Sökresultat:
17961 Uppsatser om Kulturmöten i den svenska grundskolan - Sida 61 av 1198
Sarbanes-Oxley Act of 2002 - Hur förÀndras den svenska revisionen och den svenska revisorns arbete?
Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstÀrka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act Àr till skillnad frÄn den svenska koden för bolagsstyrning lag och gÀller direkt för 12 svenska företag, men Àven för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utlÀndska företag som blir tvungna att tillÀmpa lagen frÄn och med den 15 juli 2006. SÄ hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förÀndrats och hur kommer den att förÀndras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara pÄ ovanstÄende frÄga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, dÀr Ätta propositioner utvecklats frÄn redan existerande teorier sÄsom agentteorin samt organisatorisk inlÀrningsteori.
En jÀmförande studie av elevtexter frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk i Ärskurs 3
I föreliggande arbete undersöks elevtexter frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk i Ärskurs 3. Syftet Àr att jÀmföra första- och andrasprÄkselevers skriftsprÄk. De frÄgor jag har stÀllt mig Àr vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andrasprÄkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter nÀr det gÀller sprÄkliga drag och hur elevernas texter förhÄller sig till det nationella provets skriftsprÄkliga kravnivÄer. Den metod som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Àr kvantitativ textanalys.Resultatet i denna studie tyder pÄ att andrasprÄkselever inte nÄr upp till den sprÄkliga nivÄ förstasprÄkselever befinner sig pÄ, dÄ de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel Àn förstasprÄkselever. AndrasprÄkselever har en högre ordmedellÀngd Àn förstasprÄkselever, medan ordklassanvÀndningen kan sÀttas mer i samband med kön Àn med Àmne.
KÀrlek ? magi eller galenskap? : En kvalitativ undersökning av kÀrleksbegreppets dolda metaforik
Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..
VÄga,vilja och stÀrka det svenska sprÄket
Swedish as second language: A qualitative Study of Teachers view of pupils learning ability the Swedish language as the second language.
LÀrares förhÄllningssÀtt till idéskapande i textilslöjd
SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att skapa tydlighet om hur textilslöjdlÀrare i grundskolan förhÄller sig till idéskapande i det inledande arbetet i textilslöjd. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra frÄgor kring förhÄllningssÀtt till idéskapande i textilslöjd för att jag som lÀrare ska fÄ verktyg som gör att jag kan erbjuda goda förutsÀttningar för lÀrande. Jag vill Àven synliggöra lÀrarnas egna erfarenheter av idéskapande i egen process. Dessutom vill jag kunna förklara pÄ ett tydligt sÀtt vad idéskapande i textilslöjd Àr. Styrdokument talar om möjligheter till lÀrande i ett idéskapande arbete, men tidigare forskning visar pÄ att idéfasen ofta minimeras till förmÄn för "görande".
SprÄket, ett verktyg i matematiken : - modersmÄlets betydelse för begreppsuppfattning i matematik
Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.
LÀrares och elevers uppfattning om den skönlitterÀra undervisningen- skönlitteratur, ett isolerat eller integrerat delmoment? -
I den aktuella kursplanen för svenska pÄ grundskolan, Lpo94, gÄr det att utlÀsa att svenskÀmnet inte ska delas upp i delmoment, utan att sprÄk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar pÄ hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebÀra problem för lÀrarna. Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare tillÀmpar skönlitterÀr undervisning och om skönlitteratur Àr ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar Àven elevernas uppfattning av den sköntlitterÀra undervisningen de fÄr i skolan. För att bÀttre förstÄ de verksamma lÀrarnas arbetssÀtt har en grundlig genomgÄng av litteratur? och receptionsforskning genomförts.
Skolans vÀrdegrund-en paradox? : en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis
Dagens svenska samhÀlle har förÀndrats frÄn att ha varit av kollektivistiskt karaktÀr till att bli mer individualistiskt dÀr fokus numera ligger pÄ individen och hans/hennes fria val. FrÄgan Àr hur detta individualistiska tÀnkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rÀtt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka Àr program som i grundskolan anvÀnds för att frÀmja socialt och emotionellt lÀrande hos elever för att i förlÀngningen motverka vÄld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilken vÀrdegrund programmen förmedlar och hur de förhÄller sig till den svenska kontemporÀra utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara tvÄ liknande program har under analysen visat sig vila pÄ, till viss del, olika vÀrdegrunder.
Simkunnigheten i Sverige för barn i skolÄr 1-5 : Pilotprojektet Vattenprovet
Syfte och frÄgestÀllningMitt syfte med denna undersökning har varit att jÀmföra och se om det finns nÄgra skillnader i de nordiska lÀndernas kursplaner för grundskolan gÀllande simning. Jag har ocksÄ genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolÄr 1-5 i Upplands VÀsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvÀrdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frÄgestÀllningar som jag har fördjupat mig i Àr följande:? Finns det nÄgon dokumentation om simkunnigheten i vÄra grannlÀnder Norge, Finland och Danmark gÀllande skolÄr 1-5?? Vad stÄr det i den svenska, norska, finska och danska lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning?? Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolÄr 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur vÀl stÀmde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslÀrarna genomförandet av pilotstudien?? Kan lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning förÀndras eller fÄ ett förtydligande?MetodArbetet har bestÄtt av tre delstudier.
PĂ„ lur i etern
En av Ring P1:s ambitioner Àr att lÄta svenska folket fÄ en röst i etern och i den offentliga debatten. Men Àr det verkligen svenska folkets röst som hörs i Ring P1? Vem Àr det egentligen som ringer in?.
ModersmÄlundervisningens betydelse för andrasprÄksutvecklingen : En kvalitativ studie utifrÄn ett lÀrarperspektiv
Studien inriktar sig pÄ vilken roll modersmÄlsundervisningen har i andrasprÄksutvecklingen och tydliggör Àven om huruvida ett samarbete mellan Àmnet svenska som andrasprÄk och modersmÄlsundervisningen samt den övriga undervisningen Àr möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk. Valet av denna metod gjordes med anledning att fÄ möjligheten att lyfta lÀrarnas egna Äsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssÀtt och pÄ vilket sÀtt modersmÄlet anvÀnds i undervisningen i svenska som andrasprÄk.
Det finns tvÄ sidor av samma mynt : Hur den svenska valutakursen pÄverkar smÄ- och medelstora tillverkningsföretags internationella konkurrenskraft
Syftet med denna uppsats Àr att studera hur svenska smÄ- och medelstora tillverkningsföretag eventuellt pÄverkas i tider dÄ den svenska valutakursen fluktuerar och förstÀrks kraftigt. Vidare har mÄlet med uppsatsen varit att studera om, och i sÄ fall hur dessa företags internationella konkurrenskraft och strategier pÄverkats som en effekt av den svenska valutakursens fluktuationer. Den teoretiska referensramen inkluderar huvudsakligen teorier som behandlar företags strategi och internationella konkurrenskraft. Dessa teorier har vi anvÀnt med mÄlet att studera och förklara hur företag hanterar den svenska valutakursens fluktuationer för att bibehÄlla sin internationella konkurrenskraft. Vidare sÄ har vi försökt finna samband mellan hur dessa förÀndrats under tid inom företaget och om utvecklingen kan förklaras med utvecklingen av den svenska valutakursen som pÄverkande faktor.
Webbutveckling : spelterminal för Svenska spel AB
Svenska Spel har en programvara för att hantera den spelterminal dÀr kassören matar in kunders köp av spel. Denna terminal har idag sina brister och begrÀnsningar som Svenska Spel hoppas skulle lösas med en webbaserad ersÀttare.Mitt examensarbete har grundats i att undersöka om denna översÀttning skulle vara möjlig samt vilka för och nackdelar detta skulle innebÀra. Rapporten hanterar dÀrför de problem som behövs lösas för att möjliggöra en sÄdan implementation Hur man ska gÄ tillvÀga och vad man bör tÀnka pÄ.Examensarbetet har resulterat i utveckling av en prototyp som har tillrÀcklig implementation för att möta specifikationskraven. I stora drag ser jag vÀldigt positivt pÄ lösningen Àven om det finns delar att ta hÀnsyn till.Rapporten riktar sig frÀmst till Svenska Spel, men ocksÄ till dig som Àr ny inom webbapplikationsutveckling och vill ha en bra start att utgÄ ifrÄn..
LÄngsiktiga samband mellan aktiemarknader : En kointegrationsanalys av den svenska aktiemarknaden och fyra etablerade aktiemarknader
I denna magisteruppsats undersöks eventuella lÄngsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar Ären 1992-2010 och resultaten visar inga tecken pÄ att det skulle existera nÄgra lÄngsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och nÄgon av de utlÀndska aktiemarknaderna. Resultaten ger dÀrmed indikationer om att den svenska aktiemarknaden tillsammans med de utlÀndska aktiemarknaderna i undersökningen Àr kollektivt effektiva i Ätminstone den svaga formen enligt Fama (1970). DÄ inga lÄngsiktiga samband existerar bör Àven portföljdiversifiering mellan den svenska aktiemarknaden och de utlÀndska aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt pÄ lÄng sikt..
Varför nivÄgrupperar man i svenska? Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans senare Är
Syftet med min undersökning var att undersöka vilka uppfattningar om nivÄgruppering i svenskÀmnet pÄ högstadiet som finns hos nÄgra lÀrare med stor erfarenhet av arbetssÀttet. Metoden jag valt Àr kvalitativa intervjuer, och jag har intervjuat sex lÀrare med stor erfarenhet av att nivÄgruppera i Àmnet svenska, som alla jobbar pÄ samma skola.
Resultatet visade att beroende pÄ vilken syn lÀrarna har pÄ Àmnet svenska och pÄ sprÄkutveckling sÄ har de ocksÄ olika instÀllningar till nivÄgruppering. Med en mer formaliserad syn pÄ svenska och sprÄkinlÀrning ter sig nivÄgruppering som ett naturligare val Àn om man har en funktionaliserad och kursplansorienterad Àmnessyn.
Slutsatser som kan dras frÄn resultatet Àr att svenska passar mindre bra för nivÄgrupperad undervisning och majoriteten av de intervjuade lÀrarna stÀller sig emot eller Àr tveksamma till att anvÀnda arbetssÀttet i svenskundervisningen. Anledningen till att nivÄgruppering ÀndÄ görs Àr att mina informanter upplever pÄtryckningar frÄn skolledningen att arbeta sÄ och för att de kompromissar med kollegor i arbetslaget..