Precis som samhÀllets funktioner och enheter kan hÀnga ihop och samverka pÄ olika sÀtt, kan de olika Àmnena i skolan ocksÄ göra det. I praktiken innebÀr det att fler Àn ett Àmne kan studeras pÄ samma gÄng, och ett begrepp som anvÀnds för att benÀmna denna arbetsform Àr Àmnesintegrering. Det hÀr examensarbetet behandlar Àmnesintegrerad undervisning pÄ högstadiet. Syftet Àr att skapa förstÄelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det hÀr sÀttet att undervisa pÄ högstadienivÄ. Uppsatsens studier utgörs av tvÄ kvalitativa intervjuer med högstadielÀrare, och en kvantitativ enkÀtundersökning med högstadieelever. I detta examensarbete har högstadielÀrares och högstadieelevers erfarenhet och instÀllning till Àmnesintegrerad undervisning studerats.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lÀrares undervisning i klassrummet. En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskilds elevs förutsÀttningar. Det kan sÀgas att framtidens samhÀlle har nya krav pÄ elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmÀnbildning och sjÀlva kunna söka och vÀrdera information.Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra ÀmneslÀrare och en speciallÀrare, verksamma i grundskolan de senare Ären. Resultatet visar att lÀrare har mest katederundervisning, och nÀr det gÀller den individuella planeringen sÄ var den svÄr att genomföra pÄ grund av olika faktorer, men de försökte göra det bÀsta de kan för att barnen ska fÄ en bra och lÀrorik skolgÄng.

Syftet med följande arbete Àr att förstÄ en grupp lÀrares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lÀrande i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av sÄvÀl elever som lÀrare ville jag förstÄ deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken Àr det som anvÀnds i samhÀllet idag, och Àven förÀndrar vÄrt sÀtt att lÀra och att tolka vÀrlden. Den digitala tekniken bör dÀrför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter pÄ kreativiteten samt elevernas engagemang.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiÀmnet och övriga Àmnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lÀrarens teoretiska definition av och undervisning i geografiÀmnet har betydelse för i vilken utstrÀckning detta Àmne integreras med övriga skolÀmnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervÀgande majoritet av lÀrarna kan hÀnföras till en Àmnesbunden undervisning, vilken utgÄr frÄn en traditionsstyrd och begrÀnsad del av geografiÀmnet, nÀmligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen Àr att undervisningen i geografi inte svara mot skolans frÀmsta uppgift, att skapa förutsÀttningar sÄ att eleverna utvecklar kunskaper och fÀrdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvÀrld..

Syftet med mitt arbete var att öka min förstÄelse för hur barn tÀnker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.Jag lÀste litteratur i Àmnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser pÄ kunskap och inlÀrning. Martons m.fl. "InlÀrning och omvÀrldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlÀrning" har varit till stor hjÀlp. En viktig del i arbetet har Àven Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat Ätta barn i en Ärskurs fyra om vad de uppfattat att de lÀrt sig generellt och specifikt pÄ lÄgstadiet och jag har via enkÀt bett fyra lÄgstadielÀrare svara pÄ frÄgor om vad de tar upp inom Àmnena historia och religion samt vilka mÄl de har med sin undervisning dÀri.Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundlÀggande fÀrdigheter inom matematik och svenska.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.

Detta arbete behandlar frÄgestÀllningen hur man utifrÄn konstnÀrligt arbete kan synliggöra kunskap och lÀrande i den kreativa processen. Syftet med undersökningen Àr att ge ett bidrag till att tydliggöra förutsÀttningar för handledningsuppgiften i undervisning och fÄ den kreativa processen tillgÀnglig för kunskap och lÀrande. Genom att fÄ tillgÄng till denna typ av kunskap och lÀrande kan vi bÀttre synliggöra vad det Àr vi lÀr oss, hur vi vÀrderar och vilken nytta vi kan ha av denna kunskap. Ur didaktisk synvinkel handlar syftet om hur jag som handledare kan medverka till att eleverna upplever och fÄr insikt i vÀrdet av kreativitet och konstnÀrligt arbete.Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningen utifrÄn tre undersöknings omrÄden; litteraturstudier, egna reflektioner och ett gestaltande arbete. Litteraturstudierna utgör en grundlÀggande plattform för bÄde uppsats och gestaltning.

LÀrare i skolan har stora kunskaper inom de Àmnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlÀrning utan Àven genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ?tysta? kunskaper som lÀrare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevÀrld. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de tÀnkta mÄlen och strategierna som en bildlÀrare har i un-dervisningen som en tankekarta, hÀr kallad strateginÀt.Undersökningen Àr en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att fÄ en sÄ djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjÀlp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mÄl lÀraren har med sin undervisning.

Detta utvecklingsarbete har utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lÀrare skulle föra metoddiskussioner och Àmnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten pÄ undervisningen. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhÀllskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, SamhÀllsprogrammet, samhÀllsvetenskaplig gren, Äk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frÄgeformulÀr i helklass.

Innan barn börjar skolan bÀr de med sig olika mycket kunskap och förestÀllningar. Med hjÀlp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvÀrld de lever i. Som lÀrare fyller man en viktig roll att hjÀlpa barnen att fÄ kunskap om den vÀrld de lever i och anpassa undervisningen sÄ att den Àr uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad 6-Äringar har för förestÀllningar om jorden, solen, mÄnen och stjÀrnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett Àmne Àr desto mer kunskap och förestÀllningar har eleverna.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vem som hr rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk. Vi ville fÄ kunskap om hr rektorerna pÄ grundskolor i Uddevalla och VÀnersborgs kommun tillÀmpar och tolkar skollagen. Dessutom ville vi ta reda pÄ om elever med utlÀndsk bakgrund fÄr den undervisning som de har rÀtt till i svenska som andrasprÄk. Vi undersökte hr rektorerna fick kontinuitet och ekonomi i verksamheten och om det finns extra ekonomiska medel för svenska som andrasprÄksundervisningen. De metoder vi anvÀnt för att fÄ material till undersökningen Àr bÄde av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr.

Denna studie grundar sig i hur synen pÄ förutsÀttningarna för miljöarbete pÄ skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna pÄverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete Àr mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem nÀr man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svÄrigheter att bibehÄlla det holistiska och tvÀrvetenskapliga perspektivet.

Den hÀr uppsatsen berör folkbildningsideal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet pÄ skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsideal som format tvÄ av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och Àven hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsideal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia BÄÄth-Holmberg, representerar tvÄ av de tre bildningsideal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.