Undersökningen utfördes för att kartlÀgga om pedagogers instÀllning till datorn som redskap för att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan hos elever hade nÄgot samband med datorns anvÀndningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades pÄ hur vi pedagoger kan anvÀnda datorn och dataprogrammen som redskap i lÀs- och skrivundervisningen samt hur den kan anvÀndas för att utveckla den sprÄkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade Àven om lÀrande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers instÀllning till datorn som redskap. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes pÄ en skola i en medelstor stad dÀr enkÀter och intervjuer var de arbetsmetoder som anvÀndes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt instÀlld till datorn som redskap i lÀs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som anvÀnde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen Àn vad de pedagoger med negativ instÀllning gjorde.

Arbetsgruppen pÄ arbetsplatsen har fÄtt en ökad betydelse i kunskaps- och tjÀnstesamhÀllets framvÀxt. MÄnga har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera vÀl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsÀttning av arbetsgrupper bör tydlighet rÄda kring mÄl och uppgift. Ett tillÄtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

Titel: Talangjakten ? en studie av hur företag kommunicerar för att attrahera rÀtt medarbetareFörfattare: Elin Magnusson och Victoria MalmbergKurs: Examensarbete i medie och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2010Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 55 inklusive bilagaSyfte: Syftet med undersökningen Àr att se hur företag kommunicerar sin arbetsgivarprofil för att attrahera de rÀtta medarbetarnaMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio samtalsintervjuer med företag som rekryterar personal inom IT och teknik.Huvudresultat: I dagens kunskaps och kompetenssamhÀlle har jakten pÄ rÀtt medarbetare blivit allt mer aktuell. MÀnniskan Àr idag företagens viktigaste resurs. VÄrt resultat Àr pÄgrund av vÄrt ringa urval inte generaliserbart men vi kan se tendenser till att stora och smÄ företag arbetar pÄ liknande sÀtt i sin kommunikationsprocess i rekryteringssammanhang.

Detta examensarbete Àr genomfört med syftet att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmÄga i matematik. Vi har undersökt om lÀrare anvÀnder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssÀttet pÄverkar utvecklingen av denna förmÄga. Det sociokulturella perspektivet har anvÀnts som utgÄngspunkt eftersom det beskriver att sprÄk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan mÀnniskor. För att undersöka vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lÀrare. Det visade sig i dessa samtal att lÀrarna arbetade olika mycket och pÄ olika sÀtt med att utveckla elevernas kommunikationsförmÄga.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

I dagens arbetsliv framstÀlls kunskap som en kritisk resurs för mÄnga företag och dÄ blir det förstÄs viktigt att ta tillvara pÄ denna resurs pÄ ett effektivt och för företaget lönsamt sÀtt. Denna studie har genomförts vid en processindustri som karaktÀriseras av att bÄde vara kunskaps- och sÀkerhetsintensiv och dÀr det Àr vÀsentligt att upprÀtthÄlla en hög kunskapsnivÄ för verksamhetens fortlevnad. Organisationen arbetar projektbaserat och det Àr nödvÀndigt för företaget att den kunskap som skapas i ett projekt ocksÄ överförs till andra delar i organisationen.Studiens syfte Àr att undersöka överföring av kunskap mellan ett projekt och tvÄ organisatoriska enheter genom att ta reda pÄ hur villkor för lÀrande har sett ut i det specifika fallet. Projektets uppgift har i huvudsak handlat om ta fram ny teknik och att implementera detta i delar av deras verksamhet. De tvÄ organisatoriska enheterna Àr i sin tur dem som berörs av projektets utfall och behöver lÀra sig den nya tekniken samt nya arbetssÀtt kopplade till denna.UtifrÄn tidigare forskning har vi uppmÀrksammat att begreppet kunskapsöverföring Àr svÄrdefinierat och inte med enkelhet kan beskrivas eller studeras.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i Ärskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter Àr skrivna efter samma pÄ förhand faststÀllda uppgift. MetodmÀssigt har texterna granskats genom en nÀrlÀsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frÄgestÀllningar:- Vilka Àr de texttypsmÀssiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna?- Hur ser samspelet ut mellan berÀttandet och argumenterandet i elevtexterna?- Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna?Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbÀttring vad det gÀller skapandet av disposition.

Syftet med vÄrat examensarbete var att med en alternativ undervisningsform öka intresset, förstÄelsen och kunskaps inhÀmtningen hos eleverna. En annan del av syftet var att för egen del fÄ ökade kunskaper om hur man kan gÄ tillvÀga för att förbÀttra studieresultaten och intresset hos en större andel av eleverna. Metoden som vi anvÀnde var att jÀmföra resultaten i vÄra grupper, frÄn tvÄ skolor, med en referensgrupp bÄde pÄ avsnittet optik och ett annat referens avsnitt. Vi ville Àven kontrollera elevernas attityd till vÄrt arbete med en enkÀt. Resultatet som vi fick fram efter att ha genomfört undervisningen i grupperna var att de hade gjort en liten förbÀttring i resultat pÄ proven, men deras attityd till hur de tyckte att de hade lyckats visade en svag försÀmring.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

IndustrisamhÀllets ekonomi har under de senaste Ären blandats upp i en kunskaps- och kompetensekonomi, dÀr humankapitalet fÄtt allt större betydelse för företagens vÀrdeskapande. Trots att kunskapsföretag i allt större utstrÀckning blivit medvetna om detta, finns ett problem med att presentera humankapitalet dÄ det inte finns nÄgra lagar och rekommendationer inom omrÄdet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva för vem och hur kunskapsföretag presenterar och informerar om sitt humankapital i sin Ärsredovisning samt att förklara varför de gÄr till vÀga pÄ detta sÀtt. Vi vill lyfta fram tvÄ grundlÀggande teoretiska perspektiv dÀr det ena föresprÄkar en restriktiv informationsgivning medan det andra föresprÄkar en öppen informationsgivning. Vi genomförde en fallstudie i fyra kunskapsföretag inom revisionsbranschen, som presenterar sitt humankapital i sin Ärsredovisning.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.