En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse samhÀllsklimatet har för nÄgra utvaldalÀrare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhÀllskunskap.SamhÀllskunskapsÀmnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och pÄ sÄ sÀtt frÀmjademokratiska vÀrden. Detta har vi velat undersöka dÀr skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har ocksÄ velat undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhÀllsföreteelser har pÄ deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.FrÀmlingsfientliga strömningar och mÀnniskors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersÄsom terrorattacker kan spegla sig i skolans vÀrld, dÄ skolan Àr en del av samhÀllet. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielÀrare, verksamma pÄ olika skolor och olika program.Metoden Àr med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, dÀr vi har utgÄtt frÄn entematiserad intervjuguide med ett antal olika frÄgor. Dessa har vi stÀllt till vÄra respondenter ochutifrÄn deras svar har vi sÄledes frÄgat uppföljningsfrÄgor. Intervjuguiden konstruerades efter vÄrtsyfte och forskningsfrÄgor och kategoriserades efter olika teman.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

BakgrundHumant immunbristvirus, HIV, Àr ett retrovirus, vilket innebÀr att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV pÄverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvÀndiga för immunförsvaret. DÄ immunförsvaret har blivit sÄ förstört att kroppen inte kan bekÀmpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. PÄ grund av intrÀdandet av antiretrovirala lÀkemedel Är 1996 har HIV gÄtt frÄn att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV.

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

Abstrakt Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Elevassistenten som insats för elever i behov av sÀrskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det Àr ett komplext pedagogiskt fenomen som förvÀntas svara mot mÄngfacetterade problembeskrivningar. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Skelettjord Àr framtagen för att fungera som en rotvÀnlig vÀgöverbyggnad dÀr det Àr omöjligt att pÄ annat sÀtt ge trÀden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor dÀr planteringsutrymmet Àr begrÀnsat och kravet pÄ bÀrighet stort, Àr exempel pÄ ytor dÀr skelettjord kan ge trÀd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord anvÀnts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av trÀden i ett antal av de tidiga anlÀggningarna. De undersökta trÀden varierade i vitalitet och tillvÀxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mÀtt antalet rötter och undersökt hur de vÀxer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda trÀden. Jag har ocksÄ undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jÀmfört resultatet med handlingarna.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.