Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning kan effektiviseras.Metod och genomförande ? Den valda strategin för att uppfylla studiens syfte omfattades av att genomföra en fallstudie i samarbete med Hjälpmedelscentralen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Empiri från fallstudien har erhållits genom intervjuer och dokumentationsstudier. Insamlad data har analyserats gentemot det teoretiska ramverket och därmed genererat studiens resultat.Resultat ? Studiens resultat visar inledningsvis på att rörlighet, volymvärde och kritiskhet är viktiga aspekter att beakta vid lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning.

Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning kan effektiviseras.Metod och genomförande ? Den valda strategin för att uppfylla studiens syfte omfattades av att genomföra en fallstudie i samarbete med Hjälpmedelscentralen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Empiri från fallstudien har erhållits genom intervjuer och dokumentationsstudier. Insamlad data har analyserats gentemot det teoretiska ramverket och därmed genererat studiens resultat.Resultat ? Studiens resultat visar inledningsvis på att rörlighet, volymvärde och kritiskhet är viktiga aspekter att beakta vid lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning.

AbstraktMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 4FE91E, VT13 Författare: Linda KämpferHandledare: Åsa Gustafsson Titel: Effektivisering av materialflöde med VSM ? En fallstudie på DuoBad Bakgrund: Fokusering på effektiva materialflöden har ökat i betydelse de senaste decennierna. Traditionellt organiserade företag har ifrågasatts till förmån för utvecklandet av en processorienterad syn. Genom att fokusera på företagets processer ges värdefulla insikter om vad som skapar värde för kunden. De aktiviteter i företgaget som inte skapar värde för kunden kan benämnas slöseri.

Tillverkning mot Kundorder kräver oftast att hålla ett förrådslager med råmaterial. Ökade kundkrav på korta leveranstider kräver att material skall finnas tillgängligt i lager. Detta ger upphov till ökade lager hos ett företag som i sin tur gör att de binder mer kapital och samtidigt leder till en sämre av­kastning. För att undvika att hålla för stora förrådslager men samtidigt hålla en god servicenivå krävs en effektiv lagerstyrning.Syftet med detta projekt är att ta reda på hur efterfrågan ser ut hos företaget i dagsläget samt kunna ta fram en lämplig prognosmetod och beräkningsmodell mot en viss takt för lagerstyrningen. Prognos­metoderna skall vara ett underlag för inköp vid beställning av material.

Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning kan effektiviseras.Metod och genomförande ? Den valda strategin för att uppfylla studiens syfte omfattades av att genomföra en fallstudie i samarbete med Hjälpmedelscentralen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Empiri från fallstudien har erhållits genom intervjuer och dokumentationsstudier. Insamlad data har analyserats gentemot det teoretiska ramverket och därmed genererat studiens resultat.Resultat ? Studiens resultat visar inledningsvis på att rörlighet, volymvärde och kritiskhet är viktiga aspekter att beakta vid lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning.

Syftet med detta examensarbete är att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lämplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger på följande frågeställningar:1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen?2. Vilken/Vilka kriterier kan påverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen?3.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur fyllnadsgrad som nyckeltal ska användas för att redogöra för Sanfridssons Åkeris miljöarbete avseende utnyttjande av lastkapaciteten. Hur fyllnadsgraden begränsas samt vilka förutsättningar nyckeltalet har ska därmed förklaras. Vidare syftar arbetet till att ge Sanfridsson Åkeri AB ett motiverat förslag på vad som bör dokumenteras och hur informationen ska samlas in.Metod: Studien har genomförts som en fallstudie av företaget Sanfridssons Åkeri AB. Insamling av data har gjorts genom en kvalitativ undersökning i form av öppna intervjuer. Respondenterna representeras dels av VD och medarbetare på fallföretaget men även ämneskunniga personer från myndigheter, intresseorganisationer, akademin samt transportköpare.Teori: Teorin behandlar fyllnadsgraden som nyckeltal för resursutnyttjande, samt dess begränsningar.

Syftet med detta examensarbete är att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lämplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger på följande frågeställningar:1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen?2. Vilken/Vilka kriterier kan påverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen?3.

Arbetet har syftat till att undersöka möjligheter till förbättringar av material och produktionsstyrningen vid ABB Machines i Västerås med målet att skapa underlag för förbättrad planering, minskad kapitalbindning och ökad leveransprecision. Det har omfattat planering från huvudplanering ner till verkstadsplanering och berört materialflödet från underleverantör fram till att produkten är färdig för leverans. Förbättringsmöjligheter inom produktionsteknik eller kvalitetsteknik har inte behandlats. ABB Machines enstyckstillverkar växelströmsmotorer i axelhöjder från 710 till 1250 mm mot Kundorder. Leveransprecision mot kund och kvalitet är företagets främsta konkurrensfördelar.

Tillverkning mot Kundorder kräver oftast att hålla ett förrådslager med råmaterial. Ökade kundkrav på korta leveranstider kräver att material skall finnas tillgängligt i lager. Detta ger upphov till ökade lager hos ett företag som i sin tur gör att de binder mer kapital och samtidigt leder till en sämre av­kastning. För att undvika att hålla för stora förrådslager men samtidigt hålla en god servicenivå krävs en effektiv lagerstyrning.Syftet med detta projekt är att ta reda på hur efterfrågan ser ut hos företaget i dagsläget samt kunna ta fram en lämplig prognosmetod och beräkningsmodell mot en viss takt för lagerstyrningen. Prognos­metoderna skall vara ett underlag för inköp vid beställning av material.

Detta projekt är ett resultat av genomförda studier på AB Bruzaholms Bruk under våren 2011. Företaget upplevde, likt många andra företag, tuffare konkurrens och ville därför ha hjälp med att se över sin produktion och lagerhållning. Syftet med projektet bestämdes därför till att generera förslag på hur företaget kan minska sina ordersärkostnader och lagerföringskostnader för sex av företagets produkter.   För att uppnå projektets syfte beräknades ordersärkostnader och lagerföringskostnader för de sex produkterna. Detta utfördes genom att ordersärkostnadsaktiviteter för produkterna identifierades, tidsbestämdes och beräknades.

Företaget har några hundra anställda. Produktprogrammet omfattar fjädertråd i olika stållegeringar för tillämpningar som ställer mycket höga krav på vissa egenskaper. Produktionen sker huvudsakligen mot Kundorder. 1999 infördes ett lager med standard artiklar av rostfri tråd som ett alternativ för direkt försäljning till kunder. Företaget har i september 2003 svårt att förutse när en försäljningsförändring från detta lager kommer att äga rum.

På Plannja AB i Luleå tillverkas kompletta taklösningar i plåt för både byggprojekt och bygghandeln. Marknaden ligger i Nordeuropa och Centraleuropa. Tillverkningen sker både direkt mot Kundorder och mot lager för att möta den säsongsberoende efterfrågan, som har sin högsäsong under sommarhalvåret. Stora mängder kapital binds därför upp i lager för att kunna bemöta den varierande efterfrågan. Syftet med denna förstudie har varit att kartlägga Plannja AB:s kärnverksamhet i Luleå för att skapa en klarare bild för företagets ledning.

Projekt har blivit en arbetsform som är vanlig i många branscher, i många organisa-tioner och för många olika uppgifter, och som dessutom ofta är det normala sättet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa är vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De är ofta tänkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma särdrag, t.ex. likartade projektmål, genomförs i samma bransch eller har fokus på vissa aktörer.Undersökningen utgår från en modell som består av fem projektarketyper ? Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förändringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt ? som tillsammans på ett stiliserat sätt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen är i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.Undersökningens resultat tyder på att den domän som projektarketypmodellen be-skriver ? projekt inom yrkesmässiga organisationer och däri främst projektorientera-de företag ? utgör en naturligt avgränsad domän.

Logistik kan bidra till kostnadsbesparingar bland företag vid användning av resurser, utöver det så kan en framgångsrik logistik ge företag fördelar när det handlar om att skapa värde åt kund. Vid marknadsföring så kan logistik även ha en stor inverkan på hur bra slutresultatet blir (Fuller et al., 1993). Hur bra kvalitén är på logistiktjänsterna är därför en viktig faktor inom marknadsföring för att skapa kundtillfredsställelse. För att effektivt kunna använda logistik som ett hjälpmedel för att få ett konkurrensmässigt övertag så krävs det ett samspel mellan företagets marknadsavdelning och de som arbetar med logistiska frågor (Mentzer et al., 2004). Syftet med denna undersökning är att utveckla och testa en modell för analys och förbättring av försörjningskedjor med hänsyn till ett supply chain- och marknadsperspektiv. Modellen har skapats med stöd av litteraturstudier och empiri i form av dokument och intervjuer från företaget, även möten med handledare.