L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men Àr fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkÀlla för mÄnga svenska företag. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utstrÀckning anvÀnder denna marknad för finansiering. Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartlÀggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. BestÀmningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande rÀntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och nÀrvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer frÀmjar utvecklingen.

Forskare och författare menar att det finns för lite av ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i dagens skola. Kunskapen kring detta Àr för dÄlig och lösningen har blivit att utbilda genuspedagoger pÄ uppdrag av regering och riksdag. VÄrt syfte har varit att studera genuspedagogers syfte och arbete. Vi har intervjuat fem genuspedagoger frÄn olika kommuner. De Àr alla kvinnor och utbildade till lÀrare, dÀr förskolan, grundskolan och gymnasiet Àr representerade.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera tre elevvÄrdskonferenser för att först se om deras innehÄll överensstÀmmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal pÄ grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de rÄd och anvis-ningar pojkarna fÄr dÀr Àr moraliserande och tillrÀttavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvÄrdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen Àr inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.NÀr jag jÀmför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal pÄ grundskolan kommer jag fram till att innehÄllet i tvÄ av elevvÄrdskonferenserna (1 & 2) stÀmmer helt överens med vad hon pÄstÄtt.I den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. DÀr tillrÀttavisar man inte pojken för dÄligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar grÄzo-nen. De Àr tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika vÀl som kunskap. Jag pÄpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson Àven skulle ha funnit att elevvÄrdskon-ferens 3 bekrÀftar hennes resultat eftersom pojken i elevvÄrdskonferens 3 just kan ha upp-fattat grÄzonsomdömena som anmÀrkningar pÄ hans beteende snarare Àn pÄ kunskaper. Som jag ser det Àr dock den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ett ?bÀttre? samtal, eftersom det dÀr, i jÀmförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvÄrdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Jag hÀvdar att religionsundervisningen för ungefÀr tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad frÄn dagens religionsundervisning pÄ grundskolan. DÀrför Àr mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning Àr och dessutom försöka fÄ nÄgra Äsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte anvÀnder jag följande frÄgestÀllningar:Hur sÄg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?Hur ser religionsundervisningen ut i dag?Vad lÄg/ligger fokus pÄ i undervisningen?Hur sÄg/ser lÀrarna pÄ lÀroplanerna?Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden? .

Titel ? The times they are a-changin? ?En komparativ studie av den svenska videovÄldsdebatten pÄ 1980-talet och spelvÄldsdebatten pÄ 2000-taletFörfattare Christer AnderssonHandledare Annika BergströmKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hpTermin VT 10Syfte Utföra en komparativ undersökning av den svenska videovÄldsdebatten pÄ 1980-talet och spelvÄldsdebatten pÄ 2000-talet.Metod Kvalitativ textanalys av 88 artiklar ur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska DagbladetHuvudresultat VideovÄldsdebatten under de undersökta Ären 1980-1989 innehÄller vÀldigt tydliga drag av moralpanik medan spelvÄldsdebatten 2000 ? 2009 endast visar pÄ enskilda aktörers tendenser till moralpanik..

This paper is a study of some of the mathematics textbooks that were used in Swedish public schools from 1842 to the present. During this period several revisions of the curriculum took place and led to a change of contents in the various books. The first part is a description of the books chosen and highlights from each are given and compared with the corresponding curriculum. Also social and political change and the role of men and women can be studied in the examples presented. A comparison between similar topics and how they were accounted for in the older versus the newer books follows suite.

LikvĂ€rdighet Ă€r ett centralt begrepp inom skolans vĂ€rld med utgĂ„ngspunkt i skollagen. Med avgrĂ€nsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvĂ€rdighet med avseende pĂ„ utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvĂ€rdighet? och ?likvĂ€rdig utbildning?. Även ett mĂ€tningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tĂ€nkas innebĂ€ra att, utifrĂ„n Skolverkets tolkning av ?likvĂ€rdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nĂ„ de nationellt uppsatta kunskaps- och vĂ€rdegrundsmĂ„len.

Den hÀr rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, pÄ Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men Àven hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbÀttra denna. Anledningen Àr att distansutbildningar idag Àr ett utvecklingsomrÄde dÀr det stÀndigt hÀnder nya saker. Distansutbildning Àr kanske pÄ vÀg att revolutionera sÀttet pÄ vilket vi idag bedriver utbildning, bÄde i grundskolan och upp till högskola/universitet.Uppdraget kommer frÄn lÀrarna pÄ IKD som kÀnner att de vill förbÀttra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av etnografiska studier dÀr undervisning observerades och lÀrare intervjuades.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare frĂ„n förintelsen. Till vĂ„r hjĂ€lp har vi brev skrivna av elever som lyssnat pĂ„ överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte Ă„r i livet i tvĂ„ olika lĂ€ger, RavensbrĂŒck och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och tvĂ„ syskon. NĂ€r Ilona avled hösten 2010 sĂ„ efterlĂ€mnade hon över 4000 brev som donerades till LinnĂ©universitetet och hĂ„lls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i VĂ€xjö. Breven Ă€r skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs lĂ€n och blottar de innersta kĂ€nslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat pĂ„ Ilonas förelĂ€sning. Det Ă€r utifrĂ„n dessa brev, Ilona Enqvists berĂ€ttelse och vĂ„ra intervjuer med lĂ€rare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

LÀstester genomförda av IEA, PIRLS och PISA, bÄde inom Europa och i vÀrlden, har visat att eleverna i Sverige genom Ären har uppnÄtt allt sÀmre resultat pÄ lÀstester. Att kunna lÀsa Àr nÄgot som Àr nödvÀndigt för att kunna fungera i vÄrt samhÀlle, bÄde i skolan, senare i yrkeslivet och i privatlivet.Examensarbetets övergripande syfte Àr att undersöka vilka faktorer i skolan som kan ha del i den sjunkande lÀs- och skrivförmÄgan hos eleverna. Examensarbetet förtydligar begreppet literacy nÀrmare och redogör för de faktorer som vi, genom en avgrÀnsad sökning, funnit kan ha pÄverkan pÄ elevernas studieresultat. DÄ lÀroplanen Àr det dokument som skolan ska förhÄlla sig till, finns det i examensarbetet en jÀmförelse om vad som skrivs om undervisning och Àmnet svenska mellan Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Metoden som anvÀnds i denna uppsats Àr kvalitativ intervju. I studien deltog tre lÀrare som arbetat i ca 15 Är inom lÀs- och skrivundervisning.

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andrasprÄk ser pÄ sin lÀromiljö och hur den pÄverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Hur pÄverkas lÀromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? ? Hur skapar lÀraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frÄgor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andrasprÄk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt anvÀnt oss av enkÀter till lÀrare i svenska som andrasprÄk. Resultatet visar att lÀrarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnÄs och att eleverna Àr vÀldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar ocksÄ att kunskapen Àr mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lÀrare och att det kan vara ett sÀtt att skapa en tryggare lÀromiljö..

PÄ skolor idag Àr det inte ovanligt, i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle, att det i klasserna finns nÄgon elev med annat modersmÄl Àn svenska. Eftersom sprÄket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgÄng, krÀvs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa eleven med dess sprÄkutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger frÄn fyra olika skolor anvÀnder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas sprÄkutveckling. Resultatet bygger pÄ litteraturgenomgÄng och enkÀter som besvarats av pedagogerna pÄ skolorna. Genom vÄr undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmÄlet spelar stor roll för sprÄkets utveckling hos eleven som har svenska som andrasprÄk.

Denna studie gÄr ut pÄ att se hur tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare pÄ IVIK arbetar och stöttar sina elevers sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lÀrare och elever samt observationer.Resultatet visar att tvÄ behöriga svenska som andrasprÄkslÀrares undervisning bÄde har likheter och olikheter. InnehÄllsmÀssigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsupplÀggen kan i viss mÄn skiljer dem Ät. NÀr det gÀller stöttande av elevernas sprÄkutveckling, brinner lÀrarna för sina yrken och gör allt för att hjÀlpa eleverna att utvecklas.Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andrasprÄkslÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas sprÄkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsÀttningar.

Syftet med denna studie var att undersöka ett lÀromedel i svenska för Ärskurs ett till tre, anvÀnt i förberedelseklass, ur ett inkluderande perspektiv. I fokus stod frÄgan om elever med annat etniskt ursprung Àn endast svenskt förekommer i lÀromedlet samt om andra kulturer, dess högtider och naturmiljöer inkluderas. Vidare undersöktes om nyanlÀnda elever fick stöd, genom lÀromedlet, till att introduceras till det svenska samhÀllet och dess skolsystem pÄ ett elevnÀra sÀtt. Genom en kombinerad kvalitativ och kvantitativ textanalys framkom det att elever med annat etniskt ursprung inkluderas och har en betydande roll i lÀromedlet men att det endast berörde svenska högtider och traditioner. Vidare visades att lÀromedlet introducerade det svenska samhÀllet till de nyanlÀnda eleverna pÄ ett för dem elevnÀra sÀtt..