Med hÀnvisning till diskrimineringslagens skÀrpning beslutade SF bio, i syfte att förbÀttra tillgÀnglighet för alla, att alla svenska filmer ska kunna ses med svenska undertexter för hörselskadade. Detta möttes med kritik frÄn flera hÄll. Undersökningen har tvÄ syften. Det första syftet Àr att utreda om det finns fog för kritik som gör gÀllande att undertexter ?stör? och förstör filmupplevelsen.

Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 Ärs lÀroplan inhÀmta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, sprÄk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krÀvs det att lÀroböckerna tar upp frÄgor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhÄllanden pÄ ett korrekt och mÄngsidigt sÀtt. En granskning gjord av Statens Institut för LÀromedel (SIL) 1990 betrÀffande hur de samiska förhÄllandena behandlas i lÀromedel i de samhÀllsorienterande Àmnena visade pÄ stora brister ? samerna var i stort sÀtt osynliga i dessa lÀroböcker.

Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal lÀroböcker och lÀrare valt att belysa Sveriges nationella minoritetssprÄk i Svenska B pÄ gymnasiet. Jag har analyserat fem lÀroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter Är 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetssprÄken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar pÄ vilka minoritetssprÄken Àr och vilka rÀttigheter de sedan 2000 erhÄllit. I tre av de analyserade böckerna nÀmns den historiska aspekten men informationen Àr ofta tagen ur sin kontext.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ hur FMT kan stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med tvÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Min slutsats Àr att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fÄngas upp och fÄ stöd med lÀs- och skrivinlÀrning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och dÀrigenom klara skolans mÄl. .

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hÄllbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förÀndrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara Àr bankernas CSR- aktiviteter som har förÀndrats eller om detta Àven gÀller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjÀlp av intervjuer pÄ samtliga svenska storbanker, en intervju pÄ Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hÄllbarhetsrapporter frÄn 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras Àr att huvudmotiv till CSR-arbetet pÄ alla storbanker Àr lÄngsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende frÄn kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förÀndrats men att det tillkommit motiv sedan krisen.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare inom den svenska grundskolan ser pÄ inkludering och den bygger pÄ intervjuer som genomförts med klass- och resurslÀrare pÄ lÄg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv instÀllning till inkludering gÀllande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslÀrares tankar kring vilka som gynnas resultatmÀssigt av ett inkluderande arbetssÀtt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssÀtt medan klasslÀrarna menar att barn utan svÄrigheter riskerar att missgynnas resultatmÀssigt vid en allt för lÄngtgÄende inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser vÀldigt negativt pÄ segregerande lösningar men klasslÀrarna, framförallt pÄ lÄgstadiet, ser i viss utstrÀckning behov av sÀrskilda undervisningsgrupper. Alla informanter Àr eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnÄ en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgÄngsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens instÀllning och stöd Àr.

Voice onset time (VOT) Àr en akustisk tidsparameter som reflekterar den tidsmÀssiga samordningen av talmotoriken. VOT betraktas som det mest pÄlitliga akustiska kÀnnetecknet pÄ huruvida en klusil Àr tonlös eller tonande.Föreliggande studies syfte var att studera och jÀmföra VOT hos svenska barn (8, 9, 10, 11 Är) och vuxna för att se hur utvecklingen sker samt för att ta fram svenska normvÀrden. Ljudinspelningar genomfördes pÄ 150 barn och 36 vuxna vid uttal av de svenska klusilerna i minimala par. Akustiska analyser av materialet utfördes sedan.Resultatet visade att de tonlösa klusilerna föreföll produceras med vuxenlika VOT-vÀrden frÄn och med cirka nio Ärs Älder. De tonande motsvarigheterna producerades med vuxenlik VOT omkring tio Ärs Älder.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a dÄ en tillgÄng förflyttas frÄn Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker dÄ uttagsbeskattning blir aktuellt Àr att den tillgÄng som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett vÀrde motsvarande marknadsvÀrdet och företaget beskattas för övervÀrdet. Efter Sveriges intrÀde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterÀtten pÄverkats i stor utstrÀckning av EG-rÀtten och de svenska skattereglerna mÄste bl. a. vara förenliga med bestÀmmelserna i det grundlÀggande EG-fördraget, dÀribland etableringsrÀtten.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjÀlpmedel samt hur dessa anvÀnds och i vilken utstrÀckning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger frÄn tre olika sÀrskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv instÀllning till kognitiva hjÀlpmedel.

Risken för en organisation med betydande humankapital Àr att redovisningen blir missvisande, dÄ stora skillnader uppstÄr mellan verkligt vÀrde och bokfört vÀrde. I en elitidrottsförenings humankapital framstÄr spelarna som en betydande immateriell tillgÄng. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur svenska elitidrottsföreningar vÀrderar och redovisar sitt humankapital samt att identifiera motiven till varför dessa vÀljer att redovisa respektive inte redovisa sitt humankapital. För att uppfylla vÄrt syfte genomfördes en fallstudie i tre stycken svenska fotbollsföreningar och tre stycken svenska ishockeyföreningar. VÄr studie visar att de undersökta fotbollsföreningarna vÀrderar och redovisar sitt humankapital efter Svenska Fotbollförbundets rekommendationer.

Denna studie redovisar den frivilliga information som svenska VD och koncernchefer tar upp i VD orden i sina Ärsredovisningar. Syftet Àr att analysera var Sveriges redovisningsutveckling Àr pÄ vÀg, genom att bland annat stÀlla de svenska VD orden i jÀmförelse med utvecklingen av öppenhet i Ärsredovisningar inom detta omrÄde i framför allt USA och Storbritannien. De undersökta VD orden kommer frÄn Ärsredovisningarna hos de 18 svenska börsnoterade företag med högst vÀrde pÄ sin aktieomsÀttning Är 2005. Eftersom det fortfarande inte finns nÄgon fullstÀndig teori inom detta omrÄde har ett induktivt förhÄllningssÀtt anvÀnts. De metodologiska val som gjorts Àr inspirerade av det som Glaser och Strauss (1967) kallar för grounded theory..

Den svenska marknaden för dagligvaror har lÀnge varit ohotat och nÄgra fÄ aktörer harvarit dominerande. Under senare Är har dock konkurrensen ökat i och med att nyautlÀndska lÄgprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till attde stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sinapositioner har företagen börjat producera egna mÀrkesvaror, centraliserat sin verksamhetoch utvecklat nya koncept. De har pÄ detta sÀtt stÄtt sig ganska bra i den nyakonkurrenssituationen och lyckats stÄ emot trycket denna gÄng..

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur vissa svenska revisionsbyrÄer pÄverkats av avskaffandet av revisionsplikten. Studien medför Àven hur svenska revisionsbyrÄer ska agera för att behÄlla sina nuvarande kunder..