Undersökningen utfördes för att kartlägga om pedagogers inställning till datorn som redskap för att utveckla läs- och skrivförmågan hos elever hade något samband med datorns användningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades på hur vi pedagoger kan använda datorn och dataprogrammen som redskap i läs- och skrivundervisningen samt hur den kan användas för att utveckla den språkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade även om lärande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers inställning till datorn som redskap. Studien baserades på en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes på en skola i en medelstor stad där enkäter och intervjuer var de arbetsmetoder som användes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt inställd till datorn som redskap i läs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som använde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen än vad de pedagoger med negativ inställning gjorde.

Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre miljö. Datainsamlingen skedde genom strukturerade gruppdiskussioner som anses vara en kvalitativ undersökningsmetodik. Resultatet visade att troende och icke troende tycker det är lika viktigt att lära sig om evolution, men eleverna tycker det av olika anledningar. En vardagsföreställning om att enbart kulturellt arv spelar roll för utveckling av människans beteende görs även gällande..

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lärares erfarenheter av samarbete med vårdnadshavare avgränsat till stöd i elevernas läxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lärares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 1-3. Vi har utgått från begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vår tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lärarna anser att det är viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring läxorna.

Sammandrag Syftet med det här arbetet är att utifrån begreppen ?kulturarv? och ?kulturell mångfald? undersöka lärares val av texter som används i undervisningen och hur dessa texter används i undervisningen. Syftet är också att ta reda på vad olika lärare anser att eleverna behöver för ?kulturellt kapital? med sig i livet. För att undersöka detta genomförde jag en undersökning på två skolor i en medelstor sydsvensk stad.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärning genom olika lärstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda på huruvida grammatikundervisningen så som den ser ut idag ger somliga elever sämre förutsättningar för att gå vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskämnet på högstadie- och gymnasienivå och tar reda på i hur stor utsträckning lärstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rådande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgångar till kulturellt kapital. De teoretiska utgångspunkterna är Dunn & Dunns lärstilsforskning, som gör gällande att olika individers inlärningsförmåga påverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp på svenska förhållanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgångar till kulturellt kapital.Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frågeformulär, klassrumsobservationer och enkätundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser från två skolor.Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, får möjlighet till inlärning genom sin starkaste lärstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lärstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen.

Vid starten av idrottsundervisningen på 1800-talet fanns en problematik gällande lokalbrist. Denna problematik fortsatte och aktuell forskning visar att endast 70 % av Sveriges skolor i början av århundradet hade regelbunden tillgång till en gymnastiksal eller idrottshall. Kopplat till denna problematik saknas forskning kring huruvida det finns tillfredsställande redskap till förfogande eller ej. Därför syftar denna studie till att undersöka vilka lokaler samt redskap, fasta och lösa, som idrottslärare har till sitt förfogande i undervisningen och i vilken utsträckning de har det. Denna studie baseras på en webbenkät som har skickats ut till idrottslärare för att uppfylla syftet.

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades på djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, känslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, känslan av att åldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergångsåldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och påverkade starkt av religion. Det växande antalet och mångfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vårdpersonal att bättre förstå klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lärare hanterar ämnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap används i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun användes som metod för att få svar på mina frågor. De fem informanterna arbetar i antingen Värmlands eller Örebro Län. De är alla verksamma pedagoger på nivåerna från gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikämnen. Resultatet visar att ämnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhållande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time är viktigt och bör undervisas i.

Den arena där socker och sötma förstärs har förändrats i och med att socker har gått från en global handelsvara, endast tillgänglig ett fåtal, till en lokal som når de stora massorna. Detta kanske kan ses som en mindre revolution i mathållningen. Men varför äter människan socker och varför finner hon smaken så åtråvärd?Syftet med studien var att ur ett evolutionärt samt kulturellt perspektiv undersöka varför människan finner den söta smaken åtråvärd.Metoden som har använts i föreliggande studie var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar där artiklar som berör hälsoaspekter som socker och sötma orsakar diskuteras emot bakgrundens evolutionära samt kulturella aspekter.Resultatet visade att människan fann den söta smaken åtråvärd baserat både på medfödda samt kulturellt inlärda preferenser.Av diskussionen framgick att det fanns en medfödd preferens för sötma men att den kulturellt betingade preferensen tog över genom den inlärning hon får från sin första måltid av modersmjölk och framåt. Människan förknippade därför sött med både trygghet, lugn, belöning, tröst men framförallt med mat.

Syftet med denna studie är att genom fritidslärarnas beskrivningar  skildra hur  och varför de arbetar med  utomhuslek på skolgården. Följande frågeställningar besvaras: Hur använder fritidslärarna utomhuslek på skolgården som ett pedagogiskt redskap i sin verksamhet? Vilka argument för att arbeta med utomhuslek har de?Studien är kvalitativ och den metod som används för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade intervju. Urvalet av respondenter består av sex utbildade fritidslärare som arbetar  i fyra olika fritidsverksamheter.  För att analysera empirin utgår vi  från Antonovskys salutogena perspektiv på hälsa, pragmatismen och Gardners teori om människans multipla intelligenser. Studien resultat visar att samtliga fritidslärare använder utomhuslek som pedagogiskt redskap i fritidshem och de lyfter fram olika argument för att motivera sina val.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur lärare ser på smartboard och lärande. Då smartboard är ett tekniskt redskap som finns i många klassrum anser vi att det är relevant för vår yrkesroll att känna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. Vår intention har varit att undersöka i vilken grad lärare är medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att använda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen. Vi har använt oss av läroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvändande i undervisning och några relevanta lärteorier till hjälp för att förstå hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i så fall skulle kunna vara. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lärare som arbetar i grundskolans tidigare år.

Titel: Delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektioner med bollen som redskap. Författare: Sara Lönnqvist och Susanne Åberg Vi har undersökt hur bollen används som redskap i idrottsundervisningen utifrån begreppen delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger planerade och genomförde sin idrottsundervisning med bollen som redskap. Vi ville se om delaktighet, aktivitet och bollkontakt förekom på idrottslektionerna. Ytterligare ett syfte var att undersöka dessa begrepp ur ett genusperspektiv, för att se om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektioner. Våra frågeställningar var: 1.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på..

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor. Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.