Skolan har ett demokratiuppdrag sÄvÀl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning frÄn Skolverket visade det sig att elever frÄn praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. VÄr studie syftade till att undersöka hur demokrati framstÀlls och problematiseras i fyra samhÀllskunskapslÀroböckers demokratiavsnitt dÀr tvÄ anvÀnds pÄ praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt tvÄ som anvÀnds pÄ teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).LÀroböckerna i denna studie Àr exempel pÄ brukstexter som har bÄde en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrÄn den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhÀllet. Till undersökningen valde vi att tillÀmpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati lÀroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Syftet med denna uppsats Àr att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslÄngt lÀrande?, nÀmligen studier i vuxen Älder vid Komvux. Vidare Àr syftet att försöka framhÀva betydelsen av att hela livet fÄ möjlighet att bÄde som person och som vetande mÀnniska vÀxa och genom att fÄ chansen till detta ocksÄ vara en del av ett stÀndigt förÀndrande kunskaps- och informationssamhÀlle. LitteraturmÀssigt behandlas detta utifrÄn vad tidigare forskning lyft fram som karaktÀristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhÀver, stÀlls i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter pÄ Uppsala universitet som i och med detta arbete vill fÄ en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut pÄ en svensk gymnasieskolai Idrott och hÀlsa.Vi vill fÄ detta beskrivet för oss av bÄde lÀrareoch elever för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt. Vi har valt att anvÀnda oss att en kvalitativ metod dÄ vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. LÀrarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. VÄra frÄgestÀllningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielÀrarna att styrdokumenten pÄverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lÀrarna sitt innehÄll i kostundervisningen??Hur beskriver lÀrarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lÀrares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?NÀr vi har bearbetat vÄr empiri har vi haft en teoretisk utgÄngspunkt för att analysera detta.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Bakgrund: Afasi och dysfagi Àr tillstÄnd som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser varav depression och aspirationspneumoni Àr nÄgra exempel. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrdgivare har en tillrÀcklig kunskap om afasi och dysfagi och vilka svÄrigheter diagnoserna innebÀr. Dock har vÄrdgivare inte alltid den kunskap som krÀvs för att hantera svÄrigheterna och ge en god och individuellt anpassad vÄrd. Det har visats att informationsinsatser har en positiv effekt pÄ vÄrdgivares kunskap kring diagnoserna, och med möjlighet till handledning och praktiska övningar ses Àven effekt pÄ vÄrdgivares instÀllning och arbetssÀtt. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur kunskap om afasi och dysfagi kan öka av en kort informationsinsats specifikt till vÄrdgivare pÄ Àldreboenden.Metod: Denna studie var en enkÀtstudie med en informationsinsats i form av ett kort informationstillfÀlle innehÄllande faktainformation och workshop. Deltagarna bestod av 29 undersköterskor och vÄrdbitrÀden pÄ Ätta Àldreboenden uppdelade i kontroll- och experimentgrupp.

Skolan har ett demokratiuppdrag sÄvÀl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning frÄn Skolverket visade det sig att elever frÄn praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. VÄr studie syftade till att undersöka hur demokrati framstÀlls och problematiseras i fyra samhÀllskunskapslÀroböckers demokratiavsnitt dÀr tvÄ anvÀnds pÄ praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt tvÄ som anvÀnds pÄ teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).LÀroböckerna i denna studie Àr exempel pÄ brukstexter som har bÄde en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrÄn den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhÀllet. Till undersökningen valde vi att tillÀmpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati lÀroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.

Problem: Utvecklingen mot ett kunskaps- och tjĂ€nstesamhĂ€lle har föranlett företagen att förĂ€ndra sin styrning för att möjliggöra en ökad mĂ„lkongruens. Trots omvandlingen av ekonomistyrningen ses belöningssystemet i mĂ„nga företag fortfarande som ett isolerat verktyg som inte ingĂ„r i den övergripande styrningen av verksamheten. Även om mĂ„luppfyllelsen Ă€r beroende av hur medarbetarna agerar anvĂ€nds inte belöningssystemet för att öka motivationen eller styra medarbetarna mot ett önskat beteende. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera huruvida det Ă€r möjligt att anvĂ€nda belöningssystemet som ett integrerat verktyg i den övergripande styrningen för att uppnĂ„ ökad mĂ„lkongruens. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda en deduktiv ansats och göra en kvalitativ fallstudie.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Fo?rfattarna till detta examensarbete har intresserat sig o?ver hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis sma? innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie underso?ker fo?rfattarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfra?gan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Fo?rfattarna har valt att anva?nda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats da?r underso?kningen har sin utga?ngspunkt fra?n teorin.