Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska användas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krävs att välgörenhetsorganisationerna lägger mer kapacitet på underhåll av relationer, långsiktigt fokus och tvåvägskommunikation. Vidare behövs även mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de väljer att vara mest aktiva på.

Dagens företag, vars utbud alltmer karaktäriseras av tjänster, måste lära sig att anpassa sig till denna nya kundorienterade värld. Idag har kunderna stort utbud av varor och tjänster vilket innebär att företagen måste anstränga sig extra hårt för att ha nöjda och lojala kunder. Att ha nöjda kunder innebär inte automatiskt att dessa kunder är lojala. Kundlojalitet är viktigt för att företaget ska fungera på lång sikt. Syftet med uppsatsen är att se vilka slutsatser som kan dras om kundlojaliteten hos Bergslagens Sparbanks privatkunder i relation till hur nöjda de är.

Fordonsbranschenpräglasidagavkraftigkonkurrensdärprodukternaalltmerefterliknarvarandra.Samtidigtharkundernasbeteendekraftigförändratsochsammasakereftersträvasinteavkundernasomförbaraettparårsedan.Förattskiljasigmotkonkurrenternaidaggällerdetattjobbamedmjukavärdensomtillexempelkundhantering.FörVolvoPersonvagnarSverigeABinnebärdettaettenormtarbetesomSverigesstörstabilmärkeattbehållasinnuvarandemarknadspositionochsamtidigtfinnaenvägattgåpådenrådandemarknaden.DettavillmannugöragenomattinföraettCRM-­?systemsomskahjälpaåterförsäljarnaattlättarehanterakundernaochskapavärdefördem.FörattbrytanerbegreppetCRMharvianväntossutavfyratemansomgenomsyrarhelastudienvilkaär,kundbeteende,kundlojalitet,kundvärdeochCRM.SyftetmedstudienvaratttaframenkommunikationsmodellsomhjälperföretaginombilbranschenförmedlautsinCRM-­?strategi.GenomattutgåifrånVolvohoppadesvikunnahjälpatillmedattklargörastrategiskanyckelfaktorerfördetta.Dethärskahjälpademattsevilkariskermanskaundvikasamtvartfokusbörliggavidutformandeavsinstrategi.StudienäravkvalitativartochbyggerpåintervjuerfrånVolvoochtreolikaåterförsäljaredärviäveninkluderatsäljareförattskapaenhelhetsbildöverproblemet.Vårtempiriskamaterialhartillsammansmedvårteoretiskareferensramhjälptossattbesvaravårafrågeställningar.UtifrånstudiensinsamladematerialharvifåttredapåattbehovetavCRMärstort.Återförsäljarnapratarmycketkringteorinmenansersamtidigtmycketintevaragenomförbartfördempågrundavotillräckligaresurserochtidsbrist.Detärävensvårtfördemattkommunicerautstrategintillverksamhetendåförändringärsvårattgenomföra.Idagfinnerviettglappmellandeolikaavdelningarnainomverksamheten,vilketskaparentydliggränsdragningomvadsomärpraxispådeolikanivåerna.SlutsatsenavstudienpåvisarCRM:sförmågaatthjälpaVolvohanterasittkundfokusgenomattblandannatunderlättainformationshantering.Dettaledertillattmankanökaförståelsenomkunderna,stärkarelationerochhjälpatillattöverträffaderasförväntningar.DetviävenkunnatseärattCRMkanhjälpaallanivåerinomettföretagochblirdärförenangelägenhetförallainomverksamhetenattjobbaefter.FörattlyckasfåutsinCRM-­?strategitillåterförsäljarnagällerdetattVolvoärnogamedhurdekommunicerarutsinstrategisamtskaparenhetlighetiåterförsäljarnasinternaprocesser..

Syftet med arbetet är att identifiera utmaningar som kan hindra att modeller av hög kvalitet utvecklas vid tillämpningen av verksamhetsmodellering. Arbetet har även till syfte att stötta modelleringsledare i sitt arbete med att utveckla modeller av hög kvalitet genom att öka kunskapen om de utmaningar som kan komma att uppstå. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativa forskningsansatsen tillämpats. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts i kombination med en litteraturgenomgång. Resultatet av den empiriska undersökningen frambringade 12 utmaningar med verksamhetsmodellering.

För en butiks överlevnad har vikten av lojalitet kommit att bli en allt mer central punkt då konkurrensen inom olika branscher ständigt ökar. Då det finns en strävan för företag att behålla sina nuvarande kunder kan företaget, genom att skapa kundlojalitet, bidra till en högre lönsamhet. Det finns olika tillvägagångssätt för ett företag att använda sig utav för att uppnå lojalitet bland konsumenter, frågan är dock vad och vilka metoder som kan tänkas bidra till lojalitet. Beroende på vilken sorts produkt konsumenten söker ser de olika stegen i köpprocessen annorlunda ut då vikten av de olika stegen baseras på konsumenters engagemang kring en produkt. Utifrån denna bakgrund anser i det vara intressant att se om det finns några bidragande faktorer till skapandet av kundlojalitet gentemot en butik.

Städbranschen har på senare tid ökat sin omsättning och fler företag har etablerat sig på marknaden, därmed har konkurrensen hårdnat markant och det är viktigt för företagen att ta reda på hur kunder värderar och tänker när de väljer städbolag. Informationen är även viktig ur ett marknadsföringsperspektiv eftersom det blir lättare att möta kunders behov och krav med skräddarsydda lösningar, och i sin tur kan det leda till att företaget skapar både kundnöjdhet och lojalitet.Uppsatsens syfte har varit att ta reda på vad kunderna till Carlstad Städservice tycker om olika aspekters betydelse när de ska välja städbolag samt attityden gentemot företaget. För att ta reda på syftet genomförde vi besöksintervjuer hos kunderna och svaren har sedan analyserats med hjälp av Fishbein´s modell och relevanta teorier och modeller.Resultatet som vi fick fram från undersökningen visar att kvalitet är den aspekt som kunderna värdesätter högst följt av garantier och pålitlighet. Kunderna var också väldigt nöjda med de tjänster som Carlstad Städservice tillhandahåller och företaget överträffade kundernas förväntningar i fem av sex aspekter. Vidare visade det sig att de flesta av kunderna hittade företaget via internet och att den personliga kontakten var avgörande vid köptillfället.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera skillnader i uppfattningar om lojalitet mellan kunder och personal i ett tjänsteföretag. Teori: Teorin baserar sig på lojalitet och är hämtad från Barroso och Picon (2012). Det centrala i teorin är flerdimensionellt begrepp av lojalitet. Vår teoretiska modell är fullt testbar. Metod: En kvantitativ metod har använts under denna undersökning. Det har samlats in data från personal och kunder genom elektroniska enkäter.

För en butiks överlevnad har vikten av lojalitet kommit att bli en allt mer central punkt då konkurrensen inom olika branscher ständigt ökar. Då det finns en strävan för företag att behålla sina nuvarande kunder kan företaget, genom att skapa kundlojalitet, bidra till en högre lönsamhet. Det finns olika tillvägagångssätt för ett företag att använda sig utav för att uppnå lojalitet bland konsumenter, frågan är dock vad och vilka metoder som kan tänkas bidra till lojalitet. Beroende på vilken sorts produkt konsumenten söker ser de olika stegen i köpprocessen annorlunda ut då vikten av de olika stegen baseras på konsumenters engagemang kring en produkt. Utifrån denna bakgrund anser i det vara intressant att se om det finns några bidragande faktorer till skapandet av kundlojalitet gentemot en butik.

Problem formulation: What factors influence the customer?s choice of bank? How is the customer loyalty towards the customer?s current bank?Purpose: The main purpose is to see what factors are definitive to the customer?s choice of bank and how strong the customer loyalty is towards the bank. It is also interesting to see whether customers who are satisfied with their current bank may still consider switching to something else.Method: The method is both qualitative and quantitative methods of data collection, with main focus on a quantitative survey. The qualitative part consists of interviews with a smaller focus group to receive a deeper insight of the consumer?s thoughts regarding the main purpose and problem formulations.Conclusion: The main factor when choosing a bank is recommendations from family or friends.

År 1855 klassificerades slotten i vindistriktet runt Bordeaux. Denna klassificering fick stort genomslag och används än idag. Klassificeringen har emellertid kritiserats för att ej representera den faktiska kvaliteten av dess innefattande viner. Trots det används den som ett facit över vinernas storhet.Detta arbete har undersökt samband mellan klassificeringen och vinernas kvalitet idag.Resultatet av litteraturstudien fann samband mellan bordeaux, pris och marknadsföring. Vidare redogörs för att begreppet kvalitet är svårdefinierat då flertalet aktörer tolkar kvalitet på skilda sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lojala Friskis & Svettis medlemmar i Karlstad är och vidare varför de är lojala. Lojala kunder leder till lönsamhet. Med en lojal kundbas minskar kundomsättningen, vilket gör att företaget inte ständigt måste attrahera nya kunder.I vår uppsats har vi använt oss av en kvantitativ metod. Vi har skickat ut en enkät till ett urval av 600 av Friskis & Svettis medlemmar. 200 av dessa ingår i analysen.

Syftet är att undersöka och beskriva vilka faktorer det är som påverkar kunderna när de väljer ett lokalt apotek och även undersöka möjliga samband som kan påvisas mellan upplevd kundlojalitet och några av de undersökta faktorerna.En kombination av en kvalitativ och en kvantitativ studie genomfördes, med huvudfokus på den kvantitativa metoden. Först gjordes miniintervjuer med tre olika apotekschefer på en lokal apoteksmarknad. Efter det genomfördes en kvantitativ studie bland kunder på de tre apoteken. Respondenterna fick ta ställning till om påståendena stämde mycket bra, stämde bra, stämde mindre bra eller inte stämde alls. De insamlade data fördes sedan in i Excel där svaren analyserades.I analysen gjordes först sambandsanalyser genom klusteranalyser, spridningsdiagram och även stapeldiagram.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för den kundupplevda servicekvaliteten inom dagligvaruhandeln. Det underliggande syftet är att testa Vazquez m fl. (2000) modell för mätning och utvärdering av servicekvalitet inom dagligvaruhandeln. Detta för att se om den ger ett rättvisande resultat i två olika butikskoncept, lågpris och traditionellt, eller om det krävs en modell anpassad för svenska förhållanden och mer specifikt för var och en av de olika koncepten..

Bakgrund: Balanced Scorecard är traditionellt en effektivitetsmodell där mätning av verksamheten sker vertikalt utifrån vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet är ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mätbarheten hos kvalitet utifrån fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).Avgränsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna läggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mått i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie där två styrkort tagits fram. Därefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som säljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick också fylla i en kompletterande enkät.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet är och vad kvalitet innebär i fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.