Stuiden fokuserar pÄ utvecklingssamteln i grundskolan. Syftet Àr att undersöka elevers och lÀrares upplevelser och uppfattningar om utvecklingssamtalen i förhÄllande till de statliga styrdokumentens ambitionsnivÄer vid en grundskola i en mellanstor skÄnsk kommun..

Syftet med studien Àr att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikÀmnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus pÄ de första Ären i grundskolan. UtifrÄn syftet har följande frÄgor stÀllts till fem olika respondenter i tvÄ kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens frÀmsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nÄ lÀroplanens mÄl i musikÀmnet? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts intervjutillfÀllena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikÀmnet i skolan som ett svagt obetydligt Àmne för eleverna.

VÄr uppsats handlar om tre pedagogers arbetssÀtt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda pÄ hur lÀrare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det pÄverkar eleverna. Vi har intervjuat en lÀrare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjÀlper lÀrare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jÀmfört det med tidigare forskning inom omrÄdet.Vi mÀrkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssÀtt. LÀraren arbetar med drama för att underlÀtta sin undervisning i svenska som andra sprÄk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lÀrare för att utveckla dramaövningar i relation med lÀroplanen och kulturpedagogen har teater som hjÀlpmedel, dÄ detta frÀmjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhÄllningssÀtt till Àmnesintegrering Àr i grunden lika.

Syftet med denna undersökning var att fÄ kunskap om hur ett antal lÀrare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. UtifrÄn undersökningens syfte stÀlldes denna frÄgestÀllning: Vad har en grundskolelÀrare för fokus nÀr den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lÀrare som arbetade med Àmnet matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lÀrarens planeringsarbete kunde utföras pÄ mÄnga olika sÀtt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jÀmfördes med resultatet i slutsatsen..

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, Är 4-6, pÄ ett varierande och verklighetsnÀra sÀtt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrÄn litteraturstudien samt Internet och grundidéer frÄn praktiktid..

Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om ?plugg och flumskola?, studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna.

Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna. Förslaget Àr en reaktion mot den socialdemokratiska progressiva skolpolitiken och i motionerna som föresprÄkar ordningsbetyg finns Àven andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk utbildningsideologi..

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om de svenska elevernas matematikkunskaper har förÀndrats de senaste Ären. Vi stÀllde oss frÄgan, blir vÄra elever sÀmre i matematik och i sÄ fall inom vilka omrÄden har försÀmringen skett? Vi har anvÀnt oss av tre olika undersökningar som har gjorts, bÄde internationellt och nationellt, TIMSS, PISA och NU. Vi har Àven intervjuat 7 lÀrare som har undervisat i matematik pÄ grundskolan och gymnasiet under minst 10 Är och dÀrför tror vi att de kan ge en rÀttvis bild av hur förÀndringarna har skett. Vi har sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört resultatet med vad de olika undersökningarna visar pÄ.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan ser med skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel, hur de vÀljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andrasprÄkslÀrare att det finns med att anvÀnda skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel? Hur vÀljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna var en kvalitativ enkÀtundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan i olika Äldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad.

Syftet med denna studie var att belysa och jÀmföra förskollÀrare och grundskollÀrare sorg- och krismedvetenhet. Bakgrunden bygger pÄ facklitteraturstudier som har givit oss en bra inblick i vad en kris och sorg innebÀr och hur vi som pedagoger inom skola och förskola bör agera i dessa svÄra situationer. Vi har genomfört ett antal kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, tvÄ frÄn grundskolan och en frÄn förskolan för att komma fram till ett resultat. Detta resultat visar att pedagoger har en viss krismedvetenhet inom förskola och skola. I jÀmförelsen mellan de olika pedagogerna inom förskolan och grundskolan visar resultatet att grundskolan anser sig vara mer insatta i krisplanerna Àn förskolan.

Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till nÄgonform av lÀroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och igrundskola. Arbetets syfte Àr att studera hur pedagoger i förskola och grundskolabeskriver anvÀndandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. UtifrÄn vÄrt syfte har vi stÀllt följande frÄgor.? Hur beskriver pedagogerna i förskola och grundskola sin instÀllning tilledutainmentsprogramens betydelse för lÀrande?? Hur resonerar pedagogerna i förskola och grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger i förskolan och grundskolan.

Det Àr en stor förÀndring för varje elev att lÀmna grundskolan och gÄvidare till gymnasieskolan. Det stÀlls stora krav pÄ att eleverna mÄstevÀlja rÀtt redan frÄn början. Detta innebÀr att elevernas förkunskaper Àrmycket viktiga dels för att fÄ en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god mÄluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som gÄr sitt första Är pÄ detnaturvetenskapliga programmet att fÄ svara pÄ frÄgor om förkunskapernai kemi var tillrÀckliga frÄn grundskolan och hur starten pÄ gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans Är 7-9 samt kursplanen för kemi A pÄgymnasieskolan ska analyseras utifrÄn hur kunskapsmÄlen i de olikaskolformerna möts nÀr eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara pÄ andelen lÀrarleddundervisning, svÄrighetsgraden i kemi pÄ gymnasiet samt om derasslutbetyg frÄn grundskolan mötte gymnasieskolans krav pÄ kunskap..

ABSTRAKTChristina KilpelÀinen?Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan??To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school?Antal sidor: 42Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förstÄelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen pÄ ett individuellt sÀtt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett nÀrsynt barn med glasögon eller en hörselnedsÀttning med hörapparat. Jag vill ha svar pÄ vad neuropsykiatriska symtom innebÀr och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan.

Studie-och yrkesvÀgledning Àr nÄgot som enligt skollagen alla elever utom förskolebarnska erbjudas för att kunna göra vÀl underbyggda framtidsval. Skolans vÀgledningska Àven vara frivillig, vilket innebÀr att det ofta Àr elevernas eget ansvaratt söka upp vÀgledaren för att fÄ prata om sina tankar och funderingar.Grundskolan Àr en plats dÀr eleverna utökar sin kunskap, men Àven utvecklar sinidentitet samtidigt som de utsÀtts för stereotyper och könsmÀssiga fördomar. Dennaundersökning har fokuserat pÄ pojkarna i grundskolan. Fyra kvinnliga och fyramanliga studie- och yrkesvÀgledare inom grundskolan har intervjuats för attsöka svar pÄ deras upplevelser av vÀgledning av pojkar inom grundskolan. Resultatetvisar ambivalenta svar dÄ den generella upplevelsen Àr att pojkar och flickorsjÀlvmant uppsöker vÀgledning i samma utstÀckning, för att sedan visa attpojkar Àr överrepresenterade i att inte komma till de bokade samtalen och attflera vÀgledare kÀnner sig tvingade att hÀmta in frÀmst pojkar till samtal.