Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön pÄ förskolor och vilka förutsÀttningar och hinder för barns utveckling och lÀrande som miljön kan innebÀra. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan Àr anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebÀra för barns utveckling och lÀrande. Studien genomfördes vid tvÄ förskolor och sju lÀrare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lÀrare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer anvÀndes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrÄn lÀrarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmÄgor lÀrarna ansÄg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick Àven att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att lÄta deras egen fantasi och lek fÄ vara utgÄngspunkten i deras aktiviteter.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Sandvik IT Services, en del av Sandvik AB, vill testa och undersöka möjligheten attfÄ fram ett alternativ till Microsoft Windows. Höga licenskostnader kombinerat medoflexibla avtal för operativsystem och applikationer gör att det finns goda skÀl attfinna alternativ. Allt fler företag anvÀnder Linux kostnadsfria program med öppenkÀllkod dÄ de idag blivit mer attraktivt med stabila, vÀlutvecklade ochanvÀndarvÀnliga distributioner och programvaror. I denna rapport undersöks, testasoch lÀggs en grund för fortsatt utveckling av ett kostnadsfritt alternativ, en prototypkallad Sandvik Desktop..

För att ta reda pÄ hur barn tÀnker om att vara ute pÄ förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i Älder 3-5 Är, pÄ tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön pÄ förskolorna Àr likartad, det som skiljer förskolorna Ät Àr den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda pÄ om det finns skillnader och likheter i barnens sÀtt att tÀnka. Hur de förstÄr ÄrstidsvÀxlingar och hur der ser pÄ sitt eget lÀrande. För mig som pedagog Àr det viktigt att utgÄ frÄn barnens perspektiv.

Vi har i det hÀr arbetet inriktat oss pÄ att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska Àmnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det Àr en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fÀltet. VÄr undersökning har grundat sig i följande frÄgestÀllningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa Àmnen? Kan dessa Àmnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i sÄ fall hur? Dessa frÄgestÀllningar har vi undersökt med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska Àmnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekrÀftar vi de praktisk-estetiska Àmnenas plats i grundskolan.

Under senare Är har ambulanssjukvÄrden i Sverige genomgÄtt stora förÀndringar. Kunskaps och kompetensnivÄn har ökat, framför allt efter 2005, dÄ alla akutambulanser skulle bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kunskapsnivÄ i samband med ett ökat tryck pÄ sjukhusens akutmottagningar skulle kunna ligga till grund för ett förÀndrat arbetssÀtt vad det gÀller bedömning och prioritering av patient. En möjlighet skulle vara att ambulanssjukvÄrdpersonal fÄr möjlighet att bedöma vÄrdnivÄ hos vissa patientgrupper redan pÄ plats. Syftet med studien var att belysa vad allmÀnheten har för uppfattning och förvÀntningar pÄ ambulanssjukvÄrd, samt att fÄ en uppfattning om deras tankar vid eventuell hÀnvisning till annan vÄrdnivÄ samt annat fÀrdsÀtt Àn ambulans.

Detta examensarbete handlar om hjÀrnans utveckling, inlÀrningen och vÄra inre inlÀrningsstilar. Det tar ocksÄ upp kort om hur man kan utnyttja inlÀrningsstilar i skolan. Syftet har varit att ta reda pÄ hur vi utvecklas och hur de utvecklingsstrukturer ser ut som vi föds med och utvecklar efterhand. De frÄgestÀllningar jag haft under skrivandets gÄng har varit: Vilka Àr "de sju olika intelligenserna"? Hur utvecklas hjÀrnan? Var och nÀr börjar vi lÀra, och vad Àr det som ligger till grund för vÄr inlÀrning? Hur kan man bearbeta olika inlÀrningsstilar i skolans högre stadier? Den metod jag anvÀnt Àr en litteraturstudie med litteratur som behandlar inlÀrningen, hjÀrnans utveckling, hur vi tÀnker och lÀr mm.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka förskolepedagogers tankar om och erfarenheter av barn som leker ensamma i barngruppen, vilka orsaker de anser ligga bakom barns ensamlek samt vilka metoder förskolepedagogerna beskriver att de anvÀnder för att fÄ in ensamlekande barn i det sociala samspelet i barngruppen. Studiens problemstÀllning innefattar hur man som förskolepedagog kan tÀnka nÀr det kommer till barn som leker ensamma dÄ samspelets betydelse för barns sociala utveckling ofta ses som mycket viktigt. Teoretisk utgÄngspunkt Àr den sociokulturella teorin som belyser bÄde samspelets och ensamtidens betydelse för social utveckling och lÀrande. I studien har Ätta förskolepedagoger intervjuats och studiens resultat visar att förskolepedagogerna resonerar pÄ ett liknande sÀtt kring barns ensamlek, varför barn leker ensamma samt vilka metoder de anvÀnder för att stödja ensamlekande barn. En viktig slutsats Àr att förskolepedagogerna menar att ensamleken inte bör pÄgÄ under en lÀngre tid eftersom de anser att detta inte Àr bra för barns sociala utveckling och lÀrande.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som fÀrdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra fÀrdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra fÀrdmedel ska kunna konkurrera med bilen krÀvs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenÀt som kan göra att fÀrdmedlet anses mer vÀlfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Denna uppsats undersöker huruvida förtÀtning av stÀder kan leda, eller bidra, till, en hÄllbar utveckling. Syftet Àr att försöka fÄ en bÀttre inblick i vad begreppet förtÀtning egentligen innebÀr samt hur Malmö stad anvÀnder sig av förtÀtning i olika dokument och pÄ sÄ sÀtt hitta en koppling till hÄllbar utveckling. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en dokumentstudie med efterföljande diskussion och reflektion. Litteraturstudien bygger pÄ kopplingen mellan de olika begreppen kring förtÀtning; hÄllbar utveckling, blandad stad och den gröna staden. HÄllbar utveckling efterstrÀvas i vÀrlden idag, inte minst i Sverige. Sveriges tÀtorter har fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla mÄl för att vÀxa hÄllbart.

BakgrundMöten har funnits i alla tider och Àr inget nytt fenomen. Dock har det skett en utveckling för mötesindustrin och innebörden av ett möte kan sÀgas ha förÀndrats. Mötesindustrin fann vi intressant att studera dÄ möten förekommer inom alla typer av branscher och pÄ olika nivÄer.Syfte och forskningsfrÄgaUppsatsen syftar till att klaragöra marknadsutvecklingen för mötesindustrin samt att belysa hur aktörerna förhÄller sig till denna utveckling samt behandlar Àven en kommande utveckling. Den forskningsfrÄga som ligger till grund för uppsatsen Àr:-          PÄ vilka sÀtt influerar marknadsutvecklingen aktörerna inom mötesindustrin? MetodEn kvalitativ forskningsansats har anvÀnts dÄ vi Àmnar analysera och tolka respondenternas svar.

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förvÀntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap Àr otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten bestÄr av just ledarskap. En av Ätskilliga kurser som anvÀnds i detta Àmne Àr utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehÄll kan lÀtt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnÄ.