Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgÄngspunkt frÄn Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill Àven analysera och förklara de problem som kan uppstÄ pÄ grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjÀlpa Saab och om möjligt ge rÄd till Saab om hur de kan skapa bÀttre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnÄ syftet med studien har följande forskningsfrÄga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebÀr dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har anvÀnts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens pÄverkan i team.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hÀnsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket Àven Àr syftet med undersökningen. Genom att anvÀnda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrÄn dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förvÀntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jÀmförs med en liknande konkret modell grundad pÄ 45 intervjuer med konsumenter i de tre lÀnderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs Àven med det vÀrldsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att fÄ med företagets perspektiv om uppsatsÀmnet. Jag föreslÄr dÀrefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hÀnsyn till och ÄtgÀrder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Jag ser mig prima?rt som artist och la?tskrivare. Det ha?r projektet pa?bo?rjades i en o?nskan att uto?ka, fo?rba?ttra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i na?gra musikaliska influenser fra?n Mellano?stern och Sydo?steuropa och la?t de fa?rga mig i skrivandet av sju nya la?tar.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur ledare och anstÀllda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmÄga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de bÄda partnerna, kan vi presentera en förstÄelse om hur det skapas nya kreativa idéer Àven nÀr medarbetarna inte Àr under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgÄtt ifrÄn Àr en kvalitativ studie dÀr data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delÀgare. Telefonintervjuerna genomfördes pÄ tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillvĂ€xtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har pĂ„verkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla Ă€r olika teorier om urban tillvĂ€xt. Undersökningen utgĂ„r ifrĂ„n fem kommuner med en översiktsplan frĂ„n tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrĂ„n de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillvĂ€xt för att ge förstĂ„else för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har pĂ„verkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar pĂ„ en förĂ€ndring över tid som pekar mot mer tillvĂ€xtorienterad planering..

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrÄn de metodologiska aspekterna urval och bortfall.Metod: Studien har en beskrivande design och baseras pÄ totalt elva artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lÀgre hos sjuksköterskestudenter Àn hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet Äterfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar pÄ att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvÄrdnad. Med stÀrkt kulturell kompetens medföljer en god omvÄrdnad dÀr patienter ses som en unik individ och dÀrmed erhÄller en trygg och sÀker vÄrd.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sÀttet att styra med budget, utifrÄn dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi sÀga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som sÀger att den nationella kulturen pÄverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, dÀr kulturella möten har uppstÄtt. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer dÀr en av parterna har en annan etnisk tillhörighet Àn svensk. Forskarna har tillÀmpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen Àr att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt sÀrskiljande vid transkulturella dyader Àn vid andra konstellationer. Terapeuter mÄste dock Àga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstÄ.

Studiens syfte Àr att analysera pÄverkan av kulturella aspekter pÄ styrsystem i majoritetsÀgda vÀsterlÀndska dotterbolag i Kina. Studiens syfte Àr Àven att belysa eventuella problem, samt föreslÄ eventuella lösningar. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med vÀsterlÀnningar, anstÀllda pÄ vÀsterlÀndska majoritetsÀgda dotterbolag i Kina. Studien Àr baserad pÄ teorier om styrsystem som sedan kompletteras med andra teorier om ett antal kulturella faktorer som kan tÀnkas ha pÄverkan pÄ styrsystem. Detta utgör studiens teoretiska ramverk som ligger till grund för studiens analys.

Idag kÀmpar företag för att överleva pÄ den hÄrt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att mÄnga företag vÀljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag vÀljer idag att lÀgga hela eller delar av sin verksamhet i andra lÀnder. I och med en etablering i ett frÀmmande land kommer företaget att möta en helt ny och frÀmmande kultur och nya affÀrsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan stÀlla till med svÄrigheter för företaget och de anstÀllda. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad förstÄelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna pÄ Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som anvÀnds Àr en kvantitativ metod som bygger pÄ att eleverna i Ärskurs 9 pÄ Eriksbergsskolan har fÄtt svara pÄ en enkÀt som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det gÄr att utskilja vissa skillnader i hur eleverna vÀljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende pÄ deras kulturella kapital. Det framgÄr Àven att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frÄgan Àr om dessa Àr tillrÀkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet..

Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gÀllande sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete för att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa hos patienter frÄn olika kulturella kontexter. Metod: Studien Àr en litteraturstudie genomförd pÄ totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanstÀllningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poÀngbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvÄrdnadshjÀlpmedel kan intervenera mot psykisk ohÀlsa hos patienter frÄn olika kulturer Studien visar Àven att hur psykisk ohÀlsa yttrar sig pÄverkas av kulturell tillhörighet.

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien Àr baserad pÄ sex personliga intervjuer om hur anstÀllda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgÄngspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen pÄvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder pÄ en högre maktdistans samt en nÄgot högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

Kapaciteter kan vara till stor nytta, bland annat dÄ partiella differentialekvationer ska lösas. Kapaciteter Àr dock i mÄnga fall vÀldigt svÄra att berÀkna exakt, speciellt i viktade rum. Vad som istÀllet kan göras Àr att försöka uppskatta kapaciteterna, vilket för ringar runt en fix punkt kan utföras med hjÀlp av fyra olika exponentmÀngder, underline{Q}_0, underline{S}_0, overline{S}_0 och overline{Q}_0, som beskriver hur vikten beter sig i nÀrheten av denna punkt och i viss mÄn ger rummets lokala dimension.För att kunna dra nytta av exponentmÀngderna Àr det bra att veta vilka kombinationer av dessa som kan förekomma. För att fÄ fram nya kombinationer anvÀnder vi olika sÀtt att mÀta volym av klot med varierande radier. Dessa mÄtt Àr definierade genom olika vikter.Det har tidigare funnits ett fÄtal exempel pÄ hur olika kombinationer av exponentmÀngderna kan se ut.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer i organisationer arbetar för att utveckla samt tillvarata sin egen och de anstÀlldas kreativitet i organisationerna. Fyra intervjuer genomfördes med chefer i fyra organisationer. TvÄ av organisationerna var företag inom reklam och marknadsföringsbranschen som tjÀnar pengar pÄ att vara just kreativa. De andra organisationerna var en hotellkedja samt en idéburen organisation som man vid första anblicken inte förknippar med kreativitet. Resultatet som kom fram var att samtliga chefer ansÄg att kreativitet var nÄgot viktigt som de försökte utveckla inom sin organisation.