Mattsson, M. (2006). Att beskriva lÀsutveckling och utveckling av lÀslust genom talbokslyssnande. En fallstudie pÄ en gymnasieelev med lÀs- och skrivsvÄrigheter. (Svenska för gymnasieskolan.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

Med detta examensarbete vill jag pÄ enklast möjliga sÀtt beskriva vad FMT-metoden Àr och hur den kan praktiseras. MÄlet Àr att sÄ mÄnga personer som möjligt ska fÄ en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för mÀnniskor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har Àven den sensoriska integrationen stÀrkts. .

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment pÄ företag. Historiskt sett har gymnasie- lÀrlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestÄende. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lÀrlingsutbildningen flitigt men ocksÄ inför kommande GY-09. Regering, skola och företag Àr intresserade av att starta lÀrlings- utbildningar, men Àr skolan och lÀrare förberedda pÄ detta?Jag har i mitt arbete intervjuat lÀrare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever.

Vi hade arbetat pÄ förskola i 20 respektive 2 Är innan vi började studera till förskollÀrare. Under vÄra studier pÄ Linnéuniversitet i VÀxjö har vi lÀst mycket om barns utveckling och lÀrande. Vi blev nyfikna pÄ vilka kvalitéer förskollÀrare tycker Àr betydelsefulla för barns utveckling och lÀrande. Vad tror pedagogerna att barnen fÄr med sig frÄn sin tid pÄ förskolan och vad har bar-nen fÄtt med sig frÄn förskolan? Denna studie grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollÀrare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

KlimatförÀndringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvÀmningar. En sÄdan utveckling skulle bli sÀrskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvÀmningsriskerna förvÀntas öka i Sveriges uppfattas ÀndÄ boende med nÀrhet till vatten som attraktivt och efterstrÀvansvÀrt vilket leder mÄnga kommuner till att vilja göra satsningar pÄ nybyggnationer inom sÄdana omrÄden. Karlstad Àr en av de svenska stÀder som bedöms komma att drabbas hÄrt av översvÀmningar till följd av klimatförÀndringarna men samtidigt ocksÄ en av de stÀder dÀr inriktningen pÄ att bygga och utveckla omrÄden vid vatten Àr tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

Syftet med examensarbetet Àr att ge djupare kunskap om sexÄringars tankar kring hÄllbar utveckling med fokus pÄ kompostering. Vidare Àr syftet att fÄ en inblick i hur sexÄringar uppfattar orsaken till att man komposterar samt hur de anser att de tillskansat sig kunskapen pÄ omrÄdet. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade samtal. Tio barn deltog i studien. Resultatet visar att barnen har god inblick i vad komposten anvÀnds till och Àven vad man kan anvÀnda kompostjorden till, men begrÀnsad inblick i hur jorden bildas.

Idag startas mÄnga projekt kring samverkan men de implementeras sÀllan i verksamheterna och ger sÄledes ingen bestÄende förÀndring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförÀndring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen Àr ett samverkansprojekt och projektet BÀrkraft Àr en del i Storstadssatsningen, vilken startades i BorÄs för att utveckla samverkan mellan verksamheter i BrÀmhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan Àr att vilja, kunna och förstÄ. Andra aspekter Àr hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

I kostbudskapet Ă€r lĂ€randet ett problem. För att nĂ„ ut med kostbudskapet utgĂ„r man frĂ„n vadsom stĂ„r i lĂ€roplan respektive kursplan om vad eleverna skall lĂ€ra sig. MĂ„len enligtkursplanen i NĂ€ringslĂ€ra 50 poĂ€ng pĂ„ gymnasienivĂ„ Ă€r bland annat att eleverna skall fĂ„kunskap om vilken betydelse maten har för hĂ€lsan samt hur nĂ€ringsĂ€mnena Ă€r uppbyggda ochderas funktioner i kroppen. Vidare skall eleverna fĂ„ kunskap om vilket nĂ€ringsinnehĂ„ll nĂ„gravanliga livsmedel har samt hur dessa nĂ€ringsĂ€mnen bevaras nĂ€r beredning av dessa livsmedelsker i matlagningen. Även kommunikationen mellan lĂ€rare och elever samt miljön Ă€r delarsom har betydelse för att nĂ„ ut med kostbudskapet.

Ett av de omrÄden dÀr utvecklingen idag gÄr som snabbast Àr IT och de senaste Ären har det varit mobilapplikationsutveckling som dominerat. Allt fler skaffar smarta mobiler och antalet applikationer (appar) till dessa ökar konstant. Med en internetuppkoppling finns det idag ytterst fÄ begrÀnsningar för vad du kan göra med en smartphone. I takt med att antalet internetuppkopplade enheter eskalerar, ökar ocksÄ antalet illasinnade individer vilka ser Internet som sin frÀmsta inkomstkÀlla.I den hÀr kandidatuppsatsen intervjuades företagsrepresentanter angÄende hur företagen tÀnker kring implementationen av sÀkerhet vid utveckling av mobilapplikationer. Studien bygger pÄ en empirisk sÄvÀl som en teoretisk del.Det som framkommit under arbetet med uppsatsen Àr bland annat att företagen Àr vÀl medvetna om sÀkerhetsriskerna.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Medarbetarsamtal har sina rötter frÄn 1800-talet och anvÀnds idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels pÄverka bÄde medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstÄ mina intervjuade informanter och valde dÀrför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnÄ syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide anvÀnts.

SammanfattningGenom hela vÄr lÀrarutbildning har vi kÀnt att vi stÀndigt Äterkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lÀrare och elev, samtal som kan ligga till grund för bÄde ett fördjupat lÀrande och för att frÀmja det sociala samspelet. Samtalet kan sÄledes kopplas bÄde till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det Àr lÀraren som har makten att avgöra pÄ vilket sÀtt eleverna fÄr kÀnna delaktighet, eftersom det Àr lÀraren som bestÀmmer nÀr, var och hur eleverna slÀpps in i samtal. DÀrför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, dÄ det Àr eleverna som fÄr ta konsekvenserna av lÀrares förhÄllningssÀtt. VÄr utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÄ detta perspektiv fokuserar pÄ gruppens och sprÄkets betydelse i lÀrandet. För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever kÀnner att de har goda möjligheter till att mötas och fÄ samtala.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en sÀrskola anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att ÄskÄdliggöra lÀrande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser pÄ pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i lÀroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna pÄ begreppet lÀrande? Vad Àr dokumentationens primÀra syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat tvÄ verksamma specialpedagoger pÄ en sÀrskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.