I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.

The media arena is becoming more and more crowded by various brands and different commercial messages. At the same time, consumers learn how to screen marketing communication and their cognitive ad filters enable them to avoid message elaboration. Thus, new thinking and new communication executions are required in order to surprise the consumers and break through the clutter. In the present study, we have investigated how the choice of media affects attention, memory and several communication effects that the ad can generate in the short as well as in the long term. The study is conducted on a well-known brand within a low-involvement product category.

Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Detta nya moderna och mÄngkulturella samhÀlle förÀndras bÄde lokalt och globalt. Medier spelar en viktig roll i denna process. UtifrÄn ett postkolonialt feministiskt perspektiv undersöker denna uppsats mediekonsumtionen hos tio persiska kvinnor i Malmö. Hur denna konsumtion avspeglar sig i kvinnornas identitetsförhandlingar, etniska hÀrkomst samt deras kulturella och transnationella position i samhÀllet.

Studiens syfte var att med fokus pÄ frivilligt arbete inom social omsorg och med hjÀlp av BRIS telefonjouarers egna berÀttelser, fÄ en bild om vad som motiverade mÀnniskor som arbetade frivilligt. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Vad motiverade mÀnniskor till frivilligt arbete pÄ BRIS? Varför valde man att arbeta pÄ just BRIS och inte nÄgon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i nÄgon organisation inom liknande omrÄde? Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare bland telefonjourarna pÄ BRIS? Studien skapades med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berÀttelse, försökte vi fÄ en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete pÄ BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjÀlp av ?meningskoncentrering?.

Bakgrund:Sjuksköterskans roll vid humanitÀra insatser i kris- och katastrofomrÄden har rötter lÄngt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete Àr stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. MÄnga olika motiv finns för att delta i ett humanitÀrt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva nÄgot annat. Arbete stÀller dock höga krav pÄ kompetens och en rad olika förmÄgor som t.ex. ledar- och organisationsförmÄga, samarbete och flexibilitet.

Ökande globalisering och minskande intrĂ€desbarriĂ€rer har förĂ€ndrat konkurrensbilden i mĂ„nga branscher. För att stĂ€rka sin konkurrenskraft vĂ€ljer dĂ€rför mĂ„nga organisationer att införskaffa konkurrensfördelar genom samgĂ„enden och uppköp. Med fördelarna med samgĂ„enden och uppköp följer tyvĂ€rr ofta kulturrelaterade problem. Jag har intervjuat anstĂ€llda pĂ„ Vattenfall Service Nord (VSN) om ett samgĂ„ende och tvĂ„ uppköp som VSN utfört för att bilda mig en uppfattning om vilka kulturrelaterade problem som förekommit. DĂ€refter analyserade jag vad som kĂ€nnetecknar de kulturrelaterade problem och vad som har gjorts och kan göras för att motverka dem.

Entreprenörskap Àr ett begrepp som blir alltmer populÀrt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas pÄ schemat inom nÀstan alla utbildningar. Begreppet konstnÀr dÀremot Àr ett begrepp som inte Àr lika sjÀlvklart och populÀrt inom utbildningsvÀsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anstÀllning utan istÀllet uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. DÄ kultur och ekonomi lÀnge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid sjÀlvklar.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhÀllen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, sÄsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sÀtt att göra motstÄnd mot denna symboliska makt. Jag har i den hÀr studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhÄller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstÄs som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstÄnd? PÄ vilket sÀtt förhÄller sig dessa zine till de maktförhÄllanden de Àr inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstÄs som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstÄs mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav pÄ rÀttigheter.

Syftet med denna uppsats Àr att hitta en innovativ definition av begreppet interna kunder samt föreslÄ en implementeringsstrategi för en av den svenska matvarugrossisten ICAs lagerenheter. Vi har nÄtt vÄra slutsatser genom kreativa studiebesök, interaktiva intervjuer, en innovativ workshop och litteraturstudier. Vi har utgÄtt frÄn leanfilosofin och teorier om kulturer, förtroende och kommunikation i organisationer. Inom samtliga omrÄden har vi stött pÄ kopplingar till inre och yttre effektivitet. Under intervjuerna upptÀckte vi att ICA stÄr inför vissa utmaningar nÀr det gÀller de anstÀlldas förtroende, kommunikation och individualistiska tankesÀtt.

Allt fler bor pÄ en liten yta av olika orsaker. Vanligast Àr det bland unga vilket kan leda till att boendet blir vÀldigt trÄngt. Compact Living Àr ett begrepp inom inredning som syftar pÄ att effektivisera boendet utan att hemtrevnaden blir lidande för bostadens yta. Ur ett Compact Living perspektiv och dagens trender har olika kreativa koncept tagits fram.En förklaring till att trÄng­boddhet Àr vanligast bland yngre Àr att unga i större utstrÀckning studerar, eller just kommit in pÄ arbets­marknaden, och dÀrför inte har ekonomiska förut­sÀttningar för att köpa eller hyra en större bostad. Att mÄnga yngre rÀknas som trÄng­bodda dÄ de bor i ett student­rum eller i en en­rums­lÀgenhet Àr kanske heller inte att betrakta som nÄgot problem, utan en naturlig fas i livet.UtifrÄn ett identifierat problem av produktutvecklingsföretaget PlusFunction har vi gemensamt tagit fram ett examensarbete med syfte att utveckla ett koncept pÄ ett nattygsbord.

Syftet med föreliggande studie var att ur genusperspektiv belysa betygsskillnader mellan flickor och pojkar i grundskolans Är 9. Med utgÄngspunkt i kvalitativ metod och genom personliga intervjuer och en enkÀtundersökning har uppsatsförfattaren sökt kunskap via elevers egna upplevelser. Elever har sjÀlva fÄtt uttrycka sina uppfattningar angÄende betygsskillnadens orsaker mellan könen. Tolkningen av enkÀtundersökningen och resultatet av de personliga intervjuerna pekar pÄ att betygsskillnader mellan könen gÄr att spÄra till de skrivna och oskrivna regler som könen följer genom att finnas till i den kulturella och sociala miljö som prÀglar det nuvarande samhÀllet i stort..

Kultur har en central roll i utbildningen i moderna sprÄk och de lÀroböcker som anvÀnds i sprÄkundervisningen bidrar avsevÀrt till att forma elevens bilder av mÄlsprÄkskulturen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den syn pÄ kultur som förmedlas i tre olika lÀroböcker i franska respektive spanska. En innehÄllsmÀssig analys av de sex lÀroböckerna genomförs, dÀr fördelningen av Tornbergs tre kulturperspektiv studeras. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att Ett fullbordat faktum Àr det kulturperspektiv som prÀglar de sex lÀroböckerna. HÀlften av samtliga nedslag som gjorts i lÀroböckerna Äterfinns i detta perspektiv. Resterande hÀlften fördelas mellan En kompetens för framtiden (30 %) och Ett möte i öppet landskap (20 %)..

Denna studie har som utga?ngspunkt att studera arbetsmiljo?er som kan pa?verka kreativitetsgraden. Fo?rfattarna, som la?ser Innovationsprogrammet pa? Ma?lardalens ho?gskola i Eskilstuna, har reagerat pa? lokalernas utformning pa? ho?gskolan. Vi fra?gade oss varfo?r de ser ut som de go?r och om det funnits na?gon tanke bakom utformningen.

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam..