Kreativitet Àr ett mycket omskrivet Àmne, dock Àr omrÄdet mycket smalt nÀr det gÀller ?kreativitetskonsulters? arbete. Syftet med denna uppsats Àr, att fÄ en ökad förstÄelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten Àr att belysa deras upplevelser av svÄrigheter och fördelar med redskapen. UtifrÄn mitt syfte formulerades fem frÄgestÀllningar, som studien utgÄtt ifrÄn.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. MÄnga stÀder och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det hÀr examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det Àr som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag nÀrmare pÄ ett avvecklat industriomrÄde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design frÀmja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgÄngsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i stÀder. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igÄng ordentligt.

I denna studie undersöks hur saker uppfattas utifrÄn ett barns perspektiv i syfte att skapa förstÄelse för hur man kan nyttja deras fantasi till att skapa kreativa bilder. Detta genomfördes med en explorativ studie pÄ tvÄ förskolor runt om i PiteÄ kommun. Undersökningen gick ut pÄ att barnen pÄ förskolorna skulle skapa ett konstverk av saker man i normala fall slÀnger bort tex. Pappersrullar, mjölkpaket osv. Och dÀrefter fotografera av sitt konstverk och berÀtta vad det förestÀllde och hur de kommit pÄ sin idé.

?Hur upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett metodologiskt hjÀlpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets vÀggar? Àr en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination pÄ institutionen för Musik och Media vid LuleÄ tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte Àr att ge en bred överblick av förutsÀttningarna för kreativitet. Jag kommer ocksÄ studera vilka metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt forskningen beskriver som kreativa verktyg.

I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att jag vill dokumentera min kreativa process frÄn första gÄngen jag börja skriva nytt material, till att för första gÄngen framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. HuvudfrÄga: hur fungerar min kreativa process och hur förhÄller jag mig till den? Jag har anvÀnt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt Är. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mÄtt av disciplin och rutiner och försöka hÄlla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt vÄga vara öppen och driva processen framÄt Àven om jag inte riktigt vet vad slutmÄlet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har ocksÄ under arbetet med denna uppsats förÀndrats. FrÄn att vara nÄgot abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella mÀnniskor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gÄva till en uppfattning om att kreativitet Àr en egenskap vi alla har som med rÀtt förutsÀttningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr mer Àn 2 000 000 mÀnniskor har en utlÀndsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika vÀrderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan pÄverka omvÄrdnaden vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvÄrdnad vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad pÄ 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehÄlls analys.

Med utgÄngspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrÀtten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer fÄr smÄ andelar av sina inkomster frÄn upphovsrÀtt och obetydliga andelar frÄn direkt frÄn upphovsrÀtt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojÀmnt och de smÄ inkomsterna frÄn upphovsrÀtten fördelas extremt ojÀmnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrÀtten bedöms upphovsrÀttens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten Àr att Àven fÄ en förstÄelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som anvÀnts Àr Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktÀr. Respondenterna Àr nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och dÀrför ansÄg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rÀttvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen pÄ tid och initiativförmÄga. Det visade sig ocksÄ att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och pÄ sÄ vis dra nytta av dem..

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

I denna studie har vi gjort en fallstudie av Falkenberg dÀr vi kunnat se att de Àr framgÄngsrika inom kulturella upplevelser. Enligt teorier om platsmarknadsföring bör en plats framhÄlla sÄdant som skiljer dem frÄn andra i sin marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar. I analysen framgÄr det dock att Falkenbergs stad inte har tagit tillvara pÄ de kulturella upplevelseutbuden i sin marknadsföring. Staden har trots detta lyckats förbÀttra sin turismnÀring de senaste Ären varpÄ vi kan dra slutsatsen att Àven andra faktorer bidrar till att skapa ett attraktivt besöksmÄl. Vi har till exempel sett att engagerade mÀnniskor, positiva attityder samt ett samarbete mellan stadens aktörer i ett nÀtverkÀr viktiga för att skapa en positiv image av staden..

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omstÀllningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de efterstrÀva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag Àr mer beroende avsina kreativa förmÄgor Àn sina materiella tillgÄngar. För att utveckla individens kreativitetkrÀvs stimulering av expertis, kreativ förmÄga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnÄ en ihÄllande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrÄgor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkÀt och gruppintervju.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur ledare och anstÀllda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmÄga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de bÄda partnerna, kan vi presentera en förstÄelse om hur det skapas nya kreativa idéer Àven nÀr medarbetarna inte Àr under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgÄtt ifrÄn Àr en kvalitativ studie dÀr data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delÀgare. Telefonintervjuerna genomfördes pÄ tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvÄrande intrÀdet pÄ arbetsmarknaden för utsatta grupper Àr högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss pÄ gruppen, individer med nedsatt funktionsförmÄga och pÄ gymnasiesÀrskolan. VÄrt syfte med studien Àr att analysera hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasiesÀrskolor arbetar med vÀgledningsprocessen. FrÄgestÀllningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvÀgledare för att hjÀlpa elever med funktionshinder att lÀra sig hjÀlp till sjÀlvhjÀlp? AnvÀnds kreativa verktyg i vÀgledningssamtal för att underlÀtta processen och i sÄ fall, vilka? För att besvara vÄra frÄgor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvÀgledare.

Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna sjÀlva. För att förstÄr detta fenomen har vi vald att anvÀnda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet anvÀnds för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper. I undersökningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ gruppintervju dÀr samtliga respondenter var 19 Är. Det empiriska materialet utgÄr frÄn sex elitidrottande ungdomar som Àr verksamma i Uppsala. Resultaten frÄn studien tyder pÄ att elitfotbollsspelare som Àr uppvÀxta i likartade sociala omgivningar och gÄr i samma utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet Àr starkt kopplat till hemmiljön dÀr elitungdomarna Àr en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och kulturella tillgÄngar som hemmiljö, vÀnner etc.