De pedagogiska idétraditionernas grepp om den svenska skolan
om hur en polariserad skoldebatt tar sig uttyck i riksdagsmotioner och bland lärare i grundskolan
Med utgångspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i
ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i
denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom
djupintervjuer med lärare på grundskolan och en kvalitativ analys av
riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan
ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns
en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en
progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna är att
polariseringen inte är särskilt påfallande bland lärarna och att dessa
hellre leder över diskussionen till frågor om inkludering och exkludering
och vad skolan kan göra för att verka för ett bättre föräldraengagemang. I
riksdagsmotionerna framträder förslaget om ordningsbetyg främst som ett
medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men också för att
upplysa föräldrarna. Förslaget är en reaktion mot den socialdemokratiska
progressiva skolpolitiken och i motionerna som förespråkar ordningsbetyg
finns även andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk
utbildningsideologi.