Bakgrund: I Sverige ökar immigrationen för varje Är; dÀrmed söker sig fler individer som hÀrstammar frÄn andra lÀnder och kulturer till den svenska sjukvÄrden. Sverige har lagstiftat att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal skall ge varje individ likvÀrdig sjukvÄrd.Kommunikation utgör en viktig del i kontakten mellan patient och hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. SprÄk- och kulturella barriÀrer kan leda till bristande sjukvÄrd för patienten. Detta medför att sjukvÄrdspersonal kan uppleva att de gör ett sÀmre jobb vilket kan leda till frustration.Syfte: Syftet med studien var att belysa och utforska dietisters upplevelser av sprÄk- och kulturella barriÀrer vid mötet med patienter med annat modersmÄl Àn svenska.Metod: UtifrÄn en kvalitativ forskningsmetod intervjuades sex kliniska dietister. Vid intervjuerna anvÀndes en semistrukturerad frÄgeguide.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Kreativitet Àr ett begrepp som har fÄtt stor slagkraft inom restaurangbranschen. MÄnga kockar anses idag jobba kreativt med matlagning och anvÀnder denna egenskap som ett sÀtt att konkurrera pÄ en hÄrd marknad.Syftet i studien avsÄg att undersöka vilka faktorer som pÄverkar en kocks kreativa arbete.Metoden som anvÀndes var en granskning av fem vetenskapligt godkÀnda artiklar. Materialet analyserades och stÀlldes samman i resultatdelen. Vidare skrevs artikelmatriser för att lÀttare kunna ta del av den vÀsentliga informationen artiklarna innehöll.Resultatet visade pÄ att bakgrund, personliga egenskaper, studie- och arbetsmiljö Àr viktiga inre och yttre faktorer som pÄverkar en kocks kreativa arbete. Det kreativa arbetet Àr under stÀndig utveckling och mÄste anpassas efter marknadens krav och de gÀster som ska tillfredstÀllas.

Idag satsar mÄnga nationer resurser pÄ att utveckla kulturella och kreativa nÀringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte frÄn traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det Àr en viktig nÀring dÀr insatser kan skapa stora vÀrden. I Sverige finns myndigheter sÄ som TillvÀxtanalys, TillvÀxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa nÀringar. Enskilda regioner arbetar Àven med att utveckla nÀringarna regionalt. En god förutsÀttning för innovationer och tillvÀxt i regioner, Àr samverkan mellan olika omrÄden.

VÄra kulturella referensramar Àr med och avgör vÄr kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jÀmförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under tvÄ veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda pÄ hur relationen mellan skribenten och lÀsaren pÄverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna anvÀnds.VÄr undersökning visar framför allt prov pÄ tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som sprÀnger barriÀren mellan populÀr- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och lÀsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktÀr, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som anvÀnds som retoriskt verktyg..

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnÀrligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. FrÄgestÀllningarna berörde de intervjuades kÀnslomÀssiga och tankemÀssiga upplevelse av kreativitet, en kartlÀggning av de förutsÀttningar och begrÀnsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn pÄ den kreativa processen.Resultatet i studien visade pÄ en kÀnslomÀssig dualism gÀllande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. NÄgra tankemÀssiga teman togs upp av respondenterna gÀllande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda sig av stra-tegier för översÀttning av primÀra kulturella ord vid översÀttning av sekundÀra kulturella ord. Kulturella ord Àr ord som anvÀnds inom ett sprÄk för att uttrycka kulturella förete-elser och som ofta Àr svÄra att översÀtta eftersom de saknar motsvarighet pÄ mÄlsprÄket. I den hÀr uppsatsen görs det skillnad mellan primÀra kulturella ord, vilka hÀrstammar frÄn den verkliga vÀrlden, och sekundÀra kulturella ord som Àr skapade av författaren för en viss vÀrld.De strategier som Àr utgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr utarbetade av Brynja Svane. Genom att studera hur översÀttaren Lena Karlin har översatt romanen Soulless av Gail Carriger, vilka innehÄller bÄde primÀra och sekundÀra kulturella ord, kan jag klarlÀgga om Svanes strategier för översÀttning av primÀra kulturella ord kan appliceras vid översÀttning av sekundÀra sÄdana.Det undersökningen visar Àr att sÄ inte Àr fallet, varken för primÀra eller sekundÀra kulturella ord. DÀremot fungerar strategierna mycket bÀttre för de primÀra kulturella orden dÀr endast 2 av 15 faller utanför, mot 4 av 12 för de sekundÀra.

SKF:s fabrikslogistikenhet upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. Det faktiska flödet Ă€r inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och smĂ„ lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport Ă€r att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsĂ€ttningar för ett bĂ€ttre och mer kontinuerligt flöde. Även buffertarnas utformning Ă€r inte helt optimala, dĂ„ det dagligen samlas ringar utanför pĂ„ gĂ„rden som inte kan köras in, eftersom det inte finns plats i den första bufferten.

Sammanfattning saknas..

I den hÀr uppsatsen undersöks, genom ett exempel frÄn finkrögarbranschen, hur frÀmjandet av företagande inom kreativa nÀringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojÀmna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv Ärs nomineringar frÄn Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda pÄ krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger pÄ homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Kreativa aktiviteter har anvÀnts genom arbetsterapins historia och pÄvisat positiva effekter pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Utövandet av en sjÀlvvald meningsfull kreativ aktivitet kan bland annat leda till ökat sjÀlvförtroende, förbÀttrad eller utvecklad förmÄga att lösa problem och skapa balans och harmoni i livet. Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie beskriva betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. För att besvara syftet genomförde författarna en litteraturstudie för att fÄ en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda omrÄdet. Författarna samlade in datamaterial via utvalda databaser och lÀmpliga sökord.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter som arbetsterapeuter och lÄngvarigt sjuka klienter har av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. En deskriptiv kvalitativ metod valdes för att besvara syftet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter samt genom en skriftlig frÄgestÀllning till klienter. UtifrÄn en latent innehÄllsanalys analyserades insamlad data vilket resulterade i ett övergripande tema, ?Kreativa aktiviteter anvÀnds som ett medel och ett mÄl inom arbetsterapi? samt tre kategorier, ?Ett medel som Àr avledande och underlÀttar samtal med klienten?, ?Ett medel att observera och trÀna klienters funktionsförmÄga?, samt ?Ett medel att hitta strategier som kan överföras till vardagliga aktiviteter?.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur kreativt tÀnkande utvecklas i skolan samt hur lÀrarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmÄga frÀmst i icke estetiska Àmnen. Skolans styrdokument Lgr 11 stÀller krav pÄ utveckling av den kreativa förmÄgan, ett uppdrag som uppmanar till att frÀmja elevernas lÀrande för att dÀrigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna mÄste uppmuntras att utveckla och anvÀnda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytÀnkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjÀlp av ny och Àldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förstÄelse och tolkning av den kreativa processen i allmÀnhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fÄtt inblick i hur lÀrarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och dÀrtill Àven hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat frÄn denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har lÀst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns nÄgra kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lÀr ut det kreativa tÀnkandet. LÀraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tÀnkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tÀnkande..

SyfteSyftet Àr att belysa och lyfta fram olika metoder som hjÀlper mÀnniskor att bli skickligare pÄ att ta fram nya idéer.FrÄgestÀllningMÄste vi vÀnta pÄ att Àpplet ska falla ner i huvudet pÄ oss för att vi ska fÄ bra idéer, eller finns det nÄgra metoder som kan hjÀlpa oss att ta fram idéer pÄ löpande band? Dessa tvÄ frÄgor Àr drivkraften i vÄr jakt genom böcker, bloggar och bröderna HÀrén. Böckerna beskriver kreativitet och hur mÀnniskor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillÀmpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad sÀger Fredrik och Teo HÀrén angÄende kreativitet och idémetoder?ResultatKreativitet uppkommer genom att göra saker pÄ nya sÀtt eller att vi gör nya saker vi inte prövat pÄ förut.