Detta examensarbete Àr en diskursanalys av lÀroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hÄllbar utveckling i lÀroplanen, samt att undersöka hur detta har förÀndrats efter att begreppet hÄllbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hÄllbar utveckling, och ger perspektiv pÄ hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar Àven miljödidaktiska perspektiv pÄ hÄllbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras Àven internationella influenser av begreppens innebörd och mening.

Den hÀr studien Àr en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter pÄ sin roll och relation till politiker. Syftet med studien Àr att identifiera hur stadsplanerare ser pÄ sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman Àr fokus för studien: Stadsplanerarens syn pÄ sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn pÄ politikernas roll och Kommunikation.Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrÄn ett kunskaps-, kommunikations- och sjÀlvbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker Àr till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men pÄverkas ocksÄ av externa aktörer och intressenter. BÄde stadsplanerare och politiker strÀvar efter en friktionsfri planprocess, dock Àr det svÄrt att Ästadkomma de har olika kunskapsnivÄer, förvÀntningar och motiv.TvÄ stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn pÄ rollen som planerare och relation till politiker.

Syftet med denna studie Àr att redogöra för graffitins grafiska utveckling och hur den nÄtt erkÀnnande inom konstvÀrlden. Med graffiti menar jag frÀmst de mÄlningar som frÄn början gjordes illegalt ute pÄ gatorna, men Àven den grafik och formgivning som Àr ett resultat av utvecklingen inom denna subkultur, sÄ som teckningar, mÄlningar och grafisk design. Jag utgick frÄn att graffiti Àr en konstform och har under studiens gÄng försökt att verifiera detta. Jag har i denna undersökning anvÀnt mig av en kvalitativ studie dÀr jag först och frÀmst gjort en litteraturstudie som redogör för graffitins historia och utveckling. För att sedan följa upp och komplettera denna har jag genomfört analyser av graffitimÄlningar för att koppla dessa till historien och dra slutsatser om den grafiska utveckling som genomgÄtts.

Denna studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlar synen pÄ utvecklingsmöjligheter i arbetet. Syftet var att undersöka hur en grupp yngre medarbetare, som har arbetat en lÀngre tid hos sin nuvarande arbetsgivare, ser pÄ sina utvecklingsmöjligheter i relation till anstÀllningstiden.Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av tre delar, dagens rörliga arbetsliv, utveckling i arbetet samt arbetsmotivation. Enligt flertalet forskare har dagens arbetsliv blivit mer individualistiskt, ett snabbare tempo och hÄrdare klimat gör att individer mÄste ta ett allt större ansvar över sin anstÀllningsbarhet och karriÀr. Arbetsgivaren bör i sin tur erbjuda yngre medarbetare exempelvis intressanta arbetsuppgifter, omvÀxling och personlig utveckling för att de ska upprÀtthÄlla en hög arbetsmotivation.Som metod för studien valdes en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex anstÀllda pÄ Trafikverket i Äldrarna 34-39 Är.

Norden Ă€r i dagslĂ€get en framstĂ„ende del av vĂ€rlden nĂ€r det kommer till hĂ„llbar utveckling och hĂ„llbar turism. MĂ„nga satsningar görs för att förbĂ€ttra de tre dimensionerna, ekonomiskt, socialt och ekologiskt som ingĂ„r i begreppet hĂ„llbarhet. Uppsatsen har syftet att undersöka hĂ„llbar turism och utveckling ur ett nordiskt, svenskt och regionalt perspektiv dĂ€r Sigtuna kommun stĂ„r i fokus pĂ„ det regionala planet. I denna kvalitativa undersökning visas exempel pĂ„ bra och mindre bra satsningar som görs pĂ„ nĂ€mnda nivĂ„er. Även hur hĂ„llbar turismutveckling kan tillĂ€mpas ur ett nĂ€tverksperspektiv Ă€r ett huvuddel.

MÄlet med denna uppsats har varit att klarlÀgga orsakerna till spelföretags anvÀndande av komponentbaserad spelutveckling. Vi har Àven försökt ge en allmÀngiltig bild av spelindustrins instÀllning till denna utvecklingsmetodologi. Intervjuer har gjorts med projektledare, programmerare och designers i spelföretag av olika storlek. Dessutom har den globala industrin tÀckts in genom en webbaserad enkÀt för att bekrÀfta att intervjuerna inte visat pÄ en regional instÀllning. Undersökningen visar att komponentbaserad utveckling anvÀnds i spelindustrin, men att det ofta handlar mer om objektorienterad utveckling.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhÄllningssÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. För att möjliggöra en sÄdan undersökning har vi definierat begreppet hÄllbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn pÄ ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhÄller sig till hÄllbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hÄllbar utveckling och kommit fram till att det Àr möjligt att skapa enhÄllbar utveckling frÀmst inom ramen för den ekologistiska ideologin. HÄllbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsÀttning mellan synen pÄ tillvÀxt och ekologisk hÀnsyn.

AnvÀndning av forskningsresultat Àr betydelsefullt för utveckling av omvÄrdnaden och för en evidensbaserad vÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsÀtta forskning i vÄrdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist pÄ tid för att ta del av forskning, brist pÄ tid och resurser för implementera forskningsrön och brist pÄ inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvÀndning. För att underlÀtta sjuksköterskors forskningsanvÀndning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang frÄn chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade Àmnen, samt utveckling och utvÀrdering av modeller för att stödja tillÀmpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vÄrd..

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Miljöproblem Àr idag inget som kan förbises och det Àr en realitet att nÄgot mÄste göras Ät till exempel den förhöjda vÀxthuseffekten och samhÀllet mÄste skapa en mer  hÄllbar utveckling. Politiska mÄl, överenskommelser och styrdokument talar tydligt om för utbildningssystemet att detta ska behandlas i skolan. Dessa presenteras i uppsatsen och hur skolorna sedan förmedlar dessa undersöks. I denna uppsats undersöks hur miljöundervisningen ser ut i SO-undervisningen pÄ tre grundskolor.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Introduction: More and more companies have realized that keeping and using the knowledge in their companies is getting more important to get or keep a competitive advantage. The companies? organizational culture and knowledge management are essential to create knowledge transfer. Also that the employees and the leaders of the company knows how knowledge- and information transfer arknkoe done best for them. That is why we chose our purpose to be:The aim is to understand the differences between managers and employees perception about knowledge- and information transfer in a manufacturing company.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. DÀrigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser pÄverkar elevers tillgÀngliggörande av hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll och dÀrmed sÀga nÄgot om huruvida implementering av utbildning för hÄllbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av Ätta elever frÄn tvÄ olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrÄn Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser pÄ hÄllbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lÀgre social klass som studerar pÄ yrkesförberedande program frÄn att lÀra sig om och bli engagerade i frÄgor om hÄllbar utveckling. Men studien visar ocksÄ att skolan har stora möjligheter att pÄverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bÀttre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framtrÀder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Detta examensarbete innehÄller en litteraturgenomgÄng av hur forskare och ledande pedagoger ser pÄ temaarbete och Àmnesintegrering jÀmfört med traditionell lÀrarledd undervisning. Arbetet har ocksÄ omfattat en enkÀt- och intervjuundersökning av hur elever i de senare Ären pÄ en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna har baserats pÄ lÀroplanens kunskapsmÄl. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av hur synen pÄ kunskap och lÀrande i skolan ser ut frÄn forskarhÄll. Dessutom granskades lÀro- och kursplanerna med avseende pÄ eventuellt stöd för anvÀndandet av dessa ovannÀmnda undervisningsmetoder.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.