Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste Ärtiondena ger skÀl att pÄ nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lÀmplighet som mÄtt pÄ teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar pÄ omrÄdet anvÀnds för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tÀnkas pÄverka arbetslöshet pÄ kort och lÄng sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundlÀggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste Ärtiondena, frÀmst mellan Ären 1994 och 2007.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hĂ€mtat frĂ„n Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Uppsatsen undersöker byggnationen av SÄgenomrÄdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrÄn ett demokrati- och maktperspektiv. UtifrÄn intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hÄllbar utveckling som prÀglat planeringen samt i vilken utstrÀckning planeringen har pÄverkats av neoliberalism. Neoliberalism anvÀnds som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hÄllbar utveckling som föresprÄkas av kommunen prÀglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utstrÀckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrÄn neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stÀngda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hÄllbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Bakgrund: I takt med att vÄra gamla blir allt Àldre finns det mÄnga personer som lider av demenssjukdom och som krÀver en speciell form av bemötande och omsorg. MÄnga personer med demenssjukdom vÄrdas i hemmen av sina anhöriga och hemvÄrden. Ett komplement till hemvÄrden Àr dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till sÀrskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom Àr ett komplext och krÀvande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stÀrks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet Àr att belysa hur personalen pÄ dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krÀvs av dem kunskaps- och kompetensmÀssigt relaterat till de allmÀnmÀnskliga kompetensdomÀnerna.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i antagandet att det svenska luftvÀrnet under 2000- talet har haft en begrÀnsad utveckling och att truppslaget inte har följt den internationella trenden med mer högpresterande system. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förklara vad som har drivit det svenska luftvÀrnets utveckling och vilka faktorer som lett till att luftvÀrnet idag ser ut som det gör.Graham Allison klassiska verk Essence of Decision har utgjort den teoretiska referensramen som legat till grund för undersökningen. LuftvÀrnets utveckling har studerats utifrÄn perspektiven om Rationellt beslutsfattande och Maktutövat beslutsfattande.Resultatet av undersökningen visar att Allisons teorier Àr gynnsamma för att studera drivkrafter och förklara luftvÀrnets utveckling. Det maktutövade beslutsfattandet kan till stor del klargöra utvecklingen men har visat sig sakna fullstÀndig förklaringskraft. Perspektivet kan dÀrför med fördel nyttjas för att ge en alternativ bild av utvecklingen men inte ensamt förklara drivkrafterna bakom.

NÀr man planerar för nya omrÄden idag Àr ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmÀssigt. Att med funktionsblandning, tÀt bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö Àr det som efterstrÀvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt rÄder det en stor skillnad i hur man anvÀnder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmÀssighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat pÄ BrunnshögomrÄdet i Lund? Vad innebÀr begreppet stadsmÀssighet i Brunnshög/Lund NeŽs planeringsunderlag i jÀmförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmÀssiga innehÄllet i begreppet stadsmÀssighet samt tillÀmpningen i fallet Brunnshög/Lund NE. Till grund för arbetet ligger en kunskaps och forskningsöversikt dÀr vetenskapliga teorier och definitioner som rör stadsmÀssighet utreds.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

FrĂ„gan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemĂ€ssigt Ă€r av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. HuvudfrĂ„gorna vid den skattemĂ€ssiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster Ă€r de om omfĂ„ng och periodisering. Även klassificeringen av en utgift Ă€r mĂ„nga gĂ„nger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU Ă€r ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan mĂ„nga avgrĂ€nsningsfrĂ„gor tĂ€nkas uppkomma.Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemĂ€ssigt. Som en del av periodiseringsfrĂ„gan mĂ„ste Ă€ven klassificeringar av utgifter göras.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och mÄlrelaterat bedömningssystem i skolan dÀr eleverna blir bedömda och betygsatta utifrÄn Àmnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehÄllet i dessa styrdokument. Studiens syfte Àr att belysa hur engelsklÀrare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssÀttning i förhÄllande till Àmnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lÀrarnas bedömningsarbete i jÀmförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola dÀr kvalitativa intervjuer har hÄllits med fem engelsklÀrare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lÀrarna, men att de har olika sÀtt att bedöma, dokumentera och anvÀnda sig av bedömning i lÀrandet.

Inom en stor del av all systemutveckling sker testerna av systemet som sista punkt innan systemet sjösĂ€tts. Testdriven utveckling Ă€r en systemutvecklingsmetod dĂ€r testerna istĂ€llet skrivs först och ocksĂ„ Ă€r det som driver utvecklingen framĂ„t.Metoden höjs till skyarna av vissa och avfĂ€rdas omedelbart som onödigt omstĂ€ndig av andra. Vi vill med denna uppsats undersöka hur det ser ut i verkligheten och vilka faktorer som pĂ„verkar anvĂ€ndandet, inlĂ€rningen och instĂ€llningen till testdriven utveckling.Vi genomförde intervjuer pĂ„ tre stycken Örebrobaserade organisationer och tittade utifrĂ„n ramverket method-in-action pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkade anvĂ€ndningen och varför.Vi fann att utvecklarna nĂ€rmade sig testdriven utveckling pĂ„ vĂ€ldigt olika sĂ€tt och grundade sin instĂ€llning mycket beroende pĂ„ tidigare erfarenhet och inlĂ€rning ? oavsett hur lĂ„ng eller kort den varit. Utvecklarna förvĂ€ntas ofta bedriva sjĂ€lvstudier utanför arbetstid ? nĂ„got som inte alltid funkar som kunskaputvecklingsform dĂ„ tiden utanför jobbet ser olika ut beroende pĂ„ var i livet man Ă€r.