation behöver undersökas för att få ut så mycket som möjligt av dokumentens potential att understödja affärskritiska verksamheter. Den här studien har undersökt dokumenthantering i en kommunal verksamheten för öka förståelsen för hur den fungerar och komma med förslag på hur dokumenthanteringen kan förbättras. Under studien har det identifierats lösningar till problem som kan finnas i flertalet verksamheter som leder till att tid och därmed pengar kan sparas inom verksamheter idag..

Idag kan inte verksamheter arbeta efter att "göra saker rätt" utan fokuset skiftade i slutet på 80-talet till att istället inriktas på att "göra rätt saker". Anledningen till skiftet var exempelvis på grund av en ökad internationalisering, starkare konkurrens och nya tekniska möjligheter. Det här gjorde att verksamheter var tvungna att anpassa sig för att göra rätt saker, vilket sedermera leder till behov av ständigt lärande i organisationen för att vara effektiva och innovativa. Alla individer har inte den kunskap som bygger på långa erfarenheter, det vill säga tyst kunskap som ofta betraktas som omedveten, abstrakt och svår att uttrycka. Därmed är det viktigt för verksamheter att utveckla och sprida den individuella kunskap som finns i organisationen för att den inte ska gå förlorad. Därmed är den här rapportens syfte att undersöka hur den tysta kunskapen hanteras inom fallföretaget genom att belysa dess karaktär i kontext med ledare. För att undersöka syftet med rapporten har en kvalitativ metod genomförts med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod för att få tag på djup och detaljrik data. De teorier som rapporten åsyftar på är relaterade till Kunskapshantering och lärande organisationer med fokus på Peter Senges fem discipliner och Nonaka & Takeuchi SECI kunskapsomvandlingsprocess. Resultatet utföll i att respondenternas tidigare erfarenheter är avgörande i dagens arbete, där de viktigaste kunskaperna handlar övergripande om ledarskaps- och produktionskunskaper.

Kvalificerad arbetskraft är en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgå. Då kunskap, färdigheter och expertis generellt sett inte är allmänt tillgängligt krävs det därför att hitta vägar för att bibehålla kunskapsbärande arbetskraft och kanske ännu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper är dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar på individers vilja att dela med sig av sitt kunnande.En grundförutsättning för kunskapsdelning är beroende på organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer är att föredra där handlingsfriheten och öppenhet är framträdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende är viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper..