I dagens samhÀlle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara pÄ medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lÀrande och företagets utveckling. Knowledge management Àr ett verktyg som underlÀttar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till kunskapsspridning och lÀrande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar de anstÀlldas kunskap kompetens och lÀrande. Vidare vill vi Àven se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag.Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla Àr involverade i arbetet med knowledge management pÄ Företaget.

Den tysta kunskapen karaktÀriseras ofta av att det Àr abstrakt och svÄrt att definiera vilket har gjort att detta benÀmns som ?tyst?. Denna studie har som syfte att undersöka medarbetares uppfattning om hur dem upplever att kunskapsöverföring sker och om medarbetarna reflekterar sjÀlva över tyst kunskap. Vidare Àr syftet att undersöka hur den tysta kunskapen kan synliggöras och tillvaratas inom deras arbetsplats. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter.

Malnutrition Àr ett vÀlkÀnt problem inom akutsjukvÄrden. Det finns flera orsaker till malnutrition, bland annat olika sjukdomstillstÄnd som ger nedsatt aptit. Syftet var att undersöka om sjuksköterskor har tillrÀcklig kunskap om malnutrition och hur sjuksköterskan identifierar patienter med risk för malnutrition i akutsjukvÄrden. Tio vetenskapliga artiklar anvÀndes som grund till studien. Resultatet presenteras i tre rubriker, malnutrition pÄ sjukhus, nutritionsscreening samt brist pÄ kunskap.

Parodontit Àr en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fÀster pÄ tÀndernas ytor, dÀr de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jÀmföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-Är efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist samt jÀmföra om det föreligger nÄgon skillnad i kunskap efter behandling mellan tvÄ olika munhÀlsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger nÄgon skillnad i kunskap om parodontit med avseende pÄ Älder, kön och utbildningsnivÄ. Studien var en beskrivande, jÀmförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvÄgruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 mÀn, i Äldern 20-65 Är som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi.

Vi har genomfört en kvalitativ studie i Àmnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjÀlp av fem lÀrare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och dÀr Àr det lÀrarens uppgift att hantera dem. DÀrför tycker vi att det Àr viktigt att belysa och förstÄ kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och brÄk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillÄtet att bestraffa elever med aga.

Syftet med denna examensuppsats var att mÀta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat Ängestsyndrom fÄtt av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett Är efter avslutad behandling kom ihÄg det som lÀrdes ut i behandlingen. Det undersöktes Àven om det fanns nÄgot samband mellan kunskap och grad av oro. För att mÀta kunskap framstÀlldes ett flervalstest som baserades pÄ modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger pÄ fyra managementkonsultföretag varav tvÄ tillÀmpar en codification strategi och de andra tvÄ tillÀmpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av bÄda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgÄr att kunskapssystem och strategier hÀnger tÀtt ihop, och Àr beroende av vilken vikt företaget lÀgger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillÀmpade stÀlldes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, anvÀndarvÀnlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. TillÀmpade företagen en personalization strategi stÀlldes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammantrÀden, telefonsamtal och e-post..

För en god uppvÀxt Àr barnets hÀlsa av stor betydelse och den orala hÀlsan Àr en del av den allmÀnna hÀlsan. Syftet med studien var att undersöka gravida kvinnors kunskap om kostvanor, munvÄrd och karies hos barn under tre Är. Metoden var kvantitativ och har genomförts med en enkÀt. Undersökningsgruppen var gravida kvinnor och enkÀten har distribuerats till dessa via barnmorskor. Resultatet har analyserats deskriptivt och baseras pÄ 243 besvarade enkÀter.

Syftet med undersökning har varit att ta reda pÄ idrottslÀrarens kunskap om och förhÄllningssÀtt till Àtstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslÀrare sig ha om Àtstörningar?Har skolan nÄgon handlingsplan för elever med Àtstörningar?Hur agerar idrottslÀrare mot elever som visar tecken pÄ Àtstörningar?Finns det nÄgon skillnad pÄ hur lÀrarna uppfattar sin kunskap och med antalet Är de har jobbat? MetodJag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkÀter med bÄde öppna och slutna svarsalternativ. EnkÀterna besvarades av 72 lÀrare frÄn hela landet. Urvalet av lÀrarna skedde genom ett bekvÀmlighetsurval, dÀr datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och HÀlsokonventet pÄ GIH i Stockholm och till idrottslÀrare som arbetade i StockholmsomrÄdet. SammanstÀllningen av enkÀterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lÀrarna instÀmmer i de delvis har bra kunskaper kring Àtstörningar.

Kunskap om psykologi Àr högst relevant i polisyrket dÄ yrket till stordel bestÄr av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkÀter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jÀmfört med mÀn, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskans tillÀmpning av evidensbaserad kunskap om trycksÄr i omvÄrdnaden.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrÄn tvÄ kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl.Resultat: Sjuksköterskans tillÀmpning av evidensbaserad kunskap i omvÄrdanden av trycksÄr, pÄverkades av attityder, kunskapsnivÄ samt den organisatoriska struktur som rÄder pÄ arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbÀttringsarbete har uppvisat en förbÀttrad kunskapsnivÄ. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsÀttning till en förbÀttrad följsamhet, gÀllande tillÀmpning av evidensbaserad kunskap i omvÄrdnaden av trycksÄr. Dock förekommer bristfÀllig, inadekvat sÄvÀl som förÄldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor.

Livsmedelsverket Àr den myndighet som ansvarar för att sprida kunskap om goda matvanor i samhÀllet. För att vÀgleda befolkningen till att Àta hÀlsosamt utformades 2005 fem kostrÄd utifrÄn svenska nÀringsrekommendationer. NÄr kostrÄden fram? Àr en undersökning som ville ta reda pÄ om kostrÄden nÄtt fram till ungdomar. Undersökningen syftade till att kartlÀgga gymnasieelevers uppfattningar om hÀlsosam mat, deras kunskaper om Livsmedelsverkets fem kostrÄd samt om de efterlever kostrÄden.

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.

Den hÀr studien behandlar hur tvÄ stora företag ser pÄ kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjÀlp överföra miljökunskap frÄn en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks bÄde frÄn företagens synvinkel och frÄn utbildarhÄll. Undersökningen baseras dels pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ miljöansvariga som deltagit i en ettÄrig miljöutbildning pÄ konsultbasis, och dels pÄ enkÀter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förvÀntas ge den miljöansvarige nya synsÀtt som pÄ sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation anvÀnda ett sprÄk som förstÄs av de berörda. Miljöarbetet bör prÀglas av enkelhet, tydlighet och lÀttÄtkomlighet. BÄde företag och utbildare mÄste ta stÀllning till vilket mÄl respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna vÀlja vilken typ av kommunikation som ska anvÀndas.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur vuxna kvinnor och mÀn med hiv/aids uppger att de upplever sin livskvalitet. Metoden Àr en litteraturstudie, enligt Polit et al (2001) och baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fysiska faktorer var de som betonades mest men att det var de emotionella faktorerna som pÄverkade individen mest för upplevande av livskvalitet. Faktorer som Àktenskap, sjukdomsgrad, inkomst, arbete och Àven utbildning Àr andra faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos hiv/aidssjuka. MÄlet med litteraturstudien Àr att förmedla kunskap för att kunna medverka till en optimal vÄrd till personer med hiv/aids.