Dagens svenska samhÀlle stÀller stora krav pÄ lÀskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lÀssvÄrigheter innebÀr det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjÀlp av tekniska lÀshjÀlpmedel.För att ta reda pÄ vilka kompensatoriska tekniska hjÀlpmedel som anvÀnds i den svenska grundskolan och vilka lÀssvÄrigheter eleven har som fÄr tillgÄng till lÀshjÀlpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visade att det var ett fÄtal lÀshjÀlpmedel av dem som marknaden erbjuder som anvÀnds i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska lÀshjÀlpmedel Àr i ett inledningsskede.

SkiStar Àger flera skidanlÀggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidÄkning mot den svenska grundskolan för att pÄ lÄng sikt bygga upp ett intresse för utförsÄkning. MÄnga tidigare generationer i Sverige har vÀxt upp med skidÄkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har mÀrkt att utförsÄkningen nu för tiden utsÀtts för allt hÄrdare konkurrens frÄn mÄnga nya sysselsÀttningar vilket oroar. Debatten om hÄrdare tolkningar av skollagen vad det gÀller hur skolorna fÄr ta ut avgifter av eleverna Àr ocksÄ ett problem som har oroat SkiStar.För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser pÄ sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje lÀn i Sverige.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhÀllskunskap pÄ grundskolans senare del och gymnasiets samhÀllskunskap A vad gÀller uppnÄendemÄl, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr tvÄ lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, anvÀnt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. LÀrarna pÄ grundskolan och gymnasiet har en liknande syn pÄ vad eleven bör kunna för att uppnÄ mÄlen. Studien visar dock att uppnÄendemÄlen uttrycker att det ska rÄda en progression och en viss repetition av ÀmnesomrÄdet pÄ gymnasiet.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

Denna studie inriktar sig mot lÀsförstÄelseundervisning och vikten av att förstÄ lÀst text. Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas uppfattning om hur undervisning i lÀsförstÄelse bedrivs i grundskolan respektive grundsÀrskolan. Genom att anvÀnda den deskriptiva aspekten pÄ intervjuer försöker vi pÄvisa bÄde fakta och mening utifrÄn respondenternas svar. Vi har anvÀnt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebÀr att insamling av rÄdata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andrasprÄk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andrasprÄk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms lÀn som enligt statistiken har mindre Àn 5% elever som lÀser svenska som andrasprÄk i grundskolan. VÄra resultat visar att organisationen av svenska som andrasprÄk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestÀmma vilket omrÄde som framtrÀder som viktigast i varje kommun..

FrÄn och med vÄren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjÀlper dem framÄt i strÀvan att uppnÄ mÄlen. Syftet med det hÀr arbetet, Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna sjÀlva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förÀndras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda pÄ det genomför jag intervjuer med sex lÀrare i grundskolan, frÄn förskoleklass till Ärskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lÀrarna pÄ sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjÀlpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lÀrarna Àr ocksÄ medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att krÀva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

Undersökningar visar att barn i grundskolan mÄr allt sÀmre. MÄnga svenska skolbarn lider av oro, Ängest och nedstÀmdhet. Denna studies syfte var att undersöka om gruppbehandling i skolmiljön kan ge resultat i form av minskad förekomst av oro, Ängest och nedstÀmdhet hos barn. För behandlingen valdes TillÀmpad Avslappning och Medveten NÀrvaro som bÄda har anvÀnts i gruppbehandling för olika svÄrigheter. Manualer för barnbehandling skapades för de bÄda metoderna.

Uppsatsen beskriver tre musiklÀrares syn pÄ förutsÀttningar att skapa musik i grundskolan. De har intervjuats med stöd av en intervjuguide som har försÀtts med öppna huvudfrÄgor och följdfrÄgor för att stimulera informanterna till att ge mÄlande beskrivningar och exempel. I svaren redogör de för sina uppfattningar om musik, musikskapande, aktiviteter och skapandeprocesser, misslyckanden, gruppen och behov i grundskolan. De har Àven i en enkÀt angivit vilken musiklÀrarutbildning de har, antal undervisningsgrupper, lektionstid, lokaliteter, antal instrument, IT-utrustning och inspelningsmöjligheter pÄ respektive skola. För att fÄ inblick i musikskapandets förutsÀttningar i grundskolan, har jag Àven studerat styrdokument, litteratur och tidigare undersökningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse hos polsktalande nyanlÀnda elever i grundskolan. Ett mÄl Àr att undersöka ifall det finns skillnader hos de barn som fick studiehandledning pÄ sitt modersmÄl och de som inte har fÄtt den.FrÄgestÀllningar:? Vilka svÄrigheter möter nyanlÀnda elever i den svenska skolan, pÄ grund av otillrÀckliga kunskaper i svenska?? Hur pÄverkas nyanlÀnda elevers inlÀrningsprocess i den svenska skolan av stöd eller brist av hjÀlp av modersmÄlslÀrare?? Hur ser stödet ut pÄ modersmÄlet? Fungerar det bra eller inte? Metod:Jag Àr intresserad av elevernas, skolpersonalens och elevernas förÀldrars uppfattning och erfarenheter om modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse och gjorde en studie i form av intervjuer för att undersöka detta. 17 intervjuer ligger till grund för undersökningen. Sju av intervjuerna genomfördes med elever som representerar olika Ärskurser, frÄn Äk 0-9, och som representerar grupper som fick stöd pÄ sitt modersmÄl och som inte har fÄtt det.

Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.

Denna uppsats avser att jÀmföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar Àven till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bÀgge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bÀgge kursplanerna har kategoriserats utifrÄn Sven SÞdring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har tvÄ frÄgestÀllningar hÀmtats frÄn Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats pÄ de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bÀgge kursplanerna.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.