Ett mönster Àr uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsÀtta i all oÀndlighet. HÄllbar antyder lÄngsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap Àr oÀndlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att frÀmja hÄllbar utveckling? Det hÀr kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hÄllbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hÄllbar utveckling.

Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i mÄnga fall bli komplext och innefatta vÀldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och anvÀndningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som anvÀndning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebÀr en mer traditionell syn pÄ utvecklingen dÀr krav formuleras i fritext och sedan lÀmnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjÀlp av intervjuer som frÀmsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de bÄda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmÄga att hantera en hög komplexitet, dÀremot Àr metoden mer beroende av verktyg och kompetens jÀmfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktÀriseras av att vara en enkel metod utan nÄgot specifikt verktygsberoende, dÀremot har metoden visat sig vara olÀmplig för komplexa och stora projekt dÀr spÄrbarhet i kraven Àr kritisk..

Kulturens roll i samhÀllsutvecklingen Àr nÄgot som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens dÀr man anvÀnder kultur som verktyg för att uppnÄ utveckling urskiljas i kulturpolitiken bÄde i Sverige och utomlands.Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus pÄ att urskilja hur man anvÀnder kultur som verktyg för att uppnÄ regional utveckling. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien utgörs av tvÄ kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste Ären, samt pÄ vilket sÀtt kulturen integreras i andra samhÀllssektorer.Materialet i uppsatsen har inhÀmtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundÀra kÀllor legat till grund för uppsatsens empiriska del.Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats Àr att det rÄder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen Àr pÄ god vÀg att bli en fullstÀndigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika omrÄden.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sÀtt att tala om och förstÄ, miljöproblematik som finns i lÀroböcker i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka detta och sÀtta det i relation till lÀroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som lÀromedlen skapar, vilket Àr summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i lÀroböckerna. De lÀroböcker som undersökts Àr Zigma ABC, Reflex ABC, SamhÀlle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad pÄ Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S.

Syftet Àr att utveckla och dokumentera en metod för anvÀndarnÀra utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrÄn denna metod utvecklas ett siktfÀltsanalystillÀgg med brett anvÀndningsomrÄde. SiktfÀltsanalystillÀgget skall förenkla arbetet med siktfÀltsanalyser och skall kunna anvÀndas i Norra MilitÀromrÄdesstabens nÀtverk. En metod för utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden anvÀndes sedan för att utveckla ett siktfÀltsanalystillÀgg till ArcView.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att förskolans lÀroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekrÀftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lÀrande. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra förskolor med fem informanter. Av resultatet framgÄr det att förskollÀrarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lÀrande och utveckling. PÄ olika sÀtt framkom det att samtliga förskollÀrare anser att reflektion Àr av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. .

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter pÄ Uppsala universitet som i och med detta arbete vill fÄ en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut pÄ en svensk gymnasieskolai Idrott och hÀlsa.Vi vill fÄ detta beskrivet för oss av bÄde lÀrareoch elever för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt. Vi har valt att anvÀnda oss att en kvalitativ metod dÄ vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. LÀrarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. VÄra frÄgestÀllningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielÀrarna att styrdokumenten pÄverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lÀrarna sitt innehÄll i kostundervisningen??Hur beskriver lÀrarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lÀrares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?NÀr vi har bearbetat vÄr empiri har vi haft en teoretisk utgÄngspunkt för att analysera detta.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teckensprÄkiga elever fostras till samhÀllsmedborgare genom gymnasielÀrares talhandlingar och sprÄkbruk. Undersökningen fokuserar sÄledes pÄ demokrati samt medborgarskap och i förhÄllande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgÀnglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrÄn en diskursanalytisk teori- och metodlÀra. Diskursanalys innebÀr att forskaren analyserar hur sprÄket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lÀrarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhÀllsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjÀlp av citat frÄn det empiriska materialet och visar hur eleverna förvÀntas agera pÄ det ena eller andra sÀttet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

In 2022 Sweden held a national election where the results forced a coalitionconsisting of four parties to be created. The parties included were reachingfrom center-liberal to the party furthest to the right in the parliament. Withpolitical differences in between each other the parties made an agreementcalled ?Tid?avtalet? to create a collective policy platform that should be livedup to in the following election term. The purpose of this paper is to observe,analyze and discover if any ideological changes occurred with theimplementation of the coalition.

Ledare pÄverkar mÄnga mÀnniskor och om ledare Àr medvetna om sitt eget lÀrande kan det finnas större chans att de Àven Àr medvetna och öppna för andras lÀrande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbÀttringar i förutsÀttningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare. Resultatet pekar pÄ att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lÀrande med vissa drag Ät det utvecklingsinriktade hÄllet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme Àn vad som Àr önskvÀrt för ledarnas lÀrande och utveckling mÀrks. I slutet av uppsatsen diskuteras förbÀttringar och förutsÀttningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lÀrande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det fÄ mer utvÀxling av lÀrprocessen. .

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolÄr fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, vÀlmÄende och hur den frÀmjar inlÀrning och koncentration. Genom litteraturen belyses Àven hur viktig skolans instÀllning Àr, och vilka faktorer i skolan som pÄverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkÀtundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolÄr fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas instÀllning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansÄg att det var roligt att röra pÄ sig och insÄg att rörelse bidrar till att de mÄr bÀttre..

Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare intervjuats.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmÄgor. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr vilka insikter, vilket syfte och pÄ vilka sÀtt förskollÀrare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod dÀr sex verksamma förskollÀrare med varierad Älder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmÄgor. Trots denna insikt visar resultatet pÄ att barnlitteratur med fokus pÄ socioemotionell utveckling inte Àr prioriterad utan anvÀnds i samband med hÀndelser som uppstÄr i barngruppen.