Denna studie behandlar hur lÀraren vÀgleder elever i skolans samhÀllsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur tvÄ lÀrare arbetar med Àmnesspecifika ord och begrepp i historieÀmnet. TvÄ lÀrare och klasser i Ärskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lÀrarnas vÀgledning har gjorts i jÀmförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekrÀftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lÀrarnas arbete med Àmnesspecifika ord och begrepp har utgÄtt frÄn en praktisk epistemologisk analys vilket innebÀr att vi analyserat meningsskapande med hjÀlp av begreppen stÄ fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lÀrarens vÀgledning av eleverna med hjÀlp av begreppen privilegiering och stöttning.       Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen ocksÄ kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lÀrarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare ocksÄ gör dennes privilegiering synlig.

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjÀlp av litteratur i Àmnet Äldersintegrerad undervisning fÄ inblick i vad denna organisationsform kan innebÀra.I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av Äldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara bÄde pedagogiska och resursmÀssiga. Jag försöker ocksÄ ge en bild av hur spridd den Äldersintegrerade undervisningen Àr idag i Sverige. ArbetssÀttet i Äldersintegrerade klasser Àr ofta individualiserat och eleverna planerar sjÀlva en del av arbetet, annat bearbetas Äldersblandat och dÄ ofta i form av temaomrÄden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om Äldersintegreringens för- och nackdelar.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ undervisning om kost i relation till hÀlsa. Följande frÄgestÀllningar formulerades:Hur uppfattar lÀrare elevernas kunskap om och relation till mat?PÄ vilket sÀtt appliceras kost i undervisningen?Vad vill lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa uppnÄ med kostundervisningen?Metod: Studien har följt en kvalitativ karaktÀr med intervju som metod. Fyra lÀrare som Àr verksamma pÄ olika högstadier och gymnasier i Stockholms lÀn har muntligt svarat pÄ ett i förvÀg bestÀmt frÄgeformulÀr dÀr de getts möjlighet att individuellt uttrycka huruvida de stÀller sig i frÄgan hur kostaspekten kommer till uttryck i deras undervisning. Som teoretisk utgÄngspunkt har studien utgÄtt ifrÄn ett lÀroplan- och ramfaktorteoretiskt mönster.Resultat: Det framkommer ett splittrat synsÀtt pÄ elevers kunskapsnivÄ till mat.

Forskning visar mestadels negativa upplevelser hos sjuksköterskor i vÄrdandet av psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden. Upplevelsen av otillrÀcklig kunskap ligger till grund för det obehag och den rÀdsla som sjuksköterskor har. Det framkommer att sjuksköterskor vill ha en ökad kunskap men att stödet för att införskaffa denna kunskap frÄn sjukhusledningen Àr bristfÀllig. Undervisning om psykisk ohÀlsa erbjuds inte pÄ mÄnga kliniker. Samarbete mellan somatiska sjuksköterskor och specialistpsykiatrin har upplevts positivt, sjuksköterskorna upplever en större kontroll och vÄgar att ta itu med situationer nÀr de Àr medvetna om att specialistpsykiatrin finns att fÄ hjÀlp ifrÄn.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad tvÄ klasser som lÀser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssÀttet kan vara en tillgÄng i den svenska gymnasieskolan. TvÄ uppgifter med lÀrarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkÀt som behandlar attitydfrÄgor samt hur deras motivation i matematik Àr.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville Àven undersöka vilka olika arbetssÀtt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har Àven berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten nÀr det gÀller miljö. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod, dÀr observation, intervju och dokumentanalys anvÀndes som teknik.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka undervisning och lÀrande under en matematiklektion som prÀglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i Äk 3 pÄ gymnasiet. Med hjÀlp av begreppen matematikens lÀrandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lÀrande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats frÄn observationen. TvÄ slutsatser som kan dras av undersökningen Àr att eleverna stimuleras till att bli oberoende lÀrande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand Àr lÀraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas anvÀndande av matematiska resurser skulle kunna pÄverka elevernas lÀrande genom att lÀraren synliggör matematiska resurser pÄ ett mer medvetet sÀtt..

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..

I denna studie intervjuas mÀnniskor som Àr verksamma inom undervisning om hÄllbar utveckling i Malmö. VÄrt syfte med undersökningen Àr att studera LÀrande för hÄllbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan Àr ett medel för hur hÄllbar utveckling skall efterstrÀvas inom bÄde det formella men Àven informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 Àr att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet Àr att öka elevers kunskap om hÄllbar utveckling samt förbÀttra undervisningen av den i skolan.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Syftet med studien var att visa pÄ de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare Är bedrivs Àmnesövergripande eller inte. Syftet var Àven att undersöka hur elever uppfattar att arbeta Àmnesövergripande. Detta för att ge studien tvÄ perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lÀrarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar pÄ mÄnga avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan Àven lÀraren sjÀlv.