Kreativitet har blivit en allt viktigare del i vÄrt samhÀlle och vissa forskare gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att vi Àr pÄ vÀg in i den kreativa tidsÄldern. Företag har uppmÀrksammat fenomenet mer och mer och det finns mÄnga fördelar att vinna genom att arbeta med ett kreativt fokus. Event management har kommit att vÀxa rejÀlt som yrke de senaste tio Ären. Trots sin framvÀxt ses det fortfarande som en ny och ganska outvecklad disciplin men har blivit beskrivet som ett vÀxande yrke. Evenemangsföretag verkar i en bransch med hög konkurrens dÀr kreativitet kan ses som en nödvÀndighet för att uppnÄ en konkurrensfördel.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras pÄ olika nivÄer. .

Uppsatsen syfte Àr att granska ett antal lÀroböcker i svenska för grundskolans senare Är, för att dÀr se hur det vidgade textbegreppet ? film och rörliga bilder ? uttrycks och behandlas. Enheten för styrdokument nÀmner i sitt tillÀgg till kursplanerna, Ett vidgat textbegrepp, ?medie­kompetens? som en utgÄngspunkt för det vidgade textbegreppet. Detta begrepp granskas nÀrmare i uppsatsen utifrÄn ett internationellt och nationellt perspektiv för att sedan relateras till styrdokumenten.

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var Àven ta reda pÄ hur sjuksköterskan kan förbÀttra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvÄrdnad i ett mÄngkulturellt samhÀlle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet anvÀndes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvÄrdnaden.

Flera svenska kommuner anvÀnder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka om svenska kommuner Àr kreativa enligt Floridas teori. En jÀmförande fallstudie har gjorts dÀr tre kommuner som anvÀnder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna Àr SödertÀlje, Botkyrka och Ronneby.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den kreativa processen att gestalta en sÄngcykel kan se ut, i detta fall Edvard Griegs ?Haugtussa?.Som sÄngerska jobbar man mycket med sitt uttryck pÄ scenen, hur man gestaltar och till viss mÄn Àven skapar en roll och jag ville verkligen undersöka hur jag kan gÄ tillvÀga i det arbetet för att nÄ det sceniska resultat jag efterstrÀvar. Jag har ocksÄ reflekterat över en eventuell skillnad mellan att skapa och gestalta en roll och vad jag kan tillskansa mig under detta arbetes gÄng som jag sedan kan ta med mig nÀr jag fortsÀtter med mitt konstnÀrliga arbete.FrÄgorna som jag diskuterar Àr ?hur kan den kreativa processen att gestalta en sÄngcykel se ut??, ?hur gÄr jag tillvÀga för att skapa en roll respektive gestalta den?? samt ?vad kan jag ta med mig av detta projekt i mitt framtida arbete?Resultaten av mina frÄgestÀllningar i denna uppsats har varit vÀldigt positiva för min utveckling och det har ocksÄ gett mig en djupare förstÄelse för mitt sceniska arbete. Jag har hittat verktyg för att kunna skapa och gestalta en roll pÄ ett Àrligt sÀtt som Àr förankrat i mig sjÀlv, samtidigt som jag har fÄtt större förtroende för mina egna kunskaper.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vilka redovisningsformer som Àr mest förekommande i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskÀmne och varför vissa redovisningsformer Àr mer förekommande Àn andra. Mer specifikt undersöks elevers attityder till kreativa redovisningsformer samt elevers lÀsintresse. Genom en enkÀtstudie undersöks behovet av att arbeta kreativt i svenskÀmnet och Àven belysa pÄ vilket sÀtt kreativiteten skulle kunna bidra till att öka elevers lust att lÀsa och lÀra. Uppsatsen undersöker ocksÄ nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till skönlitterÀr lÀsning i skolan samt deras attityder till anvÀndandet av kreativa redovisningsformer i litteraturundervisningen.EnkÀtundersökningen baseras pÄ totalt 78 insamlade enkÀter och resultatet visar att den mest förekommande redovisningsformen Àr bokrecensionen, detta framhÄller sÄvÀl elev- som lÀrarresultaten. Bokrecensionens framtrÀdande plats i svenskÀmnets litteraturundervisning kan bero pÄ det faktum att skolan Àr inriktad pÄ uppgiftslösning och att en bokrecension, eller annan skriftlig analys, ger lÀrare ett enkelt underlag för bedömning. Den del i uppsatsen som behandlat huruvida kreativitet i svenskÀmnet möjligtvis skulle kunna gynna elevers lÀslust och lÀsvanor har varit mer problematisk att besvara och jag har istÀllet fÄtt luta mig mot den tidigare forskning som visar att kombination av teoretisk och praktisk undervisning frÀmjar inlÀrningen hos eleverna. Den hÀr uppsatsen har visat att det finns ett behov av att arbeta kreativt Àven i svenskÀmnet och jag vill framhÀva vikten av att arbeta varierat för att fÄnga in samtliga elevers intressen. Resultatet av min studie visar faktiskt att kreativa redovisningsformer inte intresserar alla vilket bör lyftas fram.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gÄtt frÄn att bestÄ av relativt fÄ kulturer till att bli mÄngkulturellt. Att beskriva faktorer som pÄverkar förstÄelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehÄllsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. MÄnga invandrare har svÄrt att anpassa sig till sitt nya hemland, bÄde sprÄkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmÀnt stereotypa vÄrden.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillvĂ€xtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har pĂ„verkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla Ă€r olika teorier om urban tillvĂ€xt. Undersökningen utgĂ„r ifrĂ„n fem kommuner med en översiktsplan frĂ„n tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrĂ„n de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillvĂ€xt för att ge förstĂ„else för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har pĂ„verkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar pĂ„ en förĂ€ndring över tid som pekar mot mer tillvĂ€xtorienterad planering..

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkÀnsliga och urbana mÀnniskor som anammar en sÀrskild livsstil och bosÀtter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie Àr att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus pÄ den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger pÄ Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillÀmpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

Globaliseringen i vÀrlden har haft stor inverkan pÄ hur företag bedriver sin verksamhet. Tekniken har möjliggjort överbryggning av nationsgrÀnser men kulturella skillnader tycks Àven det vara en pÄverkansfaktor gÀllande internationella samarbeten.Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska enheten av ett multinationellt företag arbetar med att överbrygga kulturella skillnader inom organisationen. Vidare undersöktes Àven hur dessa insatser pÄverkar förtagskulturen samt huruvida insatserna kan fungera styrande. För att lyckas med att besvara dessa frÄgor genomfördes intervjuer av anstÀllda pÄ denna svenska enhet. Vidare genomfördes en mindre observation samt analys av företagets hemsida.Resultatet av studien visar att företagets insatser för att överbrygga kulturella skillnader har hög grad av mÄluppfyllelse.

Invandringen sker i Sverige i allt större utstrÀckning, och till följd av det stÀlls högre krav pÄ den transkulturella omvÄrdnaden. Nya krav stÀlls pÄ vÄrdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hÀlsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbÀttra vÄrden utifrÄn deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella vÀrderingar Àr de mest framtrÀdande faktorerna som pÄverkar patientens uppfattning om sin hÀlsa och sjukdom. Kunskap och förstÄelse om kulturella vÀrderingar Àr grunden för en optimal omvÄrdnad. Nyckelord: transkulturell omvÄrdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

Vi har undersökt hur kaffeföretagen Löfbergs lila, Gevalia, Lavazza och Illy arbetar med CSR pÄ olika sÀtt för att urskilja om det finns en koppling till företagsstorlek, plats i vÀrdekedjan och om det finns nÄgra kulturella skillnader som gör att företagen satsar olika pÄ CSR..